7
Yi jilone'n Esteban tan colol tib
Bene'n tzun jakol yi wi'tz pale' tetz Esteban:
—¿Bintzi pe' cyakil yi yole'j yi na chitzan wunak tan talche'n?
Bene'n tzun tlol Esteban scyetz:
“E'u' wutzile'n nin e'u' intanum, quibit tzaju' yi xtxolbil yi swale' scyeru'. Yi at tzaj k'ajtzun kamam Abraham Mesopotamia, yi ntaxk najan i' Arán, ẍchaj tib kaRyosil swutz i', yi kaRyosila'tz yi wi'nin k'ej. Itzun tal Ryos tetz: ‘Il cyen yi atanum, nin ilwe' cyen yi e' axonl, nin ba'n cẍben tul junt tnum yi tzinchaje' tzatz,’ stzun Ryos bantz tetz.
“Cyaje'n cyen tzun tilol i' yi ama'l cwent yi e' Caldeo. Nin cho'n bene'ntz tan najewe'n le tnum Arán.
“Ma yi quime'n yi taj, nintzun icy' tzaj tcy'al Ryos le tnume'j kale najlcho't jalu'. Poro quinin tetzaj i' squierk mu'ẍ tal te yi ama'le'j yi suk Ryos tetz. Na quinin tetzaj i' siquierk mu'ẍ tal chi na jop jalaj kukan. Wech na suki'nt tan Ryos tetz, nin scyetz yi e' nitxajil i' yi ntaxk tzaj jal nitxajil. Nin ncha'tz tal Ryos tetz: ‘Yi e' amam chocopon tetz awer nak tul junt tnum, nin chocopon tetz chiesclaw yi e' aj tnuma'tz, nin ẍchibuchlok cyaj cient yob.’ Poro ncha'tz tal Ryos: ‘Che' incawse' yi e' wunaka'tz le jun tnuma'tz kale chibene't pres. Nin tzan tzaj tlen chelu'l junt tir wa'n ẍchik'ab. Nin chocopon tan inc'u'laje'n tul yi ama'le'j.’ Ncha'tz suk Ryos junt xtxolbil tetz Abraham, nin tan ẍchajle'n yi tz'elepon k'ab i' te'j, ja tak' i' jun ca'wl tetz Abraham yi tajwe'n tan bnol i' yi circuncisión. Nin tajwe'n tan bnol tane'n i' scyuch' cyakil yi e' xonl. Ma yi tele'n tiemp ja jal jun nitxajil Abraham yi Isaac bi'. Ej nin le waxoki'n k'ej nintzun bajij circuncidar i'-tz. Ncha'tz ite'n nin ban Isaac te tetz cy'ajl yi na bi'aj Jacow. Nin ncha'tz ite'n nin ban Jacow scye'j yi coblaj tetz cy'ajl, yi ya'stzun yi e' kamam.
“Ma yi tele'n tiemp, yi e' kamam kate'a'tz nin chi'ch chic'u'l te yi quitz'un yi na bi'aj Ẍep. Nin ben chic'ayil scyetz yi e' aj Egipto. Poro xomij nin yi banl Ryos te Ẍep. 10 Na nin oc Ryos tan colche'n tk'ab e'chk il. Nin ja jal k'ej i' swutz Faraón, yi rey tetz Egipto, na nin oc i' tetz chijepil najal Faraón scyuch' cyakil yi e' aj Egipto.
11 “Itzun yi cwe'n jun chin wutzile'n we'j le tnum Egipto nin Canaán, wi'nin tzun q'uixc'uj ate' cu'nt yi e' kamam kate' tan paj, na qui'c chiwa' njal.
12 “Ma yi quibital Jacow yi at ixi'n jalen Egipto, nintzun e' ben ẍchakol yi e' kamam kate' tan ticy'le'n. Ya'stzun bajx tir quikan. 13 Poro jalen yi ca'p tir quikan kalena's tzun ẍchajol tib Ẍep ẍchiwutz yi e' stzicy. Nin ya'stzun yi techal yi rey Faraón chiwutz yi e' xonl Ẍep.
14 “Bene'n tzun mantar Ẍep tan quicy'le'n tzaj yi taj, cyuml yi e' stzicy i', tuml cyakil chinajal yi ate' len Canaán. I'tz oxc'al tu o'laj chixone'n. 15 Cha'stzun te yi tpone'n Jacow Egipto, kale quime't i' scyuch' yi e' mas kataj cy'e'x. 16 Nin yi xone'n tiemp taje'n tzaj tzun ticy'le'n chiwankil tan tule'n Siquem. Cho'n chicwe'n mukij le jun ama'la'tz yi lok'nak Abraham scyetz e' cy'ajl Hamor.
