15
Allempo tanterra Cristopaʼ ahuoʼt orrterrana shonteʼ acheñeneshaʼ
T̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas poʼpoñ. Napaʼ nemneñ ellopaʼ oʼch alla neyerpaterrserr eʼñe errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ eʼñe atet̃ pena cohuen ñoñets ñeñt̃ neserrpareʼtatuanmas, amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara cohuen ñoñets ñeñt̃ oʼ sameʼñerra, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ allo oʼ huomenc seperr seyoc̈her. Ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets allo oʼ saʼqueshp̃ataret̃terra ñerraʼm amach sequec̈hpuere, t̃arraña ñatoʼ poʼñoc̈hpaʼ ama c̈hoyeʼ sameʼñeno.
Ñam̃a ñeñt̃ neserrpareʼtatas amaʼt ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ara cot̃ap̃ñats ñeñt̃ atet̃ eñotatennet nam̃a, ñeñt̃ nanac sherbets, ñam̃a ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoño amaʼt ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ neserrpareʼtatuas: Cristopaʼ rroma yoʼchñarecop, allot̃paʼ apamparet̃ta, t̃arraña pomaʼpamtañopaʼ alla tanterra. Ñeñt̃paʼ att̃ecma oten ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor poʼñoño. Allempo tanterrapaʼ ñanempaʼ orrterrana Pedro, allot̃paʼ orrterrana allohuen pueyochreshaʼ. Allot̃paʼ orrterrana ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñatoʼ metanenant̃eʼ quinientos acheñeneshaʼ ñeñt̃ enterreʼ allempo eʼñe parrocmuet. Ñeñt̃ enterreʼ allempopaʼ amaʼt t̃emeʼttsen shontet corraʼyenet. T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ oʼ collaʼhuenet. Allot̃ñapaʼ orrterrana ñam̃a Jacobo, allot̃paʼ orrterrana ñam̃a allohuen poʼpoñec̈hno ñeñt̃ allsensaret̃neshaʼ.
Eʼñe chentaʼñapaʼ orrtona nam̃a, amaʼt napaʼ ama esoyayno. Att̃a nentena ñerraʼmrrat̃eʼ sapeñtsomaʼt̃ot̃a neʼñalleterra Yomporecop. Poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼpaʼ ñetpaʼ nanac sherbenet, t̃arraña napaʼ amaʼt allsensaret̃eneñpaʼ ama tama nesherbeno. Ñam̃a napaʼ pocteʼ nenteñ amach otatsetneto allsensaret̃en, t̃arroʼmar napaʼ nanac naʼmueroc̈htacheʼt̃ ñeñt̃ ameʼñenaya Yompor. 10 T̃arraña amaʼt atet̃ nepeʼt̃paʼ Yomporpaʼ atarr morrentna. Eʼñe puemuereñot̃paʼ att̃oña aʼpnaserren ñeñt̃ nanac sherbets ñocop. T̃arraña ama orrena morrentno Yompor, t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ nanac net̃orrena Yomporecop. Poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼpaʼ amaʼt t̃orraʼyenet Yomporecoppaʼ t̃arraña napaʼ ello nanac net̃orrena atet̃ t̃orrenet ñet. Ñehua, amaʼt noteneñ napaʼ net̃orrena Yomporecop, poʼñoc̈hpaʼ ama nayeʼ t̃orretso, añña Yompor puemuereñot̃paʼ ñeñt̃ña t̃orretsa na nechtsot̃. 11 Ñehua, amach yoto ñeñt̃ey nanac sherbets, ñatoʼ na amapaʼ poʼpoñec̈hno allsensaret̃neshaʼ. Añchaʼña yot ñerraʼm ya poʼñoc̈h yeserrpareʼteñot̃ oʼ sameʼñaʼhuerrapaʼ ñeñt̃ña nanac sherbets.
