Esra
Inledning
Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Ketuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna (2 Krön 36:22-23) är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (Esra 1:1-3). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker är att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darejavesh (Darius) III 336-330 f.Kr.
Det persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder (Esra 1-2)
1b Serubbabels bedrifter (Esra 3-6)
2a Esra återvänder (Esra 7-8)
2b Esras bedrifter (Esra 9-10)
2a Nehemja återvänder (Neh 1-2)
2b Nehemjas bedrifter (Neh 3:1-7:3)
3 Avslutande reformer och uppräkningar (Neh 7:4-13:31)
A Serubbabels återvändande (Esra 1-2)
B Templet byggs – motstånd (Esra 3-6)
C Esras återvändande (Esra 7-8)
D Folket renas (Esra 9-10)
C Nehemjas återvändande (Neh 1-2)
B Murarna byggs – motstånd (Neh 3:1-7:3)
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer (Neh 7:4-13:31)
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på dem som återvände i Esra 2 och Neh 7. Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs, då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll (Esra 9-10 och Neh 4-6); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer att möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki
1
Första gruppen – Serubbabel (kap 1-6)
Kyros påbud
1 I Kyros, den persiska kungens, första år [539 f.Kr.] – för att Herrens (Jahvehs) ord genom Jeremias mun skulle fullbordas [Jer 29:10-14; Jes 44:28-45:13] – uppväckte Gud (Jahveh) Persiens kung Kyros ande [hjärta, se Ords 21:1] så att han ropade ut (kungjorde) i hela sitt kungarike, både muntligt och skriftligt:
2 Så säger Kyros, Persiens kung:
Alla kungariken på jorden har Herren (Jahveh), himmelens Gud (Elohim), gett till mig, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem, som ligger i Juda.
3 Vem som helst ibland er som tillhör hans folk, må hans Gud (Elohim) vara med honom. Låt honom gå upp till Jerusalem som ligger i Juda och bygga Herrens (Jahvehs), Israels Guds (Elohims), hus. Han är den Gud (Elohim) som bor i Jerusalem.
4 Och för alla [judar] som är kvar (kvarlevan) [som inte har tillräckligt med egna resurser för att återvända], var de än må bo [runt om i hela det stora persiska riket], låt folket [icke-judar] på dessa platser förse honom med silver och guld, med gods [kläder, tält] och kreatur, förutom de frivilliga offergåvorna till Guds (Elohims) hus i Jerusalem [så de kan återvända].
[Betydelsen beror på vilka ”folket på dessa platser” syftar på. Om det är icke-judar, så blir betydelsen att alla judar som vill återvända skulle få möjlighet att göra det. Den tolkningen stärks utifrån att gåvorna som nämns är de gåvor som de tar med sig, se vers 6.]
[Kyros regerade i Persien 539-530 f.Kr. Detta påbud avslutar den 70-åriga fångenskapen för det judiska folket i Babylon. Det var tre deportationer (605, 597 och 586 f.Kr.) och också tre återtåg (Serubbabel, Esra och Nehemja). De sjuttio åren kan beräknas på två sätt. Antingen från Nebukadnessars första attack 605 f.Kr. till 535 f.Kr. (då grunden till templet läggs) eller från Jerusalems fall 586 f.Kr. till templets färdigställande 516 f.Kr. då det återinvigs. Vers 1-3 återfinns nästan ordagrant i 2 Krön 36:22-23. Arkeologiska fynd som Kyros cylinder bekräftar att Kyros gjorde liknande proklamationer till andra folk och religioner. Frasen ”det blev nedskrivet” i vers 1 är en teknisk term för att dokumentera. Tusentals lertavlor med lagar, kvitton och förbund har hittats i utgrävningar från den här tiden.]
Förberedelser och gåvor
5 Ledarna för Juda och Benjamin tillsammans med prästerna och leviterna, alla vars ande Gud (Elohim) hade uppväckt, steg upp och gick för att bygga Herrens (Jahvehs) hus som finns i Jerusalem.
6 Och alla omkring dem stärkte deras händer med redskap av silver, guld, gods, boskap och värdefulla gåvor, förutom allt som de offrade frivilligt.
7 Och kung Kyros hämtade alla tillbehör från Herrens (Jahvehs) hus som Nebukadnessar hämtat från Jerusalem och placerat i sina gudars hus.
8 Persiens kung Kyros lät skattmästaren Mitredat [80 år senare tjänade en annan Mitredat under Artaxerxes I, se Esra 4:7] hämta dem (tempelföremålen) och räkna upp dem åt Sheshbatsar [troligen ett annat namn på Serubbabel, se vers 11 och Esra 5:16; 3:8], fursten av Juda.
9 Detta är antalet av dem:
guldhandfat: 30 st
silverhandfat: 1 000 st
silverknivar: 29 st
10 guldskålar: 30 st
en annan sorts (dubbla; andra; matchande – hebr. mishnim) silverskålar: 410 st
övriga redskap: 1 000 st
11 Alla redskap av guld och av silver var 5 400. Sheshbatsar [troligen Serubbabel] tog med sig allt detta när de bröt upp från fångenskapen i Babylon till Jerusalem.
[Summan av de artiklar som listas i vers 9-10 är 2 499, vilket inte stämmer överens med totalsumman 5 400. Troligtvis anges bara de viktigaste kärlen i uppräkningen, eller så har författaren bara tagit med en del av en sammanställning tillsammans med totalsumman.]