4
Pedro y Juan Jerusalenents̈a mandadëngbe delante
Pedro y Juan cabá ents̈anga imojtsë́tsëtsnaye; chorna chë chata ibojtsemnoye tmojánashjajna judiëngbe bachnanga, Bëngbe Bëtsabe bëts yebnents̈a soldadëngbe amëndayá y saduceo ca uabaina judiëngbe amë́ndayënga. Chatna ents̈ángbioye imojtsabuátambaye Jesús tojtanayenama y chë soye yojánayana obanënga ndegombre mochtayena ca. Chë causa, chë tmojánashjajna amë́ndayënga tojánetëna. As, Pedro y Juan tmojánishëche y ya jetiñe yojtsemna causa, cárceloye tojanëtame yëfsanëntscuana. Masque chca, banga ents̈anguents̈ana, nts̈amo Pedro y Juan tbojanayancá tmojanuenënga, aíñe Jesucrístbeñe imojtsos̈buáchiye. Chë tentscuana shachna uaranga Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga imojtsemna, nÿe boyabásenga jacuéntase.
Yëfsana, chë judiëngbe amë́ndayënga, judië́ngbeñe bëtsëjemëngcá amë́ndayënga y ley abuátambayënga Jerusalenents̈e tmojánenefjna. Chénts̈naca imojtsemna, chë bachnangbe más uámana amëndayá Anás ca uabainá, Caifás, Juan, Alejandro y chë bachnangbe más uámana amë́ndayëngbe nÿetsca pamíllangnaca. Chora chënga tmojanmandá Pedro y Juan junatsama, y chëngbe tsëntsaca tojanatsá y mënts̈á tmojanatjá: —¿Ndabe obenánaca chë soyënga s̈ojtsama, o, nda derecho tcmënjats̈atá chë soyënga chas̈otsamama ca?
As Pedro, chë Uámana Espíritu chabe ainaniñe corente jtsemándayëse, mënts̈á tojanë́jua: —Israeloca mándayënga y bëtsëjémënga, mënté s̈conjatjá chë jama ndobenáftaca ts̈abe soye tifjamama y nts̈amo cha mora jama yojtsatobenama. 10 Chcasna, nts̈amo tojopasama cbochanjabuayená, chca, ts̈ëngaftanga y nÿetsca Israeloca ents̈anga chë soyënga chas̈motsetats̈ëmbuama. Quem boyabása, chë ts̈ëngaftangbe tsëntsaca entsemná, Jesucristo chë Nazaretocabe bëts obenánaca chca ts̈abá entsatsmëna. Y Jesús endmëna nda ts̈ëngaftanga s̈monjancrucificá y ndabiama Bëngbe Bëtsá tojanma cháuatayenama. 11 Jesusbiama Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe mënts̈á endayana: “Chë yebna jebuanënga tmontsanaboté ndëts̈bé, mora chë más bëts uashacuanës̈ents̈e entsejájona ca”. Ts̈ëngaftanga s̈mondmëna mo chë yebna jebuanëngcá, er Jesúsbioye s̈montsanaboté y mora cha chë más uamaná entsemna. 12 Nÿe cha yobena ts̈ëngaftanga játsebacama. Bëngbe Bëtsá ndocna inÿe ents̈ábioye tbonjats̈etá chabe obenana chca jamama; chíyeca quem luarents̈e ndocná más quenátobena bënga játsebacama. Nÿe Jesucristbe obenánaca aíñe ca —Pedro tojánayana.
13 Chënga imojenjnaná Pedro y Juan ts̈a añémoca ibojtsóyebuambnama tmojáninÿe ora, y chata tempo nduatsjínÿenata y librë́s̈a nduabuatmata bétsemnama tmojántats̈ëmbona ora. Chca chë mándayënga tmojántats̈ëmbona chata Jesúseftaca bayté ibojamnama. 14 Y ents̈anga imojtsonÿaye chë tmojanshná cha chents̈e chátaftaca yojtsemnama; chë causa, chënga ndocá más tmonjanobená chatbe contra jatichámuana. 15 As chora tmojanamëndá chents̈ana chábuaisebocnama y chents̈e tmojanoquedangna chë soyama imojtsenatsëtsnaye. 16 Chënga imojtsentjanaye: “¿Ndayá chátaftaca mochjama ca? Jerusalenents̈e oyenënga montsetáts̈ëmbo chata chë bëts soye Bëngbe Bëtsabe obenánaca tbojamama; chë causa, bënga ndoñe quemuátobena jayanana chata chca ndoñe tbonjama ca. 17 Pero ents̈anga chama ndoñe más chamondëtsencuéntamna, chata mochjáuyana: ‘Ndoñe más ents̈ángbeñe Jesús s̈mattsebáyana; y ndoñe chas̈monjouenëse, jabuache castigo s̈ochántsebomna ca.’ ”
18 As chë mándayënga cachiñe chata tmojánachembo y tmojanamëndá ndoñe más Jesús jtsebáyanana, ni chabiama ents̈ángbeñe jtsabuátambayana. 19 Pero Pedro y Juan tbojánayana: “¿Nts̈amo ts̈ëngaftanga s̈matjayana nts̈amo fchanjayanama ca? Ndegombre, Bëngbe Bëtsabe bominÿiñe ndoñe ts̈abá quenátsmëna ts̈ëngaftangbioye aíñe joyaunayana y chábioye ndoñe. 20 Er bënga queftsátobena jtsajbanana oyebuambnayana chë tifjinÿe y tifjouena soyëngama ca.”