Att̃o esempohuañenpaʼ yetantuerrach rromot̃
12 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h oʼ sameʼñerra ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes att̃o Cristopaʼ oʼ tanterra allempo rroma, esoʼmareʼtña soten ñerraʼm yerromapaʼ amach errot̃enot̃ yetanterro. Poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ atet̃ oten puesheñaʼtets ñeñt̃ seshoʼtsen. 13 Ñehua, ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña amat̃eʼ tanterrañe amaʼt t̃emeʼttsen. 14 Ñerraʼm poʼñoc̈h Cristopaʼ t̃emeʼttsen rromueneñpaʼ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es sherbenñe. Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ t̃eʼpaʼ eʼñet̃eʼ orrena yeyemteñañ. 15 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h ama tanterrañe Cristopaʼ yapaʼ att̃at̃eʼ yeshquënsoñ att̃oʼ pena poʼñoc̈h Yompor, t̃arroʼmar yapaʼ oʼ yeserrpareʼtuoñ Yompor att̃o ñapaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo. T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñallñe att̃och yetanterra rromot̃paʼ ñeñt̃ña atet̃ oʼ yeserrpareʼtatuas att̃o Yomporpaʼ oʼ tantaterran Puechemer Cristo, ñeñt̃paʼ amat̃eʼ poʼñoc̈hoyayñe. 16 Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach yetanterro yapaʼ, Cristopaʼc̈hoʼña t̃emeʼttsent̃eʼ ama tanterrañe. 17 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h t̃emeʼttsen amach tanterrañe Cristopaʼ eʼñet̃eʼ orrena seyemteñañ, ñam̃a soʼchñarpaʼ amat̃eʼ ap̃retnaret̃eñe t̃emeʼttsen. 18 Ñam̃a allohuen ñeñt̃ oʼ collaʼhuena ñeñt̃ ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ ñetpaʼ oʼt̃eʼ eʼñe poctacma chencaʼhuerretañ. 19 Ñam̃a ñerraʼm añecpa yeyemteñañ Cristo allempo huom̃chenyaʼ, ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach yetanterro, ñerraʼm att̃eñpaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenyeñ. Ñeñt̃ llequëñetspaʼ ellot̃eʼ metanenaneñ ñeñt̃ atet̃ yellcatyeneʼ añe patsro.
20 T̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye, t̃arroʼmar poʼñoc̈h Cristopaʼ oʼ tanterra ñanom. Att̃o tanterrapaʼ amach alla rromuerreʼt̃e allochñapaʼ esempohuañen allohueney ñeñt̃ey ameʼñaʼnmaya Cristopaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃ecmach yetanterra. 21 Atet̃ p̃a ñam̃a ahuat̃ Adán eʼñe ña poʼchñarot̃ oʼ anaret̃ta att̃och yerroma, amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a. T̃eʼpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñarrot̃paʼ oʼ orrterra att̃och yetanterra amaʼt esempoch yerroma. 22 T̃arroʼmar eʼñe poʼchñarot̃ Adán ñeñt̃ey pamoʼtsnaʼtareypaʼ yocoppaʼc̈hoʼña oʼ anaret̃ta att̃och yerroma yam̃a allohueney. T̃arraña t̃eʼpaʼ eʼñe yeparrocmateñot̃ Cristopaʼ elloch alla yocrraʼhuerra allohueney. 23 T̃arraña ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra: Cristo ñanom oʼ tanterra allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huerra, yapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ey ameʼñenayapaʼ att̃ecmach yocrraʼhuerra allohueney. 24-28 Allempoña Cristopaʼ oʼch puerratam̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃etyetsa, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ am̃chaʼnoc̈hetyetsa, ñam̃a ñeñt̃ ahuamencat̃etyetsa. T̃arroʼmar añ poctetsa Cristopaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa eʼñe ñapuet̃ esempohuañenchaʼ yoram̃pesuan poʼhuamenc allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a esempohuañen eʼñe chentaʼpaʼ oʼch aʼhuañam̃perrey rromueñets ñeñt̃ oʼpatataret̃ey t̃eʼ allohueney. T̃arroʼmar Cristopaʼ oʼ aphue Pompor poʼhuamenc att̃och pomnaren penan allohuen esocmañen. Ñehua, amaʼt oteneñ Yompor poʼñoñ Cristopaʼ pomnaren penanoʼ allohuen esocmañenpaʼ t̃arraña yeñoteñ amach pomnaren p̃ano Pompor, t̃arroʼmar Pomporpaʼ ña apueneʼ poʼhuamenc. Esempohuañenchaʼña pomnaren p̃ohuan allohuen esocmañen allempoña Cristopaʼ oʼch aphuerran Pompor ñeñt̃ nanac Parets att̃o am̃chaʼtaret̃tena. Allempoña Pomporpaʼ oʼch alla pomnaren perran Cristo ñeñt̃ara Pompor ñeñt̃ oʼ ahuamencat̃ oʼ p̃ohue. Allempoña Pomporpaʼ ñach am̃chaʼtaret̃terrtsa, ñam̃a allempopaʼ ñach pomnaren perreʼ allohuen esocmañen. Allempopaʼ oʼch mellapoterra.
29 T̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr poʼpoñ. Ñerraʼm poʼñoc̈h ama eñalle att̃och yetanterra esempohuañenpaʼ esoʼmareʼtña puesheñaʼtets acheñpaʼ apataret̃tenaña añecop ñeñt̃ oʼ rroma. Poʼñoc̈h ñerraʼm amach errot̃enot̃ tanterro ñeñt̃ oʼ rromapaʼ esoʼmareʼtña apataret̃tenetña ñeñt̃ecop.
30 Ñam̃a ñerraʼm poʼñoc̈h amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ esoʼmareʼtña pocteʼ nenteñ eʼñe nameʼñeñot̃paʼ amaʼt c̈hocma nemueroc̈htena ñocoppaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ. 31 Napaʼ atet̃ noten t̃arroʼmar pat̃eʼtets yet̃paʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a ama muetsayenneto. Ñehua, neñoteñ ñeñt̃paʼ att̃ecmach p̃aʼnet. T̃arraña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ errponchaʼ nemueroc̈htapaʼ allponchaʼ nocshapretensa sam̃a, t̃arroʼmar eʼñe yeparrocmateñot̃ epay Yepartseshar Jesucristo. 32 Ñam̃a arr Efesopaʼ eʼñe naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atnet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho norrotena epan maʼyarr. T̃arraña ñerraʼm amach errot̃enot̃ yetanterropaʼ ñeñt̃ña att̃o naʼllpuepñot̃a aʼqueshp̃atyennetpaʼ amach es sherb̃aʼno, t̃arroʼmar ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ ama sherbeno. Poʼñoc̈hpaʼ ñerraʼm amach eñallñe att̃och yetanterrañpaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yoteneñ: “T̃eʼpaʼ acshaʼyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta arrallmeʼchapretyespahuepaʼch, ñam̃a oʼch yotannaʼta orrareʼtyespahuepaʼch t̃ayepaʼtñapaʼ huom̃chay. Tsapat̃onet̃ña oʼch yerromapaʼ amach alloʼna atet̃ yep̃aʼneno.”
33 T̃arraña amach sotap̃saʼtatso atet̃, t̃arroʼmar yeñoteñ “ñerraʼm esempo yeyemteña ñeñt̃ att̃a cot̃apeʼchatseʼtyets ñeñt̃ ama cohuenayaye Yomporecop yapaʼc̈hoʼña c̈hach shequënyet t̃arroʼmar tsapat̃onet̃paʼ ñatoʼ oʼch alla atet̃ yeperra yam̃a atet̃ p̃aʼyenet ñet, amaʼt t̃eʼ yapaʼ eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen Yomporecop.” 34 Añña pocteʼ oʼch soct̃apeʼcherr ello, ñam̃a oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ ñeñt̃ ama pocteyaye Yomporecop. T̃eʼpaʼ sepenquëpaʼ t̃arroʼmar ñatoʼ poʼñoc̈h ama señoteñe Yompor allohuenes.
