15
Yi tpone'n ticy'le'n Jesús swutz Pilat
(Mt 27.1-2, 11-14; Lc 23.1-5; Jn 18.28-38)
Itzun bantz yi tule'n skil, chichamol tzun quib cyakil yi e' wi'tz pale' scyuch' yi e' chiwi' banl wi' e' judiy, nin scyuch' yi e' tx'olol xo'l yi ley Moisés, scyuch' cyakil yi e' aj txumunl. Cwe'n tzun chic'alol Jesús nin ben quicy'al swutz Pilat. Toque'n tzun Pilat tan jakle'n tetz:
—¿Aẍ pe' chireyil yi e' judiy?
—I ina'tz, chi na tal tzaju' swetz, —stzun Jesús bantz.
Poro mas tcunin til cyak' yi e' wi'tz pale'. Toque'nt tzun Pilat tan jakle'n junt tir tetz Jesús:
—¿Mbi tzuntz yi qui'c nin na awal tzaj? ¿Qui pe' na awitnin yi awil yi na chitzan wunak tan jale'n te akul?
Poro yi Jesús, qui'c na tal nin. Cha'stzun te qui't pujxij tan Pilat yi mbil sban.
Yi bixewe'n tan cwe'n biyij Jesús
(Mt 27.15-31; Lc 23.13-25; Jn 18.38–19.16)
At tzun jun cstumbr Pilat, ilen nin na stzakplen jun pres lakak k'ej Pasc. I yi cyajbil wunak ya'stzun yi na el tzakpu'n. At tzun jun pres yi na bi'aj Barrabás. At i' xetze' scyuch' coboxt, tan paj yi e' contr te yi gobierum nin tan paj yi e' biyol nak. Cyopone'n tzun yi e' wunak swutz pilat tan jakle'n tetz tan tele'n stzakpul jun pres chi tane'n nin cstumbr i'.
—¿Na pe' cyaju' yil tzintzakplen yi chireyilu' yi e'u' judiy? —stzun i' bantz.
10 Xcon yi jun yola'tz tan Pilat na el xtxum tetz yi opon ticy'le'n Jesús swutz i' cyak'un yi e' pale' tan tu' yi na chi'ch chic'u'l te'j. 11 Poro yi e' wi'tz pale' nintzun e' octz tan tocse'n chic'u'l yi e' wunak tan chiẍch'ine'n, nin tan cyalol yi ba'n tcu'n yil tz'el tzakpu'n Barrabás. 12 Jakol tzun Pilat scyetz:
—¿Mbi tzun cyajbilu' tan imbnol te yi yaje'j yi na cyalu' “Kareyil” tetz? —chij Pilat ban scyetz.
13 Chiẍch'ine'n tzuntz chicyakil cu'n, itzun cyaltz:
—Jeken swutz pasyon.
14 —Poro, ¿mbi tzun til? —stzun Pilat bantz scyetz.
Poro yi e' wunak wi'nin chiẍch'ine'n:
—Jeken swutz pasyon, —che'ch.
15 El tzun Barrabás liwr tan Pilat na yi tajbil i' i'tz tan chitzatzine'n cyakil wunak te'j.
Itzun te yi nsken lo'on Jesús tan xicy'xab tan ca'wl Pilat nintzun ben wa'baltz tan je'n swutz pasyon.
16 Nin ben quicy'al yi e' sanlar wutzk'anil tpilta', nin oc chic'opil quib cyakil yi e' sanlar te'j. 17 Nin oc jun xbu'k cya'n te'j yi txib yubil nin je' cyak'ol jun coron tx'i'x te twi'. 18 Cyoque'n tzuntz tan k'ajla'n tetz.
—Ta', wi'nin k'eju', na ilu' chireyil yi e' judiy, —che'ch bantz.
19 Nin ncha'tz e' oc tan jabe'n yi wutz i' tan jun tx'amij. Nin e' oc tan stzube'n quen t'a'al chitzi' twutz. Ej nin e' cu' mejlok swutz tan tak'le'n k'ej i' tane'n, na xcy'aklil tu' na chiban. 20 Yi nsken wi't icy' chipaj tan tze'e'n te'j, tele'n tzun quicy'al yi be'ch tetz yi oc cyak'ol yi txib yubil. Kalena's tzun toque'nt yi tetz be'ch tetz nin. Bene'n tzun quicy'altz tan je'n swutz pasyon.
Yi je'n Jesús swutz pasyon
(Mt 27.32-44; Lc 23.26-43; Jn 19.17-27)
21 Itzun bantz at tzun jun yaj aj Cirene, Simón bi'. I' chitaj Alejandro tu Rufo. Opone'n atit i' tnum. Cho'n saje'n i' xo'l wutz. Xtx'amxe'n tzuntz cyak'un yi e' sanlar, nintzun oc chipach'ul tzak' yi pasyon yi cy'a'n tan Jesús.
22 Bene'n tzun quicy'al yi e' sanlara'tz le jun ama'l yi na bi'aj Gólgota yi na elepont Wi Bakil Wi'baj. 23 Nin e' suk mu'ẍ win tetz yi yuju'n tib tu mirra. Poro quinin baj ta'n. 24 Kalena's tzun je'ntz cya'n swutz pasyon. Nin e' octz tan tx'ilu'n te be'ch tetz, tan quilol na' lcamban tetz.
25 Beluj ch'ich' jalchan yi je'n Jesús swutz pasyon. 26 Nin je' tz'iba'n cobox yol swi'e'n i' tan ẍchajle'n yi mbi til yi quime'n. Je yole'j: CHIREYIL YI E' JUDIY.
27 Ncha'tz e' je' cob alk'om xlaj i', jun le sbal nin jun le max. 28 Tan yi xtxolbile'j el cu'n te yi tz'iba'nt cyen yi na tal: “Tz'ocopon tetz tajlal mal nak.”
29 Ej nin cyakil yi e' yi na chicy' cu'n e' octz tan telse'n k'ej. Na na chiyuque'n chiwi' tan xbajtzi'i'n te'j. Itzun na cyal nintz:
—I aẍa'tz yi awalnak: ‘Ba'n chinxcye' tan xite'n cu'n yi templo, nin tan je'se'n junt tir tul ox ntzi' k'ej,’ 30 colp cu'n tzaj awib swutz pasyon, —che'ch.
31 Ncha'tz yi e' wi'tz pale' scyuch' yi e' tx'olol xo'l yi ley Moisés wi'nin chitze'ene'n te'j, nin cyaltz squibil quib:
—Ja xcye'-x tan tulse'n yos scyuch' wunak, poro yi i' tetz qui na xcye'-x tan colpe'n cu'n tzaj tib. 32 Yi ko bintzinin i' kareyil yi o' aj Israel, cu'ul tzun colpil tibxa's swutz pasyon. Ko ya'tz sbanx, skocse' tzun yi yolx, —che'ch.
Ncha'tz yi e' yi e' je' swutz pasyon xlaj i', na nin chiyajonin tetz, wech quimich tlen tu' ate't.
Yi quime'n Jesús
(Mt 27.45-56; Lc 23.44-49; Jn 19.28-30)
33 Yi tpone'n chajcu'n k'ej, tz'o'tz nin tu' nin ban cyakil wuxtx'otx', jalen cu'n tpone'n ox ch'ich' cu'lbe'n k'ej. Kalena's tzun skiline'n. 34 Poro te yi ntaxk skilin ox ch'ich' cu'lbe'n k'ej, chin wi' nin Jesús ban tan yol: “Eloi, Eloi, ¿lama sabactani?” chij i' bantz. (Yi na elepont jun yola'tz i'tz: “Siwl Ta', ilu' inRyosil, ¿mbi tzuntz yi nchincyaj tilolu'?”)
35 Bene'n tzun quibital cobox scyeri yi e' yi ate', itzun cyaltz:
—Bitwok nin, na lo' tzan tan ẍchakle'n tzaj Elías, yi elsanl stzi' Ryos, tan tule'n tan ẍch'eye'n i'.
36 Lajke'l nin tzun bene'n jun tan mu'le'n cu'n jun esponja tc'u'l mu'ẍ vinagr. Nintzun je' tk'ol tzwi' jun aj tan je'n stz'ubul klo' Jesús. Itzun taltz:
—Skile' bajx, ko tz'ul Elías tan cu'se'n tzaj, —stzun.
37 Ma Jesús chin wi' nin ban tan sich', nin quimtz. 38 Na quim cunin Jesús yi katze'n yi xbu'k yi at swutz yi luwar yi chin xan nin yi at le templo. Cho'n xe'te'n tzaj swi'e'n jalen skan. Cob cuntunin el. 39 Inti yi capitán yi aj Roma yi txiclij stkan Jesús, yi tbital yi ẍch'ine'n Jesús, nin yi tilol yi ẍe'n cu'n ban yi quime'n, itzun taltz:
—Jun cu'n yol yi yaje'j i' Cy'ajl Ryos.
40 Ncha'tz at xna'n yi na chixmayin tzaj joylaj len mu'ẍ. Chixo'l yi e' xna'na'tz at Lu'ch Mat, tu Salomé. Ej nin ncha'tz at Lu'ch yi xtxu' Jacow juy tu Ẍep. 41 Yi e' xna'na'tz e' xom te Jesús yi at tzaj i' Galilea. Ej nin ya'stzun yi e' xna'n yi e' ban pawor tan c'a'che'n. Ncha'tz ate' wi'nin xna'n yi xomche' te Jesús yi tele'n tzaj i' Galilea tan tpone'n Jerusalén.
Yi mukxe'n Jesús
(Mt 27.57-61; Lc 23.50-56; Jn 19.38-42)
42 Itzun bantz te yi ntaxk oc akale'n nin te yi na nuc'x cyen chiwa' tetz yi jun k'ej ujle'n, 43 nintzun nimsaj tib Ẍep yi aj Arimatea tan jakle'n yi wankil Jesús tetz Pilat. Yi jun Ẍepa'tz i' jun scyeri yi e' chiwi' banl wi' yi e' judiy. Nin at wi'nin k'ej i' ẍchixo'l. Ncha'tz nter nin na tzan i' tan ẍch'iwe'n yi tulbil Ryos tan cawu'n. 44 Ma yi tbital Pilat yi nsken quim Jesús, wi'nin tele'n yab te'j. Cha'stzun te ẍchakol i' yi capitán, nintzun jaktz tetz yi ko bintzinin ja nin quim Jesús nka qui'. 45 Yi talol capitán yi bintzinin sken quim Jesús, tk'ol tzun Pilat ama'l tetz Ẍep tan cwe'n tzaj tcy'al yi wankil. 46 Lok'ol tzun Ẍep jun balaj xbu'k nin bentz tan cu'se'n cu'n tzaj yi wankil Jesús nin cu' tk'oltz tul yi balaj xbu'ka'tz. Kalena's tzun bene'ntz tan tak'le'n yi wankil Jesús tul yi jun nich yi kopij wutz c'ub. Yi nsken oc quen, nintzun oc jokbal jun chin c'ub stzi'. 47 Ma Lu'ch Mat tu Lu'ch yi xtxu' Ẍep, quil kale oc quent yi wankil Jesús.