9
Iwe, Jesus a pwal apasa, “Üpwe ürenikemi, pwe mi wor ekoch aramas ikkei resap mäla, pwe repwe mwo küna Mwün Kot epwe war fän manaman.”
Jesus a wilila o lingela
9.2-13
(Mat 17.1-13; Luk 9.28-36)
Mürin wonu rän Jesus a emwenala Petrus, James me Johannes won eu chuk mi tekia, pwe repwe imwüla ikenan. Iwe, lupwen ar nengeni Jesus, a wilila won inisin. Üfan kana ra molupolup o fokun pwechepwech, esap wor eman chon apwecha üf won fanüfan a tongeni apwecha üf an epwe iei usun. Iwe, ekewe ülüman chon kaiö ra küna Elias me Moses lupwen ar kapasfengen me Jesus. Iwe, Petrus a üreni Jesus, “Sense, a fokun öch ach sipwe nonom ikkei. Aipwe aüetä ülüngat imw mangaku, eu fän itom, eu fän iten Moses pwal eu fän iten Elias.” Petrus me chienan kewe ra fokun niuokus, pwe Petrus esap chüen silei mine epwe apasa.
Mürin eu kuchu a feito o anürürela. Iwe, ra rong eu möngüngü a towu me lon ewe kuchu, “Iei i nei mi achengicheng, oupwe aüselinga.” Mat 3.17; Mark 1.11; Luk 3.22; 2.Pet 1.17-18 Iwe, ra müttir nenefeil, nge resap chüen küna eman a nom rer, pwe Jesus chök.
Iwe, lupwen ra feitiu me won ewe chuk, Jesus a allük ngeniir, “Ousap üreni eman met oua küna, tori Nöün Aramas epwe manausefäl seni mäla.” 10 Ekewe chon kaiö ra aleasochisi mine Jesus a allük ngeniir, nge püsin irfengen lefiler ra kapasfengen won ekei kapas o ais, “Met wewen manausefäl seni mäla?” 11 Iwe, ra aisini Jesus, “Pwota ekewe Sensen Allük ra apasa, pwe Elias epwe akomwen feito?” Mal 4.5; Mat 11.14 12 Nge Jesus a pölüeniir, “Mi pwüng pwe Elias epwe akomwen feito, pwe epwe amolätä mettoch meinisin. Nge pwota chök a mak lon ekewe Toropwe mi Pin, pwe Nöün Aramas epwe tolong lon riaföü watte o küna koput? 13 Nge üpwe ürenikemi pwe Elias a fen feito, nge aramas ra föri ngeni mine ra mochen, usun a fen mak lon ekewe Toropwe mi Pin.”
Jesus a apöchöküla eman ät a wor eman ngününgau won.
9.14-29
(Mat 17.14-21; Luk 9.37-43a)
14 Iwe, lupwen ar liwinto ren ekewe ekoch chon kaiö, ra küna eu mwichen aramas mi chomong ra pwelifeiliir, pwal ekoch Sensen Allük ra anini ngeniir. 15 Lon ewe chök otun, lupwen ewe mwichen aramas mi chomong ra küna Jesus, ra fokun mairü, ra säla ren o kapong ngeni. 16 Iwe, Jesus a aisini nöün kewe chon kaiö, “Met oua aninifengen won me ekewe Sensen Allük?”
17 Iwe, eman mwän me lon ewe mwich a pölüeni, “Sense, üa uwato nei ät reöm, pun a wor eman ngününgau won, pwe esap tongeni kapas. 18 Lupwen ewe ngün a pöchökül me won, a aturala le pwül, iwe, a puropurowu seni lon awan, a asürüngü ngiin o chewararela unusen inisin. Üa tüngor ngeni noumw kewe chon kaiö pwe repwe atowu ewe ngün me won, nge resap tongeni.” 19 Iwe, Jesus a üreniir, “Ämi eu täppin aramas mi lükülükümang. Ifa langatamen fansoun ai üpwe nom remi? Ifa langatamen fansoun ai üpwe engila ngenikemi? Oupwe uwato rei ewe ät.” 20 Iwe, ra uwato ewe ät ren Jesus. Nge lupwen ewe ngününgau a küna Jesus, lon ewe chök otun a achecha ewe ät, iwe, a turula le pwül o asokopölafetalei, nge puropur a puropurowu seni lon awan. 21 Iwe, Jesus a aisini semen ewe ät, “Ifa langatamen fansoun än noumw ei samau?” Ewe sam a pölüeni, “A chök popuetä seni an kükün. 22 Fan chomong ewe ngününgau a sotuni an epwe niela ren an aturalong lon ekkei pwal lon koluk. Kose mochen kopwe tongekem o alisikem, are ka tongeni.” 23 Nge Jesus a pölüeni, “Are en ka tongeni lükülük! Eman mi lükülük a tongeni mettoch meinisin.” 24 Lon ewe chök otun semen ewe ät a kökkö fan leüömong, “Üa lükülük! Kopwe alisiei, pwe üsap chüen lükülükümang.” 25 Iwe, lupwen Jesus a küna, pwe chomong aramas ra säto rer, a apwüngü ewe ngününgau, “En ngün mi afisätä awemwöch me selingepüng üa allük ngonuk pwe kopwe towu seni ewe ät, nge kosap fokun liwinsefäliti.” 26 Iwe, ewe ngününgau a puchörütä, a achechecha ewe ät o a towu seni. Iwe, ewe ät a konola won pwül usun chök eman mi mäla. Iei mine chomong me lein ekewe aramas ra apasa, “A mäla.” 27 Nge Jesus a amwöchü pöün ewe ät o a apwätai.
