10
Allempo Jesúspaʼ acran c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñeñt̃chaʼ llesensaʼ
(Mr. 3.13-19; Lc. 6.12-16)
Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñam̃a llesensanet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ ñeñt̃ osyen allohuen paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet.
Ñehua, ñetpaʼ arroʼtsaʼyenet paʼsoʼchñec̈hno; allohuenetpaʼ c̈harrasheñet puechena epsheña ñeñt̃ llesensaʼ. Ñeñt̃ ñanom atarr sherbets ñeñt̃paʼ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro, allot̃paʼ ñam̃a Andrés ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñ; allot̃ñapaʼ ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Zebedeo puechemer epuet paʼmoʼnasheñ Juan. Allot̃ñapaʼ ñam̃a Felipe ñam̃a Bartolomé; allot̃ñapaʼ ñam̃a Tomás ñam̃a Mateo ñeñt̃ cobrayeʼt̃ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop; allot̃ñapaʼ Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, allot̃paʼ ñam̃a Tadeo. Allot̃ñapaʼ ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ nanac t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús.
Allempo Jesúspaʼ llesensan pueyochreshaʼ oʼch ahuanemyeset allchaʼ serrpareʼtyenetaʼ
(Mr. 6.7-13; Lc. 9.1-6)
Ñeñt̃ña c̈harrasheña puechena epsheña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar, ñeñt̃paʼ atet̃ otapanet:
—Amach arrent̃a setatsto all yec̈haʼyena ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach arrent̃a setatsto samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro all yec̈haʼyenet. Arrchaʼña seta all yec̈haʼyena israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa. Allchaʼ soñemyespaʼ seserrpareʼtatyesnomanetchaʼ atet̃chaʼ sotyesnomanet: “T̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempoch ayochreshatt̃ena Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.”
Ñam̃a alla oterranerr pueyochreshaʼ:
—Ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ saʼcrratyesnomanetchaʼ, ñeñt̃ rromayetspaʼ setantatyesnom̃chaʼ, ñeñt̃ osyen puetsarñatspaʼ saʼcrratyesnom̃chaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerranet acheñeneshaʼ, sequec̈hpatatyeschaʼ ñam̃a oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ chorraʼyenaya acheñeneshaʼ. Sapaʼ eʼñe att̃a aparet̃es huomencñats att̃o es cohuen sorrtatyen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃a sapaʼyesanet sam̃a, amach secobratstaneto ñeñt̃ atet̃ oʼ sep̃aʼyesanet.
’Ñam̃a oʼch notas: Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amaʼt puetallarrapaʼ amach seshaʼtatsetnomo quelle. Amaʼt orotllellen, amaʼt huallatllellen, amaʼt cobretllellen amach seshaʼtatsetnome. 10 Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a amach es sanmatsto allchaʼ sechopeñeʼchyes, amaʼt sebolsa, amaʼt eʼñe epma seshtam, amaʼt sesapata, amaʼt secarra, amach sanmatsche t̃arroʼmar ñeñt̃eschaʼ t̃orraʼyetsapaʼ eʼñe pocteʼ rratyesapasetchaʼ.
11 ’Amaʼt erraʼtsena anetser amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ ñerraʼm erra sec̈hapaʼchpaʼ c̈hochña ñanom saʼp̃t̃oʼtyesosanet erroʼtsent̃eʼ cohuen acheñpaʼ allchaʼña sec̈hap. Allñapaʼ allchaʼña saʼposa t̃arrempohuach esempoch seserrerr ñam̃a allot̃. 12 Amaʼt erraʼtsena pocoller allchaʼ sec̈hap, eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ oʼch senamatosanet Yompor paʼnateña. 13 Ñetña ñerraʼm eʼñe cohuen acheñret, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ. Ñerraʼm ama cohuenayaye acheñretpaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña. 14 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto t̃arroʼmar ñetpaʼ amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapaset ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼten, sañapaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor. 15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, ñetñapaʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃terretña allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ.
Allempo Jesúspaʼ eñotatenan pueyochreshaʼ c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ eʼmoñeʼtahuet
16 ’Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenaneto ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsaʼyen maʼyarroc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotaʼt̃ach atet̃ ñerraʼm shechep̃paʼ atarr eñoteʼ. T̃arraña sapaʼ amach errot̃ ap̃añso atet̃ ñerraʼm yep̃paʼ ama errot̃ ap̃añeyaye. 17 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Señotaʼt̃ach t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ errot̃uanenchaʼ perrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Nalleʼtyerrsetchaʼ all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar. 18 Poʼñoc̈h eʼñe noʼmarpaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htatyerrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno allchaʼña saʼmet̃aʼyesosnanchaʼ neñoñ. Ñam̃a arrchaʼ saʼmet̃errnan neñoñ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye. 19 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesapaʼ amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho ñerraʼm oʼch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. T̃arroʼmar allempopaʼ Somporchaʼña Puecamquëñ señotatyesoseʼña all. 20 Att̃oña amach eʼñe sochaya seʼñoraʼyesoso, añchaʼña Sompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña seʼñoratyeseʼ.
21 ’Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater. 22 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa. 23 Ñerraʼm esempo eʼmoñeʼterrset ñeñt̃ anetsro alloʼtsenes oʼch seyetam̃p̃sanetpaʼ oʼch sahuanma poʼpoñ anetso. Allpaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ecma eʼmoñeʼterrseterrpaʼ oʼch seyetam̃perraneterr oʼch sahuanerrerr ñam̃a poʼpoñ anetso. Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Amach eʼñe sepaʼhuenaʼ ora allohuen israelneshaʼ paʼnetsropaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch alla norrterra.
