21
Slutet på Davids styre
Hungersnöd på grund av Sauls krig
1 Och det var en hungersnöd i Davids dagar, tre år, år efter år, och David sökte Herrens (Jahvehs) ansikte. Och Herren (Jahveh) sa: ”Det är för Saul och för blodet från hans hus eftersom han dödade givoniterna.”
2 Och kungen kallade på givoniterna och sa till dem, - givoniterna tillhörde inte Israels söner utan var en kvarleva från amoréerna och Israels söner hade gett sin ed till dem, men Saul sökte att döda dem i sin nitälskan för Israels söner och Juda, -
3 och David sa till givoniterna: ”Vad ska jag göra för er? Och hur ska jag bringa försoning så att ni kan välsigna Herrens (Jahvehs) arv?”
4 Och givoniterna sa till honom: ”Det handlar inte om silver eller guld mellan oss och Saul eller hans hus. Det är inte heller vår sak att döda någon man i Israel.” Och han sa: ”Vad säger ni att jag ska göra för er?”
5 Och de sa till kungen: ”Mannen som gjorde slut på oss och som rådslog mot oss, så att vi har upphört från att vara inom några av Israels gränser,
6 låt sju män av hans söner ges till oss, och vi ska hänga upp dem till Herren (Jahveh) i Sauls Giva, Herrens (Jahvehs) utvalda.”
Så kungen sa: ”Jag ska ge er dem.”
7 Men kungen räddade Mefivoshet, Jonatans son, Sauls son, eftersom Herrens (Jahvehs) ed fanns mellan dem, mellan David och Jonatan, Sauls son.
8 Och kungen tog Ritspas, Ajas dotters, två söner som hon födde till Saul, Armoni och Mefivoshet och Sauls dotter Michals fem söner som hon fött till Adriel, Barzilajis son mecholatiten,
9 och han gav dem i givoniternas hand och de hängde dem på berget inför Herrens (Jahvehs) ansikte och de föll alla sju tillsammans. Och de dödades under skördedagarna [april/maj], på den första dagen i början på kornskörden. [Detta sker på förstlingsfruktens dag, jom ha-bikkurim.]
10 Och Ritspa, Ajas dotter, tog säcktyg och spred ut åt sig på klippan från början av skörden till dess vatten hälldes ut på det från himlarna, och hon tillät inte himmelens fåglar att vila på det på dagen och inte fältets djur på natten. [Normalt sett regnar det inte i Israel från det att kornskörden börjar på våren till dess att hela skörden är avslutad på hösten efter högtiderna. Från slutet på mars till slutet på oktober i vår kalender.]
11 Och man berättade för David vad Ritspa, Ajas dotter, Sauls konkubin hade gjort.
12 Och David gick och tog Sauls ben och hans son Jonatans ben från männen i Javesh-Gilead, som hade stulit dem från den öppna platsen vid Beit-Shan, där filistéerna hade hängt dem, den dagen filistéerna slog Saul i Gilboa.
13 Och han förde upp dem därifrån, Sauls ben och Jonatans, hans sons, ben, och samlade benen från dem som var hängda.
14 Och de begravde Sauls ben och Jonatans, hans sons, ben, i Benjamins land i Tsela i hans far Kish grav. Och de gjorde allt som kungen befallde. Och därefter var Gud (Elohim) bönhörd för landet.
Davids hjältar
(2 Sam 23:8-39; 1 Krön 20:4-8)
15 Och filistéerna var åter i krig med Israel, och David gick ner och hans tjänare [soldater] med honom och stred mot filistéerna. Men David blev trött.
16 Så Jishbi-Benov – som var barn till rafaeerna (jätten – hebr. ha-rapha), vars spjut hade vikten av 300 shekel brons i vikt [3,4 kg], han hade omgjordat sig med en ny rustning – tänkte döda David. [1 Krön 20:4]
17 Men Avishaj, Tserojahs son, hjälpte honom [David] och slog filistén och dödade honom. Och Davids män gav sin ed till honom och sa: ”Du ska inte gå ut med oss i strid igen, så att du inte utsläcker Israels lampa.”
18 Och det skedde efter detta att det var strid med filistéerna i Gov [betyder: cistern; kan vara Gezer – en handelsstad halvvägs mellan Joppe och Jerusalem, se 1 Krön 20:4]. Vid den tiden slog Sibbechaj, kushatiten, Saf [Sippaj, se 1 Krön 20:4] som var barn till rafaeerna (en jätte).
19 Och det blev åter strid med filistéerna vid Gov. Och Elchanans hand, Jaare-Oregims son, betlehemiten, slog gititen [en bror till] Goliat, vars spjut hade ett handtag som en vävbom. [I 1 Krön 20:5 förtydligas att detta var en bror till den Goliat som David tidigare hade slagit, se 1 Sam 17.]
20 Sedan det blev åter strid i Gat. Där fanns en hjälte som hade 6 fingrar på varje hand och 6 tår på varje fot – totalt 24 [fingrar och tår], och även han var född till rafaeerna (en jätte).
21 Och när han hånade Israel [Israels armé, på liknande sätt som Goliat gjort tidigare, se 1 Sam 17:10], slog Jehonatan, en son till Davids bror Shimeah, honom. [1 Krön 20:7; Shimeah var David fader Jesses tredje son, se 1 Krön 2:13.]
22 Dessa fyra [Jishbi-Benov, Sibbechaj, Goliats bror och mannen med 6 fingrar och 6 tår] var födda till rafaeerna (jättarna) i Gat och de föll för Davids hand och genom hans tjänares hand. [1 Krön 20:8]