Atet̃chaʼ yepoʼpoñet allempoch yetanterra rromot̃
35 T̃eʼpaʼ oʼch notas poʼpoñ. Ñehua, ñatoʼ puesheñarrot̃espaʼ atet̃ sotenen: “Amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃. Ñerraʼm poʼñoc̈h atanterrapoʼ rromot̃, yechetsña allempopaʼ ¿errot̃enaʼtchaʼña orrterra?” 36 Sapaʼ areʼtña es señoteno. Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Yeñoteñ ñerraʼm es yenareʼt pueʼllomerpaʼ amach ahuen chopo. C̈hoch ñanom puetsaʼ paʼtall eshecchaʼña chop. 37 Ñam̃a ama añeyeʼ yenareʼteno narmets ora ñeñt̃ eʼñe atet̃ chopuets. Atet̃ ñerraʼm c̈hop* Poʼñoc̈h añpaʼ oten trigo. yenareʼtpaʼ pueʼllom̃rach yenareʼteññañ. 38 Ñam̃a ñeñt̃paʼ Yomporchaʼ aʼchpateʼ, t̃arraña ñeñt̃chaʼña chopatspaʼ oʼch poʼpoñet ñeñt̃ atet̃ orrtena ahuaña pueʼllomer. Ñeñt̃paʼc̈hoʼ Yompor aʼpoʼpoñetateneʼ t̃arroʼmar atet̃ muenen ña. Ñam̃a ñerraʼm poʼpoñeʼttsocma es yenareʼt pueʼllomerpaʼ eʼñech poʼpoñeʼttsocma chopyes ñam̃a narmets ñeñt̃ eʼñe atet̃ anaret̃. 39 Añpaʼc̈hoʼ chetsotspaʼ eʼñe poʼpoñeʼttsocma chetsots, ama eʼñe att̃ecmayaye. Atet̃ ñerraʼm ya acheñeypaʼ poʼpoñc̈hoʼ yechets yechen. Ñam̃a es berroc̈hnopaʼ poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen. Ñam̃a ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼ poʼpoñ poʼchets pen ñam̃a. Cacac̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñc̈hoʼ poʼchets pen ñam̃a. 40 Ñam̃a ñeñt̃ allpon entoʼmarneshaʼ ama eʼñe att̃ecmayayeto ñerraʼm patsoʼmarneshaʼ. T̃arraña ñeñt̃ entoʼtsaʼyenpaʼ ellonet̃c̈hoʼ coc̈hneshaʼtyenet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et. Ñeñt̃ patsoʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña ellonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ anaret̃et. 41 Ñam̃a atet̃ cohuentena atsneʼpaʼ ñeñt̃paʼ poʼpoñ poptena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃ ñam̃a. Arrorrpaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuentena t̃arroʼmar atet̃ anaret̃. Rantoc̈hnopaʼc̈hoʼña poʼpoñonet̃c̈hoʼ cohuenetyenet. Ñam̃a pat̃eʼtets rantopaʼ poʼpoñeʼttsocma cohuenetyenet ñamet t̃arroʼmar atet̃ anaret̃et. 42 Att̃ecmach yeperra yam̃a ñerraʼm esempohuañenchaʼ yetanterra. Ñeñt̃ atet̃ orrtena t̃eʼ yechetspaʼ allempoch yetanterrapaʼ amach att̃erayeʼ yorrterro. T̃eʼpaʼ arromñat̃ayapaʼ c̈hocmach yerroma allot̃paʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet allchaʼ puetsohuerr yechets. T̃arraña esempoch yetanterrapaʼ amach alla yaʼrromñat̃terreʼt̃e. 43 Ñam̃a t̃eʼ yechetspaʼ atarr pencnaʼntateney t̃arroʼmar c̈hocmach yatsnaʼten. Ñerraʼm yatsnaʼtpaʼ oʼchc̈hoʼ yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempo yechetspaʼ amach alla pencnaʼntaterryeʼt̃e. Allempopaʼ eʼñech cohuen yorretyena. Ñam̃a t̃eʼpaʼ ama ahuamencat̃eye ñeñt̃oʼmarña c̈hocma yerromuen, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ nanacchaʼ ahuamencat̃ey. 44 Atet̃ yeyec̈hquëna t̃eʼ arr patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ c̈hocmach yerroma, allot̃ñapaʼ oʼchc̈hoʼ pampaʼyet. T̃arraña ñerraʼm esempoch yetanterrapaʼ allempopaʼ camuecñetsot̃ach yorrterra. Poʼñoc̈h yeñoteñ atet̃ yorrtena t̃eʼ yechtsot̃paʼ yeñoteñ ñam̃a yecamquëñot̃paʼc̈hoʼña yorrterrach esempohuañen.