17 “Itzun yi txant tan tpone'n yi tiemp tan tele'n k'ab Ryos te yi suki'nt ta'n tetz Abraham, nsken wi't chipuc'un yi e' aj Israel jalen Egipto.
18 “Ma yi tele'n tiemp, apart tzun junt rey octz tan chicawe'n yi e' aj Egipto. Poro qui tajske'n yi junt reya'tz wutz k'ajtzun Ẍep. 19 Cha'stzun te toque'n yi jun reya'tz tan chisuble'n nin tan chibuchle'n e' katanum. Na, oc i' tan banle'n puers scyetz tan tele'n chijo'lil chinitxa' yi inak cu'n chitz'ij, bantz chiquime'n. 20 Ej nin te yi tiempa'tz ya'stzun yi titz'e'n Moisés. Chumbalaj nin i' yi titz'e'n. Ej nin ja chixcye' yi e' taj xtxu' tan tewe'n xe chica'l tetz ox xaw. 21 Ma yi cyaje'n cyen coli'n tan quime'n klo', nintzun nojcyen yi me'l Faraón te'j. Nin saj tcy'al, nin octz tan ẍch'uyse'n, chi ik tal nin i' bantz.
22 “Itzun yi ẍch'uye'n, nintzun chuslij te cyakil yi cyajtza'kl yi e' aj Egipto. Na chin tz'aknak cu'n i' bantz tan yol, nin chin list nin i' tan banle'n alchok e'chk takle'n.
23 “Ma yi stz'ake'n ca'wnak yob tan Moisés, nintzun ul tx'akx tc'u'l tan chixajse'n yi e' tetz tanum yi e' aj Israel yi ate'tz le tnuma'tz. 24 Nin yi tpone'n kale ate't nintzun tiltz yi na tzan buchle'n jun aj Israel tan jun aj Egipto. Toque'n tzun Moisés tan colche'n yi jun aj Israela'tz. Ej nin junawes cwe'n biyol i' yi jun aj Egipto. 25 Na le wutz tajtza'kl Moisés yi sken el chitxum yi e' tetz tanum yi xconk i' tan Ryos tan cyelse'n liwr ẍchik'ab yi e' aj Egipto. Poro yi e' aj Israel quinin el chitxum tetz.
26 “Itzun le junt eklok, noje'n pon tzuntz scye'j cob tanum i' yi na choyintzin squibil quib. I klo' taj i' yi nink chibansaj quib, na je ben tlol scyetz: ‘Yaj, ¿nxac na ibiywok itib? na itanum itib,’ stzun i' scyetz. 27 Poro itzun yi aj paj scyetz yi cob yaja'tz a'lon nin tetz Moisés: ‘¿Na' mmak'on ama'l tzatz tan awoque'n tetz ajcaw skibaj, nin tan pujle'n kaxo'l? 28 ¿Na pe' awaj chin abiy cu'n chi awulej yi aj Egipto ewt?’ stzun i' bantz tetz Moisés. 29 Yi tbital Moisés yi yola'se'j, nin el xtxum tetz yi nsken el xit yi stziblal yi quim jun aj Egipto ta'n, nintzun el ojktz. Cho'n tzun tpone'n i' le tnum Madián tan najewe'ntz. Awer nak i' bantz ẍchixo'l yi e' aj Madiána'tz. Nin ya'stzun jale't cob cy'ajl i'.
30 “Ej itzun yi tele'nt ca'wnak yob, ẍchajol tzun tib yi ángel tetz Ryos swutz i' le jun ama'l tz'inunin tu', naka'jil yi wutz Sinaí. Cho'n ẍchajol tib xo'l xak jun tal pucuj tze' yi na tzan k'a'kl. 31 Yi bene'n tilol, nintzun el yabtz te'j. Nintzun oc ẍkansal tib noct tan xmaye'n. Bene'n tzun tbital yi yol Kajcaw: 32 ‘I ina'tz in chiRyosil yi e' ataj cy'e'x, in Ryosil Abraham, in Ryosil Isaac, nin in Ryosil Jacow,’ stzun Ryos bantz. Poro yi Moisés wi'nin lucnewe'n tan xo'w nin quinin nimsaj c'u'l tan bene'n xmayil. 33 Saje'n tzun tlol Kajcaw tetz: ‘Cy'ajwe' len axajab, na wi'nin xanil yi ama'l kale txiclquiẍe't. 34 I bin jalu', na wil yi chin q'uixc'uj nin ate' cu'nt yi e' wetz inme'l incy'ajl jalen Egipto. Na na wit yi na chitx'ayne'. Ja bin chincu'ul tan chicolpe'n. Nin na waj yil cẍben Egipto tan chicolpe'n,’ chij Ryos bantz tetz.