24 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñeñt̃ yochreshatspaʼ ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet poʼmaestror, eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsotyets ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet pamoʼmteʼ eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a pueñañreshac̈hno. 25 Ñeñt̃ yochreshatsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm poʼmaestroret. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet ñam̃a oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm pamoʼmteʼ. Ñam̃a señochepaʼch ñerraʼm na puesochatseʼteñot̃etan otennet napaʼ oneñet̃oʼ pomporen ñeñt̃ otenet Beelzebú, sapaʼc̈hoʼña ellochña atarr sochatseʼterrset. Amaʼt na ñeñt̃en eʼñe samoʼmteʼ sepenen att̃o atarr sochatseʼtennet na, sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃es nechemereshac̈hno nepen, elloña sapaʼ atarrchaʼ nanac sochatseʼterrset sam̃a.
Att̃o amach yem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ muetseʼ yechets, añchaʼña yem̃chaʼnaʼt Yompor
(Lc. 12.2-9)
26 ’Amaʼt att̃eñpaʼ t̃arraña sapaʼ amach sem̃chaʼtatstaneto t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ, esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret. 27 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe sapt̃ocheʼ, esempoña sapaʼ eʼñech señotatuer ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempoña sapaʼ seserrpareʼterrchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃. 28 Amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenatspaʼ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch aʼchencatonay coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ.
29-31 ’Elloña t̃eʼpaʼ napaʼ oʼch notas: C̈hocmach seyemcha Yompor, poʼñoc̈h ñapaʼ ñach secuam̃peneʼ. Amaʼt ot̃et̃olleshaʼpaʼc̈hoʼña c̈hocma cohuam̃peñ. Ñehua, amaʼt yapaʼ yeñoteñ ot̃et̃ollpaʼ ama tama sherbeno. Amaʼt yepomatset epa ot̃et̃olleshaʼpaʼ ñeñt̃paʼ ama tsaʼteyaye, eʼñe puetallarrat̃olla centavo tsaʼtena. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ amaʼt pat̃rra ot̃et̃oll amach rromo att̃och shoraʼnom ñerraʼm ama Sompor muenataye atet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes: Amaʼt mameshapaʼ amach sem̃chaʼtatsto, Yomporchaʼña eʼñe seyemta. Att̃o atarr morrentenana ot̃et̃olleshaʼ elloña sapaʼ atarr nanac morrentensa. Ñehua, amaʼt allpon sechet̃olleshaʼ allpon soñoʼtsen ñapaʼ eʼñe eñotennas.
Att̃o ama aʼnasotpahuo Jesucristo acheñeshoʼmar
(Lc. 12.8-9)
32 ’Elloña napaʼ oʼch noterrserr: Allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho all pueʼntaño. 33 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho all pueʼntaño.
Att̃o Jesúspaʼ orrtatosan eʼñe ñoʼmar elloptannaʼteñets
(Lc. 12.51-53; 14.26-27)
34 ’Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset. 35-36 Ñehua, ñeñt̃ noten t̃eʼ amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñatoʼ noʼmarach eʼmoñeʼtannerret. T̃arroʼmar ñatoʼ eñallchaʼ ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya, pamoʼtseshetñapaʼ ñatoʼ amach ameʼñerrneto. Ñeñt̃oʼmarña notenes eʼñe noʼmarpaʼ ñatoʼ puechemerpaʼ oʼch epatareʼtenan pompor, ñam̃a ñatoʼ puechoyorpaʼ oʼch epatareʼtenan pachor, ñam̃a ñatoʼ ñeñt̃ paʼt̃oʼñen pen oʼch epatareʼtenan ñam̃a paʼsoʼmue.
37 ’T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemorrenterrayañ ñerraʼm ñetña pompora atarr morrentenet ñamet pachoret ñeñt̃ña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och neyochreshaʼ neperranet. Ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ nemorrenterrayañ ñetpaʼc̈hoʼña ñerraʼm puechemera atarr morrentenetpaʼ ñam̃a poʼsñet ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperranet. 38 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach pocteʼ nenteñe oʼch neyochreshaʼ neperranet. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch alloch semueroc̈hta sam̃a. 39 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet nocop ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
Ñeñt̃chaʼ apuerrey Yompor att̃och atarr coshaterrey
(Mr. 9.41)
40 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ:
—Ñerraʼm oʼch sahuanma, ñerraʼm eseshaʼch eʼñe cohuen sagapueʼ sa, ñetpaʼ naʼnacaʼyeña aguënet eʼñe cohuen. Ñam̃a ñeñt̃ eʼñe cohuen naguëneʼ na, ñetpaʼ Nomporeʼnacaʼyeña aguënet ñeñt̃ nellsenseneʼ na. 41 Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporcaʼye poʼñoñ aʼm̃ten, ñeñt̃ña acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼpaʼ Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporecopcaʼye eʼñe pocteʼ es orrtatyen, Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop. 42 Ñam̃a añ ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto, erraʼtsenchaʼ apapueʼ ñeñt̃chaʼ orros t̃arroʼmar ñapaʼ nocaʼye neyochreshaʼ, amaʼt coñeʼt̃a oñ apapet, napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporchaʼcaʼyeña apuerrahuetña ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet.