10
Arrpaʼ all yerpatanet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ahuat̃ israelenaʼtarneshaʼ
Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Nemneñ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuat̃ yatañneshañ. Allempo chopeñeʼchyeseteʼt̃ amaret̃areroʼmarpaʼ añ anmahueteʼt̃ os ñeñt̃ cohuam̃p̃sataneteʼt̃ Yompor eʼñe allohuenet. Ñam̃a Yomporpaʼ ellopaʼtetstatan saʼp att̃oña orrtatanet t̃oñ allchaʼ eʼñe cohuen oñmuet patso. Att̃oña metanuet saʼp ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen. Ñam̃a ahuoʼ naʼnmet Moisés ñeñt̃chaʼ paʼm̃chaʼtaret̃er pet. Ñam̃a eʼñe pameʼñeñot̃et Moisés allohuenetpaʼ ahuoʼt aʼnatenanet os. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃, ñetpaʼ allohuenet apataret̃tet oñot̃ ñam̃a osot̃ eʼñe pueyemteñot̃et Moisés. Ñam̃a allohuenet Paretspaʼ apaneteʼt̃ puerrar ñeñt̃ rreteʼt̃ allohuenet ñeñt̃ mueñaneteʼt̃ entot̃. Ñam̃a allohuenetpaʼ c̈hocmoʼ apaneteʼt̃ Parets ñeñt̃ orreteʼt̃ allohuenet. T̃arroʼmar ahuat̃ allempo potanet oñ eʼñe mapuetot̃ allot̃ orretpaʼ ñeñt̃ña mapueʼpaʼ tomaʼntenana Cristo ñeñt̃ Partsotets ñam̃a. Poʼñoc̈h Cristo ñeñt̃ onahueteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ara ñapaʼ ña cot̃aʼnmahueteʼt̃. Amaʼt Yomporpaʼ nanacoʼ aʼnatanetañeʼt̃paʼ t̃arraña ñapaʼ amoʼ pocteyeʼ entaneʼt̃e att̃o ñetpaʼ at̃pareʼtyeseteʼt̃. Ñeñt̃oʼmarña ahuoʼ aʼcllatatuanet eʼñe alla amarat̃o. Puesheñaʼttsoʼ pocteʼ enteʼt̃ Yompor ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼchyestseʼt̃.
Ñam̃a ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyayepaʼ añ yec̈hateney yam̃a amach yeyeʼchapretatsto yam̃a atet̃. Ñam̃a amach yeyomporer yep̃atsche ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ ñeñt̃ maʼyochyeseteʼt̃ ñet patantaʼtets. Yapaʼ yeñoteñ añecop atet̃ peteʼt̃, t̃arroʼmar atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Acheñeneshaʼpaʼ oʼ anorrc̈haʼtet, oʼña anorrc̈haʼtuetpaʼ oʼ rrallmeʼchapretet. Allot̃paʼ orryeset ñam̃a. Allempoña oʼ rrallmeʼchapretuetpaʼ oʼ tantrraʼterret oʼc̈hoʼ alla coshameʼtam̃perret pueyec̈hcatar.” Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yecañoreshaʼten atet̃ peteʼt̃ ñet patantaʼtets. Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ collaʼhuatsa allempo, eʼñe vientitrés mil acheñeneshaʼ rromats eʼñe pamt̃arrocma. Ñam̃a ama pocteyaye eʼñe poʼtomñapaʼ oʼch yaʼllocchameʼch Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ac̈hanatyes shechep̃paʼ eʼñe collaʼhuet. 10 Ñam̃a ama pocteyaye oʼch yet̃anmareʼcha Yompor. Ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ñam̃a patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ ñeñt̃oʼmaroʼña amñaret̃tet ñeñt̃ amtsañpaʼ oʼ aʼcllatuanet.
11 T̃arroʼmar ñetpaʼ atet̃ huapyesaneteʼt̃ paʼnamen allochña yapaʼc̈hoʼña oʼch yeñoch yam̃a ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a yam̃a. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ahuat̃paʼ atet̃ quellquët atet̃ peteʼt̃ allempo, ñeñt̃paʼ eʼñe yocpaʼnaña ñeñt̃ey t̃eʼpaʼc̈hoʼña huaponayach allempoch mellapoterra. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney yam̃a amach yep̃atsto atet̃ peteʼt̃ ñet. 12 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, eʼñech señota. Amach sotap̃saʼtatsto, napaʼ amach nep̃o ñeñt̃ atet̃ peteʼt̃ ahuat̃. T̃arroʼmar ñerraʼm esempo yot atet̃paʼ ñatoʼrraña machayot̃a alla atet̃ yeperra yam̃a ñeñt̃ ama pocteyaye. 13 T̃arroʼmar allohueneypaʼ c̈hocmach huaponaya topateñets, ñeñt̃ara topateñets ñeñt̃ yec̈henoya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña Yomporpaʼ c̈hocmach yeyomcha t̃arroʼmar ñapaʼ ama muenatenye oʼch topatey att̃och metanonay yehuamenc. T̃arraña ñerraʼm esempoch c̈haponaya topateñetspaʼ ñapaʼ c̈hocmach orrtatonay att̃och yaʼhuanteʼ att̃och amach metanonaye yehuamenc.
14 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes, eʼñe pocteʼ oʼch saʼypoʼñaʼhuerr ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ec̈hno ñeñt̃ poʼyomporer penet ñet. 15 Sapaʼ señotueñ ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas, ¿amaʼt pocteʼ senteñe ñeñt̃ oʼ notuas? 16 Ñeñt̃oʼmarña allempo yorreññañ ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼrras ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporecoppaʼ, c̈hoch ñanom yemaʼyocham̃pesya att̃och yeparasyosoʼch Yompor. Allempo yorreñ allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ rromats yocop poʼñoc̈hpaʼ oʼch yeparrocmatua allohueney amaʼt ñam̃a Cristo. Ñam̃a att̃ecmach yepena ñerraʼm esempo yerren pan ñeñt̃ tomaʼntenaya Cristo poʼchets. Allempo yeshotaʼten pan, oʼch yerreñ parro allohueneypaʼ eʼñech yeyemteñot̃ Cristo ñeñt̃ aʼrroyeʼ poʼchets yocop poʼñoc̈h allempopaʼ eʼñe yeparrocmatuen allohueney amaʼt ñam̃a Cristo. 17 Ñam̃a amaʼtchaʼ shonteypaʼ eʼñech pat̃rra pan yeshotaʼt ñeñt̃chaʼ yerraʼyes amaʼt allohueney. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ amaʼt shonteypaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ eʼñe pat̃rra enteney allohueney, ñam̃a ñeñt̃ara eʼñech poʼchets peney.
18 Ñehua, oʼch yoct̃apeʼch ñam̃a ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ oʼch muetset huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecop. Allot̃ñapaʼ oʼch rrenet ñeñt̃ puechaʼyetsa. Allempo rreñetpaʼ poʼñoc̈h eʼñech pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼch parrocmatet epuet Parets. 19-20 Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ ama notenso ñerraʼm esempo serren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ oʼch separrocmat epas, t̃arroʼmar amaʼt tomaʼntateñetañ Paretspaʼ ama Partsoyaye. Añña notenes ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenayo Cristopaʼ oʼch es muetset ayec̈hcataret̃ecop, t̃arraña poʼñoc̈hpaʼ añecpa muetseñet oneñet̃ecop, ama añecpayeʼ muetseñeto Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes ñatoʼ amach serratsche t̃arroʼmar ama nemno eʼñe serreñot̃paʼ t̃eʼt separrocmaten epas oneñet̃. 21 Poʼñoc̈hpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ yeparrocmatoña epay Yepartseshar Cristo ñerraʼm c̈ha yeparrocmaten epay oneñet̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ oʼch yorr ñeñt̃ ñocop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop. Ñam̃a amat̃eʼ errot̃eno yerroña parro ñeñt̃ anaret̃ Yepartsesharecop, ñam̃a ñerraʼm aña yetsoten ñeñt̃ oneñet̃ecop. 22 Ñerraʼm atet̃ yep̃apaʼ c̈hat̃eʼ yaʼllocchameʼch Yompor ñam̃a eʼñe puempaʼteñot̃eypaʼ c̈hat̃eʼ yaʼtsrreʼmach. C̈hat̃eʼ yotta ñerraʼm yapaʼ nanac ahuamencat̃ey, ñañapaʼ amat̃eʼ ahuamencat̃eyeʼ yenteñe.