35 “Poro te yi at tzaj Moisés Egipto, quinin a'wij wutz cyak'un yi e' tetz tanum, na cyalnak tetz: ‘¿Na' nmak'on ama'l tzatz tan awoque'n tetz ajcaw skibaj, nin tan pujle'n kaxo'l?’ che'ch.
“Poro ilenin ja ben chakij junt tir Moisés tan porer yi ángel, na ya'stzun tajbil Ryos tan bene'n tan chicolpe'n yi e' tetz tanum yi ate' Egipto, nin tan toque'n i' tetz chibajxom. 36 Ej nin ya'tz nin bantz na i' e' icy'ane'l tzaj yi e' kamam kate' jalen Egipto. Ej nin wi'nin e'chk milawr bnix ta'n Egipto. Nin ncha'tz bnix milawr ta'n wi yi Cyak Mar, nin ncha'tz le ama'l yi tz'inunin tu'. Ej nin wi'nin e'chk milawr bnix ta'n tul yi ca'wnak yob yi e' a'tij tul e'chk ama'la'tz. 37 Ncha'tz ite'n nin Moisésa'tz a'lon scyetz yi e' kamam yi sjalok junt elsanl stzi' Ryos. Je yol i'e'j: ‘Sjalok junt elsanl stzi' Ryos ẍchixo'lu', chi wutane'n wetz. Nin tajwe'n yil quibitu' cyakil yi stale' i',’ stzun Moisés banak. 38 Nin ncha'tz ite'n nin Moisésa'tz yi a'tij ẍchixo'l yi e' kamam kate' le ama'l tz'inunin tu'. Ej nin ite'n nin Moisésa'tz yi jilon tetz yi ángel tetz Ryos wi'wtz Sinaí. Ej nin i' tz'amon te yi xtxolbil yi na tal yi ẍe'n na jal kutz'ajbil. Ej nin ja cyaj cyen stz'ibal tetz ketz.
39 “Poro yi e' kamam kate' quinin cho'c c'ulutxum jak' ca'wl i', ma na e' oc tan telse'n k'ej. Ej nin ja klo' chipakxij junt tir jalen Egipto. 40 Na nin cyal tetz Aarón: ‘Na kaj yil sbanu' cobox karyosil tan bajxe'n skawutz, na yi jun Moisésa'tz yi o' elsan tzaj Egipto alo' mbent,’ che'ch bantz. 41 Cyoque'n tzuntz tan banle'n jun teblal jun ne'ẍ wacẍ. Nin yi bnixe'n nin e' octz tan toye'n chitx'ixwatz swutz. Wi'nin chitzatzine'n cyentz te yi juna'tz yi cu' chibnol.
42 “Cha'stzun te e' cyaje'n cyen tilol Ryos, bantz chibnol yi cyetz cyajbil. Nin e' octz tan c'u'laje'n yi e'chk tx'uml yi at tcya'j. Na ya'stzun yi tz'iba'nt cyen cyak'un yi e' elsanl stzi' Ryos:
‘Axwok aj Israel,
lastum yi quinin itak'wok itx'ixwatz swetz,
tul yi ca'wnak yob yi ncxonwok le ama'l tz'inunin tu'.
43 Ma na ja ben ipalol yi iteri iryosil yi na bi'aj Moloc,
tu yi teblal yi junt iryosil yi i'tz tx'uml yi ocnak bi' ita'n tetz Refán.
Ej nin ja cxo'cwok tan palche'n yi e'chk teblala'tz yi bnixnak ita'n tan c'u'laje'n.
Cha'stzun te tan paj yi jun itajtza'kla'tz yi ncu' itxumul cxelepon inlajul.
Nin cho'n cxoponwok swutz len Babilonia,’ stzun Ryos banak cyen.
