22
Jerusalem och Egypten
1 Budskap om (profetord, börda över) Synernas dal [Jerusalem – platsen för uppenbarelse och visioner].
[Frasen ”Synernas dal” syftar på Jerusalem, se vers 5, 8-10. Det kan syfta på Hinnomdalen (i NT Gehenna) som var den plats där man utförde barnoffer och ockulta ritualer, se Jer 7:31-34. Jesaja fördömer folket som sökte andlighet i andra gudar, uttrycket är då ironiskt för ”falska synernas dal”. Det kan också vara en antydan om att det var här i Jerusalem, där Guds tempel stod, de egentligen skulle se Herren (Jahveh).]
Vad plågar dig nu,
eftersom alla har gått upp på hustaken [för att offra till avgudar, se Jer 19:13; Sef 1:5],
2 du som är full av uppror,
en tumultartad stad, en glädjens plats?
Dina slagna är inte slagna med svärd,
inte döda i krig.
3 Alla dina härskare har flytt tillsammans,
utan båge är de bundna (fångade),
alla som blev funna av dem binds ihop tillsammans,
de har flytt långt bort.
[Detta får en uppfyllelse 701 f.Kr. under den assyriske kungen Sanheribs fälttåg mot Jerusalem, se 2 Kung 18:1-20:21. Har även sin uppfyllelse 586 f.Kr. 2 Kung 25:1-7.]
4 Därför säger jag: Titta (se) bort ifrån mig,
jag ska gråta bittert [Jes 21:3-4],
gör inga ansträngningar att trösta mig,
på grund av fördärvet av dottern mitt folk.”
5 Det är en dag av kaos (förvirring)
och av trampande och av bestörtning från Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahveh Sebaot) [Jes 2:12; Mika 7:14]
i Synernas dal [Jerusalem] bryts muren ner (stödet tas bort – allt undermineras),
och ett rop [om hjälp hörs] upp mot berget [tempelberget].
6 Och Elam bar kogret,
med en armé människor, ryttare,
och Kir blottlägger skölden.
7 Och det hände när dina utvalda dalar var fyllda med vagnar
och ryttarna ställde sig själva i slagordning i porten,
8 och Judas skydd lades i öppen dager (det som täckte Juda togs bort),
att den dagen såg du till rustningen i skogshuset.
[Kan syfta på det förråd som Salomo byggt, se 1 Kung 10:16-17]
9 Och du såg överträdelserna i Davids stad,
att de var många.
Och du samlade ihop vattnet
från den lägre dammen.
[Detta gjordes av Achaz och Hiskia under Jesajas dagar, se Jes 7:3. Dammen kan syfta på Siloam och den undervattenstunnel som Hiskia lät bygga från Gichonkällan, se 2 Krön 32:30; 2 Kung 20:20.]
10 Och du räknade Jerusalems hus
och bröt ner husen för att förstärka muren.
11 Du gjorde också en damm mellan de två murarna
för vattnet från den gamla dammen,
men ni såg inte till honom som gjort detta,
inte heller hade ni respekt för honom
som formade det för länge sedan.
12 På den dagen ska Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahveh Sebaot) kalla till gråt
och till klagan och till att omgjorda sig med säcktyg.
[Uttryck för sorg och även ånger.]
13 Och se glädje och fröjd,
slakta oxar och döda får,
äta kött och dricka vin.
”Låt oss äta och dricka
för i morgon ska vi dö.”
14 Och Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) uppenbarar sig själv i mina öron: ”Sannerligen ska denna synd inte bli sonad av dig till dess du dör”, säger Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahveh Sebaot).
[Frasen ”som var över huset” (hebr. asher al habajit) beskriver en högt uppsatt post. Ordet hus kan betyda allt från ett vanligt hushåll till ett kungligt palats eller ett tempel. Under det delade kungariket används frasen för en hög post både i syd- och nordriket, se 1 Kung 4:6; 18:3. Ofta var det den högsta positionen i palatset, se Jes 36:3; 37:2. Positionen hölls ibland av kungens son, se 2 Krön 26:21. Posten motsvarar den franska titeln maior domus som fanns under merovingertiden (670-800 e.Kr. i Europa). På slutet av 1800-talet hittade den franske arkeologen Charles Clermont-Ganneau en grav i utkanten av Davids stad vid Siloam med inskriptionen: ”graven till … jahu asher al habajit”. Början av namnet hade blivit borttaget. Graven är daterad till 600-talet f.Kr. Så sent som 2019 hittades i utgrävningar i Jerusalem en stämpel med inskriptionen: Adonaj asher al habajit som betyder ”Herren, som är över huset”.]
15 Så säger Herren, Härskarornas Herre (Adonaj Jahveh Sebaot):
”Gå! Ta dig [personligen] till denna [onyttiga] tjänare (ordagrant: någon som är till nytta – hebr. sachan), till Shevna, som är över huset [överförvaltaren som ansvarade för palatset och/eller templet i Jerusalem].
[Shevna var en av kung Hiskias tjänare. Han verkade både som sekreterare (2 Kung 18:18, 26), men också på posten ”över huset”. Den medeltida rabbinen Rashi tolkar huset som templet, och i så fall är han överstepräst, men troligare är att det är palatset och kungahuset som han förestår. Jesaja skulle gå och konfrontera Shevnas högmod, fåfänga och falska trygghet med följande frågor:]
16 Vad har du här? Och vem har du här?
Eftersom du har huggit dig en grav här,
du har huggit ut åt dig en grav på höjden
och gjort dig själv en boning i klippan?
17 Se, Herren (Jahveh) ska slunga iväg dig våldsamt (kasta dig med ett kast) – [du] stridsman,
med ett fast grepp greppa dig (vända dig) [hålla fast dig, så du inte kan fly].
18 Han ska med våld rulla ihop dig
och kasta dig som en boll till ett stort land,
där ska du dö och där ska vagnarna vara din ära,
du skam för Herrens (Adonajs) hus!
19 Och jag ska knuffa dig från din post (militära placering),
och från din tjänst (militära rang) ska du bli nerdragen (degraderad).
20 Och det ska ske på den dagen att jag ska kalla
på min tjänare Eljaqim, Hilkias (hebr. Chilqijahos) son [hans möte med Assyrien beskrivs i Jes 36:3],
21 och jag ska klä honom med din mantel
och omgjorda honom med din gördel,
och jag ska anförtro ditt regentskap i hans hand,
och han ska bli en far för invånarna i Jerusalem och för Juda hus.
[Namnet Eljaqim, som betyder ”må Gud upprätta” har hittats på flera sigillavtryck i Tell Beit Mirsim, Beit-Shemesh och Ramat Rahel. Han tjänade som en asher al habajit (kunglig tjänare) under kung Hiskia 2 Kung 18:18; 19:2. Avtrycken från sigillen har hittats på krukor daterade till Hiskias regeringstid 701 f.Kr.]
22 Och nyckeln till Davids hus
ska jag placera på hans skuldror [Jes 9:6],
och han ska öppna
och ingen kan stänga,
och han ska stänga
och ingen kan öppna. [Jfr Matt 16:19; Upp 3:7]
23 Och jag ska fästa honom som en plugg på en säker plats, och han ska vara till en hederstron för sin fars hus.
24 På honom ska de hänga all ära och härlighet från hans fars hus, ättlingarna och efterkommande, alla små redskap från skålar till vinkannor.
25 På den dagen förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), ska pluggen som fästes på en säker plats ge vika, och den ska bli nerhuggen och falla, och det som hängde på den ska huggas bort”,
för Herren (Jahveh) har talat.