Att̃o amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yep̃aʼyeseñpaʼ t̃arraña amach yep̃atsto
23 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, eʼñe pocteñ oʼch yerreneñ poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop, t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ ama otenñe amach yep̃atsto atet̃. T̃arraña amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch huomenc yep̃aʼ yeyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Amaʼt eñalleñ paʼnamen ñeñt̃ eʼñe pocteñ oʼch yep̃apaʼ t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃paʼ ama añecpayaye alloch yeyenpueʼ poʼpsheñeñ att̃och huomenc p̃an pueyoc̈her Yomporecoppaʼ ñehua, ñeñt̃epñapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. 24 Añchaʼña oʼch yepena att̃och yeyenpueʼ yamoʼts att̃och oʼch huomenc pet pueyoc̈her. Amachña aña yellcatsto ñeñt̃ eʼñe yocpa.
25 Ñam̃a oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a: Ñerraʼm esempo seta allecma vendenet poʼchetspaʼ amach saʼp̃t̃oʼtatsche ñeñt̃ vendets, amach sotatsche atet̃: “Añ poʼchetspaʼ ¿añeʼt ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop?” Amach saʼp̃t̃oʼtatsto allochñapaʼ eshecchaʼ serreʼ eʼñe cohuen. 26 Eʼñe pocteʼ oʼch yerren amaʼt erraʼtsent̃eʼ poʼchets t̃arroʼmar allohuen es yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ Yomporo pueyec̈hcatuar. Ñam̃a amaʼt ora patspaʼ eʼñe ñocma.
27 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñerraʼm esempo ñeñt̃ ama ameʼñenaye Cristopaʼ oʼch huaʼñas oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñam̃a ñerraʼm sapaʼ sesechapaʼ, eʼñe pocteʼ oʼch ahues ñam̃a oʼch serraʼ amaʼt erraʼtsenchaʼ poʼchets apaset. Poʼtomña amach sotatsto atet̃: “Taʼ, ¿pocteʼt̃eʼ oʼch yerren añ poʼchets? Ñatoʼ ñeñt̃ara añ poʼchets ñeñt̃t̃eʼ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop.” 28-29 T̃arraña oʼch notas poʼpoñonet̃: Ñerraʼm alloʼtsen puesheñarr ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenaye oʼch yerren poʼchets ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecoppaʼ ñerraʼm ñapaʼ oʼch otas: “Añ poʼchetspaʼ ñeñt̃ amtsaret̃ ayec̈hcataret̃ecop”, ñehua, allempopaʼ añ pocteʼ amach serratsche. Amach yerratsche t̃arroʼmar añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno poʼpsheñeñ, ñatoʼ amaʼt yapaʼ eʼñe pocteʼ yenteñeñ oʼch yerreʼ.
Ñehua, ñatoʼ sapaʼ oʼch sot: “Taʼ, ¿esoʼmart̃eʼ pocteʼ yapaʼ oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ enten poʼpsheñeñ? ¿Esoʼmart̃eʼña ama pocteyaye oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ pocteʼ yenten ya?” 30 Ñam̃a ñatoʼ oʼch sot atet̃: “Ñerraʼm poʼñoc̈h neparasyosoʼteñot̃paʼ nerren nerrarpaʼ ¿esoʼmart̃eʼña otenet ama pocteyaye oʼch nerraʼ ñeñt̃ oʼ neparasyosoʼtam̃pesua?” 31 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amaʼt erraʼtsena es yep̃aʼyenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtena eʼñe cohuen, att̃och acheñeneshaʼ oʼch ayeʼchoc̈htateññañet ñamet Yompor. Amaʼt allempo es yerraʼyen, ñam̃a amaʼt allempo es yorryenpaʼ añ pocteʼ oʼch yorrtaten eʼñe cohuen Yomporecop. 32 Añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno judioneshaʼ. Ñam̃a añ pocteʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñam̃a amach yep̃atsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yep̃a ñeñt̃ ama pocteyeʼ entenetopaʼ c̈hat̃eʼ yaʼpsataterranet Yompor. 33 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ amaʼt erraʼtsena nep̃aʼyenpaʼ añña nemneñ oʼch nocshach allohuen acheñ ñeñt̃ atet̃ pocteʼ entenet ñet. T̃arroʼmar napaʼ ama neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa, añña neʼnen ñeñt̃ sherbets allohuen acheñeneshacop. T̃arroʼmarña napaʼ c̈hocma neʼnen atet̃, allochñapaʼ att̃och naʼqueshp̃aterranet.