44 “Ncha'tz yi ate' tzaj yi e' kamam kate' le ama'l yi tz'inunin tu' ja bnix yi jun mantiala'tz cya'n kale najewe't Ryos. Ej nin yi jun mantial ya'stzun yi jun mantial yi Ryos ncawun tetz Moisés tan banle'n. Nin ja bnix ta'n quib yi teblal yi chajlij tetz. 45 Ej nin ite'n nin mantiala'tz yi cy'a'n tan Josué yi quicy'e'n tzaj wi a' Jordán. Ej nin ite'n nin mantiala'tz yi ul cyak'un tul yi luware'j kale najlche't yi e' awer nak sajle'n yi e' el lajul Ryos, bantz chinajewe'n yi e' kamam kate' tul. Ej nin ja xcon yi jun mantiala'tz jalen te yi tiemp tetz rey Luwiy. 46 Ma yi jale'n k'ej k'ajtzun Luwiy swutz Ryos nintzun octz tan jakle'n ama'l tetz, tan bnol junt ca'l Kataj Ryos, yi Ryosil kamam Jacow banak. 47 Poro quinin ak'lij ama'l tetz, ma na Salomón je'san tetz yi jun ca'la'tz. 48 Poro na el katxum tetz yi nk'e'tz cho'n najlij yi ketz kaRyosil, yi wi'nin k'ej, tul jun ca'l yi wunak tu' bnol tetz. Na je bin yi tz'iba'nt cyen tan jun scyeri e' elsanl stzi' Ryos tentz:
49 ‘Yi tcya'j, ya'stzun inc'olchbil.
Nin yi wuxtx'otx', ya'stzun tujbil wukan.
¿Ẍe'n tzun bnix jun inca'l ita'n tetz wujbil?
50 Na in bin bnol tetz cyakil yi e'chk takle'n yi at bene'n tzi'n,’ stzun Ryos banak cyen.
51 “Ncha'tz yi e' cyeru' —chij Esteban scyetz— qui'c nin pakbe'n tetz te cyajtza'klu'. Na chin tze'tzuj nin te cyalma'u'. Nin chin chcan nin chiwi'u'. Na ncha'tz e'u', e'u' contr te yi Espíritu Sant, quib yi banake' yi e' kamam kate' sajle'n. 52 Na ¿na' nin scyetz jun scyeri yi e' elsanl stzi' Ryos tentz yi quinin ncho'c yi e' chimam chite'u' tan buchle'n? Na ja cho'c tan chibiyle'n cyakil yi e' yi chitxolnak yi tulbil yi jun ẍchakum Ryosa'tz yi qui'c mu'ẍ til. Ej nin ite'n nin ncyuleju'a'tz te yi juna'tz yi ulak nin. Na ja chi'ch chic'u'lu' te'j, nin ja cho'cu' tan biyle'n cu'n. 53 Wech ak'ij cyen yi ca'wl Ryos ẍchik'abu' cyak'un yi ángel, poro quinin na chibanu' tane'n,” chij Esteban ban scyetz yi e' wi' banl wi'.
Yi ẍe'n cu'n quime'n Esteban
54 Itzun yi bene'n quibital yi xtxolbila'se'j yi tal Esteban, wi'nin tzun ẍchi'che'n chic'u'ltz te'j. Nin baj chixitx'ul xi'il chiwi' tan paj chi'ch c'u'lal. 55 Ma tetz Esteban, nojnak yi talma' tan yi Espíritu Sant. Nintzun xmayinintz tcya'j. Nin ben tilol yi pak'puchal Ryos, tu Kajcaw Jesús yi cho'n txiclij le sbal Ryos. 56 Bene'n tzun tlol scyetz yi e' wunaka'tz:
—Quibit tzaju', na wil nin yi ja je' c'abxuj yi tcya'j, nin na wil nin yi txiclij yi Bajx Cy'ajol le sbal Kataj Ryos.
57 Poro yi e' cyetz, nin e' ẍch'in te'j. Nin baj cu' chijopol chiẍchin tan qui quibital yi yol i'. Nin e' baj ben niltz te'j tan stz'amle'n. 58 Tele'n tzun quicy'altz solte'j yi tnum, nin e' baj octz tan c'oxle'n tan c'ub.
Ma yi be'ch cyetz yi contr Esteban, cho'n cyaje'n cyen cyak'oltz swutz jun xicy yi na bi'aj Saulo. 59 Ma te yi na chitzan tan c'oxle'n nin c'ub te Esteban, nin oc tetz Esteban tan nachle'n Ryos. Itzun taltz tul yi oración: “Wajcaw Jesús tcy'aj ninu' walma'.”
60 Yi wi't tlol i' yi yola'se'j cwe'n tzun mejloktz, nin chin wi' nin bantz tan yol, itzun taltz: “Wajcaw, quil xtxumu' quil yi e' wunake'j yi na chitzan tan inc'oxle'n tan c'ub,” stzun i'.
Na nin tal yi yola'tz yi quime'n.