45 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt Yompor poʼñoño atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo Adánpaʼ yec̈hcach Yompor allempoñapaʼ ahuoʼt ap̃ poʼrrerrña att̃och corra eʼñe poʼchtsot̃. Ñeñt̃oʼmar Adánpaʼ ñeñt̃ ñanom acheñetats.” T̃arraña chentaʼñapaʼ acheñetos ñam̃a Cristo att̃och ñach yapuerreʼ ello oʼch alla yocrraʼhuerra yecamquëñot̃. 46 T̃arroʼmar Yomporpaʼ atet̃ naʼy. Ñanompaʼ oʼch yocrra eʼñe yechtsot̃, esempohuañenñapaʼ oʼch alla yocrraʼhuerra ñam̃a yecamquëñot̃. 47 T̃arroʼmar ñeñt̃ ñanom acheñ ñeñt̃ara Adánpaʼ patsa ayec̈hcataret̃, ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ att̃a patsoʼmarneshat. T̃arraña puepañ ñeñt̃ acheñetosets ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃paʼ entot̃ huapa. 48 Ñam̃a ñeñt̃ey arromñat̃eneshaypaʼ yapaʼc̈hoʼña att̃aya ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ pats. T̃arraña ñeñt̃ey ameʼñenaya Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃paʼ yapaʼc̈hoʼña yocrraʼhuerrach yecamquëñot̃ ento atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃. 49 Att̃eña t̃eʼpaʼ att̃a yeyec̈hquëna yechtsot̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Adán ñeñt̃ ñanom ayec̈hcataret̃ pats t̃arraña esempohuañenpaʼ yeyec̈hquërrach ello atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Cristo ñeñt̃ huaptsa entot̃.
50 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notenes: Eʼñe yechtsot̃paʼ amach es yoʼpato all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. T̃arroʼmar allempo arromñat̃ayapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ es yoʼpatoña ñeñt̃ ama ahuañaño. 51 Ñehua, oʼch neñotatas ñeñt̃chaʼ atet̃ perra esempo, ñeñt̃ ñapt̃a eñoteñ t̃eʼ Yompor. Poʼñoc̈hpaʼ amach eʼñe allohueney yerromhuo. T̃arroʼmar ñeñt̃ey orameñ corretsa allempoch huerra Cristopaʼ amach yerromo. Allempopaʼ att̃ach yepoʼpoñet 52 eʼñech machayot̃a eʼñe allempocma esempoch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor eʼñe allohuanen. Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ perra allempo. Ñanompaʼ oʼch eʼmorrterra Yompor poʼpoctor. Allempoñapaʼ oʼch tanrraʼtuena ñeñt̃ collaʼhuatsa ahuat̃ot̃eñ. Allempochña tanterretpaʼ amach alla arromñat̃terreteʼt̃e. Yaña ñeñt̃ey orameñ corretsapaʼ yapaʼc̈hoʼña oʼch yepoʼpoñet eʼñe allempocma. 53 T̃arroʼmar yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ añ palltetsa oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño. T̃arroʼmar ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ añ palltetsa oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyaye. 54 Ñerraʼm esempo yechets ñeñt̃ aptsañapaʼ ñerraʼm oʼch puenasa ñeñt̃ ama aptsaño, ñam̃a ñerraʼm esempoch ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ oʼch yepnasa ñeñt̃ ama arromñat̃eyayepaʼ eʼñe allempopaʼ oʼch eʼñe etsotua ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Allempo oʼch huañerrña ñeñt̃ att̃o oʼpatenya rromueñets. 55 Ñeñt̃oʼmarña allempopaʼ amach yerromuerreʼt̃e, t̃arroʼmar amach eñalleterreʼt̃eña ñeñt̃chaʼ alla yaʼtserrperrayerr amaʼt yerromñot̃a.”
56 T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ yoʼchñarot̃ oʼpatenyaña rromueñets, t̃arraña allempopaʼ amach eñalle yoʼchñar. Ñam̃a yat̃pareʼteñot̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ ñeñt̃ña yoʼpatatayeʼt̃ña rromueñets allempo nanac yeyoreʼt̃ yoʼchñar. 57 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeparasyosoʼchepaʼch Yompor t̃arroʼmar att̃o apuey Puechemer ñeñt̃ara Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃chaʼ c̈hocma yaʼpoctateneʼ allohuen paʼnamen ñeñt̃ yocop.
58 Ñeñt̃oʼmar eʼñe nemorrenteñot̃paʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ noterrserr: T̃eʼpaʼ huomenquëpaʼch sep̃aʼ seyoc̈her, amach sequec̈hpatstere. Ñam̃a c̈hocmuepaʼch set̃orrena Yomporecop. Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ att̃o yet̃orrena Yomporecoppaʼ ama orrena yet̃orreno.

*15:37 Poʼñoc̈h añpaʼ oten trigo.