21 Chë mandayëngna chátbioye tojtsanautatjá, pero chents̈ana tmojtanabáshejuana. Nÿetsca ents̈anga Bëngbe Bëtsá imojtsatschuanaye nts̈amo tojanopasama; chíyeca, chë mándayënga ndoñe tmonjanobená tondaye ntjinÿenana nts̈amo chata jácastigama. 22 Chë boyabása, ndáftaca chata chë bëts soye Bëngbe Bëtsabe obenánaca tbojanma, inabomna canta bnë́tsana uatama más.
Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga Bëngbe Bëtsá tmojanimpadá más añemo chauats̈atama
23 Pedro y Juan ya tmojtanabáshejuana ora, tbojánata chë inÿe os̈buáchiyëngaftaca jateninÿenama y lempe nts̈amo chë bachnangbe amë́ndayënga y bëtsëjemëngcá mándayënga chátbioye tmojanëyancá, chë́ngbioye tmojanacuntá. 24 Chënga chca tmojanuenents̈ana, nÿetscanga cánÿiñe tmojanonts̈é Bëngbe Bëtsáftaca mënts̈á jencuéntama: “Bëngbe Utabná, aca chë nda tojama celoca, fshantse, nÿetsca béjayënga y lempe nts̈amo chenache yomncá, 25 chë Uámana Espíritbiajana tcojánayana y acbe oservená David, nts̈amo tcojanayancá tojanábema, mënts̈á:
¿Ndáyeca ents̈anga yapa imojtsets̈átjaye ca?
¿Ndáyeca imojtsejuabná nÿe bonamentiama soyënga jamana?
26 Quem luarents̈a reyënga y amë́ndayënga imoprontánënga,
nÿetscanga tmojenoyeuná Bëngbe Bëtsá y chabe Uámana Uabuayaná chë Cristbe contra jtsemnama ca —cha tojanábema.
27 “Ndegombre chca tonjopasá. Rey Herodes y Poncio Pilato, quem bëts pueblents̈e, ndoñe judië́ngaftaca y israelitë́ngaftaca tmonjánenefjna, jenóyeunayama nts̈amo jamana, Jesús chë acbe uámana oservená y chë Uámana Uabuayaná tcojabemábioye jóbama. 28 Tempo, Bëngbe Bëtsá, acbe obenánaca y nts̈amo icnabos̈cá tcojanmandá nts̈amo mora chaotsemnama, y chënga chca Jesúseftaca tmonjama. 29 Morna Bëngbe Bëtsá, mouena nts̈amo chënga montsichamo, bënga jasúfriama cas̈ojtsamna ca; chcasna, cochjama bënga fchayobená Jesusbe ts̈abe noticiënga bëts añémoca ents̈ángbeñe jtsóyebuambnayama, 30 y cochjama acbe obenánaca s̈oquënga ts̈abá chamotsatsmënama y cochjama bënga fchayobená bëts soyënga jamama, Jesús chë uámana oservenabe obenánaca y cha jóts̈ëmbonëse ca” —chënga tmojánayana.
31 Bëngbe Bëtsáftaca jencuéntama tmojanpochocá orna, chë tmojánenefjnents̈e tojanangmë́mana; y nÿetscangbe ainaniñe chë Uámana Espíritu tojanonts̈é más jtsemándayana, y chënga tmojanonts̈é más añémoca Bëngbe Bëtsabe soyëngama ents̈anga jábuayenama.
Nÿetsca bomna soyënga nÿetscangbiama yojtsemna
32 Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga, nÿetscanga canÿe juabna imojtsebomna y ainaniñe cach canÿe ebionana. Ndocná ntjatichamuana chabe soyënga nÿe chabiama yojtsemna ca, pero aíñe imojtsichamo, “ats̈e së́ndbomna soyënga nÿetscangbiama entsemna ca”. 33 Chë Jesusbe ichmónëngna puerte obenánaca mënts̈á imojtsichamo: “Fsënjinÿe y fsë́ntsetats̈ëmbo Bëngbe Utabná Jesús obanënguents̈ana tojtayenama ca.” Y Bëngbe Bëtsá yojtsama chë ichmónënga bëtscá ts̈abe bendicionënga chamotsebomnama. 34 Jesucrístbeñe os̈buachiyë́ngbeñe ndocná yonjamna ndayánaca uajabotá, er nÿetscanga fshantse o yebna bomnënga imojanamana jtsatobuíyana, y chë crocénana 35 chë ichmónëngbioye jayents̈buáchiyana, nts̈amo tojtsëjabotcá nÿetscanga jujátayama. 36 Chca tojanma canÿa Bëngbe Bëtsabe bëts yebnoca trabajayá, José ca uabainá; cha chë ichmónënga imojanábobuatma Bernabé ca (y chca iuayana “Añemuayá ca”). Bernabé yojamna Chipre luarocá. 37 Chana, fshantse yojtsatobuiye, y chë crocénana Jesusbe ichmónëngbioye yojáyents̈buachiye, chë uajabótëngbiama chaoservema.