28 Mürin än Jesus tolong lon ewe imw, nöün kewe chon kaiö ra aisini Jesus lupwen a emanüla, “Pwota äm aisap tongeni atowu ewe ngününgau?” 29 Nge Jesus a pölüeniir, “Esap wor och mettoch ei sokun ngün epwe tongeni süla ren, pwe ren iotek chök.”
Jesus a kapassefäl usun an riaföü me mäla
9.30-32
(Mat 17.22-23; Luk 9.43b-45)
30 Iwe, Jesus me nöün kewe chon kaiö ra feila seni ewe leni o ra pwerelong lon Kalilea. Nge Jesus esap mochen pwe aramas repwe silei ia a nom ie, 31 pun a afalafala nöün kewe chon kaiö o a üreniir, “Nöün Aramas epwe tolong le pöün aramas, iwe, repwe niela. Nge mürin ülüngat rän epwe manausefäl.” 32 Nge nöün kewe chon kaiö resap weweiti mine a eäni afalafal, nge ra pwal niuokus ar repwe kapas ais ngeni.
Iö a lap seni meinisin?
9.33-37
(Mat 18.1-5; Luk 9.46-48)
33 Iwe, ra tori Kapernaum. Nge lupwen Jesus a nom le imw, a aisini nöün kewe chon kaiö, “Met oua aninifengen won lupwen sia fetal won al?” 34 Nge ir ra chök fanafanala, pun ra aninifengen won al ika iö a lap seniir meinisin. Luk 22.24 35 Iwe, Jesus a mottiu, a körifengeni nöün kewe engol me ruoman chon kaiö o a üreniir, “Are eman a mochen pwe epwe akom seni meinisin, i epwe kükümwir seniir meinisin, epwe pwal chon angang ngeniir meinisin.” Mat 20.26-27; Mark 10.43-44; Luk 22.26 36 Mürin a angei eman semirit o a anomu me mwer, a romi o üreni nöün kewe chon kaiö, 37 “Are eman a etiwa eman ekei semirit fän itei, wewen chök nge a pwal etiwaei, nge are eman a etiwaei, esap chök etiwaei, nge a pwal etiwa ewe mi tiniei.” Mat 10.40; Luk 10.16; Joh 3.20
Iö esap ü ngenikich, i a fitikich
9.38-41
(Luk 9.49-50)
38 Iwe, Johannes a üreni Jesus, “Sense, äm aia küna eman mwän a atowu anün rochopwak fän itom, nge aia üreni pwe epwe ükütiu, pun esap chiechiach.” 39 Nge Jesus a üreniir, “Ousap aükätiu an angang. Pun eman mi föri eu manaman fän itei, esap tongeni kapasingau usi me mürin. 40 Pun iö esap ü ngenikich, i a fitikich. Mat 12.30; Luk 11.23 41 Enlet, üpwe ürenikemi, are eman epwe aünü ngenikemi eu kapen koluk, pokiten oua chon tapwela mürin Kraist, i epwe fokun angei liwinin.” Mat 10.42
Sosot ren tipis
9.42-50
(Mat 18.6-9; Luk 17.1-2)
42 “Are eman aramas epwe föri pwe eman ekewe kükün mi lüküei epwe föri tipis, epwe fen öch ngeni ewe aramas, pwe epwe riritä fän üan eföü fau mi föümong o epwe koturutiu le matau. 43 Are poumw a atupukelong lon tipis, kopwe pökü. Epwe fen öch ngonuk om kopwe pöüefoch le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe pöüruofoch le tolong lon hell, Mat 5.30 44 [ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula.] 45 Are pecheöm a atupukelong lon tipis, kopwe pökü. Epwe fen öch ngonuk om kopwe pecheefoch le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe pecheruofoch le tolong lon hell, 46 [ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula.] 47 Are mesom a atupukelong lon tipis, kopwe alusawu. Epwe fen öch ngonuk om kopwe meseeföü le tolong lon manau esemüch, lap seni om kopwe meseruoföü le tolong lon hell, Mat 5.29 48 ia ekewe möttö mi äniir resap mäla, nge ewe ekkei mi keniir esap kunula.
49 Aramas meinisin repwe limelimöch ren ekkei, usun eu asoren mongö a limelimöch ren salt. 50 Salt a mürina. Nge are salt a nepatapatala, met oupwe föri ngeni pwe epwe nekenikensefäl? Epwe wor ewe salten chiechifengen lefilemi, oupwe pwal afisätä kinamwe lefilemi.” Mat 5.13; Luk 14.34-35

9:7: Mat 3.17; Mark 1.11; Luk 3.22; 2.Pet 1.17-18

9:11: Mal 4.5; Mat 11.14

9:34: Luk 22.24

9:35: Mat 20.26-27; Mark 10.43-44; Luk 22.26

9:37: Mat 10.40; Luk 10.16; Joh 3.20

9:40: Mat 12.30; Luk 11.23

9:41: Mat 10.42

9:43: Mat 5.30

9:47: Mat 5.29

9:50: Mat 5.13; Luk 14.34-35