24
Liknelse – den kokande grytan
1 Och Herrens (Jahvehs) ord kom till mig i det nionde året [sedan Jojakins exil, se Hes 1:2] i den 10:e månaden [tevet] på den 10:e dagen i månaden [15 jan, 588 f.Kr.] han sa:
2 Människobarn, skriv åt dig namnet på dagen, på denna dag, samma dag som Babels kung har belägrat Jerusalem.
3 Och tala i en liknelse om det upproriska huset och säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Ställ fram grytan, ställ fram den
och häll även vatten i den.
4 Samla i den bitarna [av kött] som tillhör den,
varje god del [de finaste delarna], låret och skuldran,
fyll den med utvalda ben.
5 Ta det utvalda av flocken
och stapla veden under den,
låt den koka ordentligt
så att dess ben också sjuder i dess mitt.
6 Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh) så:
Ve den blodiga staden,
grytan vars ärg (orenhet; den blågröna missfärgningen av koppar – hebr. chela) är därinne
och vars ärg (orenhet) inte har gått ut därifrån.
För ut den bit för bit,
ingen del har fallit över den.
[Hebr. chela används bara här och i vers 11 och två ggr i vers 12. Betydelsen är inte helt klar, men från vers 11 bör det handla om ärgen från bronskärlet. Ordet har sin rot i hebr. chala som har att göra med lidande, sjukdom och att avlida.]
7 För hennes blod är i hennes mitt,
hon har ställt det på den kala klippan,
hon häller ut det över marken
för att täcka det med jord,
8 för att låta raseriet komma så att hämnd kan tas
har jag ställt hennes blod på den kala klippan så att det inte ska döljas.
9 Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh):
Ve över den blodiga staden!
Även jag ska göra eldhögen stor,
10 stapla upp veden,
antända elden så att köttet kan bli förtärt,
och göra i ordning blandningen
så att även benen kan brännas.
11 Jag ska ställa den tom på kolet
så att den kan bli het och dess botten bränns
så att orenheten smälter i den
och dess ärg (missfärgningar, orenhet) kan förtäras.
12 Den har tröttat ut sig själv med hårt arbete [med att blir skrubbad ren],
likväl har dess stora ärg (orenhet, missfärgningar) inte gått ur den
– in i elden [igen] med sin ärg (orenhet, missfärgningar).
[Versen är svåröversatt. Sista delen kan vara en uppmaning, eller ett konstaterande.]
13 I din orenhets oanständighet har jag renat dig, men du blir inte längre renad från dina orenheter förrän jag har tillfredsställt mitt raseri över dig.
14 Jag Herren (Jahveh) har talat det, det ska ske och jag ska göra det. Jag ska inte ta tillbaka det, jag ska inte skona, inte heller ångra, efter dina vägar (sätt att leva) och efter dina handlingar ska jag döma dig förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
Budskap angående Hesekiels frus död
15 Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
16 Människobarn jag tar bort från dig dina ögons önskningar i ett slag, du ska inte klaga, inte gråta och dina tårar ska inte rinna ner.
17 Sucka i tysthet. Sörj inte för de döda, bind din huvudbindel över dig och sätt dina skor på dina fötter och dölj inte din överläpp och ät inte männens bröd.
18 Så talade jag till folket på morgonen och min hustru dog på kvällen, och jag gjorde på morgonen som jag var befalld.
19 Och folket sa till mig: ”Ska du inte berätta för oss vad dessa ting är (betyder) till oss, eftersom du gör så?”
20 Och jag sa till dem: Herrens (Jahvehs) ord kom till mig och han sa:
21 Säg till Israels hus: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh): Se jag ska vanhelga min helgedom, er styrkas stolthet, era ögons begär och era själars längtan, och era söner och era döttrar som ni har lämnat bakom ska falla för svärdet.
22 Och ni ska göra som jag har gjort, ni ska inte täcka era överläppar, inte äta männens bröd,
23 och era bindlar ska vara på era huvuden, och era skor på era fötter, ni ska inte klaga, inte gråta men ni ska tyna bort i era synder och stöna (jämra er) den ene till den andre.
24 Så ska Hesekiel bli ett tecken för er, efter allt han har gjort ska ni göra, och när det sker ska ni veta (bli intimt förtrogna med) att jag är Herrarnas Herre (Adonaj Jahveh).
25 Och du människobarn, ska det inte vara så att den dagen då jag tar ifrån dem deras starka fäste, deras äras glädje, deras ögons önskningar, deras själs längtan, deras söner och deras döttrar,
26 att den dagen ska han som flytt komma till dig för att förmå dig att höra det med dina öron?
27 Den dagen ska din mun öppnas tillsammans med honom som har flytt och du ska tala och inte mer vara stum. Så ska du bli ett tecken för dem och de ska veta att jag är Herren (Jahveh).