5
Att̃o t̃eʼpaʼ atarr cohuenoʼtseney, t̃eʼñapaʼ amach yequec̈hpatstere
Cristopaʼ oʼ aʼpoctaterrnay att̃och eʼñe yameʼñeñot̃paʼ cohuenoʼtseneychaʼ. Att̃och yocoppaʼ amach am̃chaʼnoc̈hteno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ amach alloʼna sameʼñatsterrerro judioneshaʼ poct̃ap̃ña ñeñt̃ nanac amueroc̈htatañ. Eʼñepaʼchña huomenc sep̃aʼ seyoc̈her Cristocop.
Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch seʼm̃ñoten na ñeñt̃en allsensaret̃en ñeñt̃chaʼ atet̃ notas: Ñeñt̃ atet̃ seyemtenañ att̃oʼch sequeshperra eʼñe setsorrannaʼteñot̃apaʼ t̃arraña ñeñt̃ot̃ Cristopaʼ amach errot̃enot̃ yenpaso.* Oʼch secueʼ nota 2.3. T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, ñeñt̃ muenets oʼch atsorraret̃tapaʼ ñehua, poʼñoc̈h añ palltetsa ñam̃a oʼch eʼñe etsotuan amaʼt ñam̃a allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃es muenets oʼch pocteʼ entas Yompor eʼñe setsoteñot̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ sañapaʼ oʼ alla sequec̈hpuerña Cristo. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ amach errot̃enot̃ muererrso Yompor. T̃arraña yapaʼ eʼñe yeyemteñot̃ Cristopaʼ eʼñe yocsheñeshaʼ yecuen esempohuañenchaʼ yec̈hac̈herr Yomporesho t̃arroʼmar yeñoteñ oʼ pocteʼ entuerrey Yompor. Ñam̃a eʼñe ña Puecamquëñot̃ t̃eʼpaʼ oʼ yaʼpoctataret̃terra. Ñerraʼm oʼ yeparrocmaterr epay Cristo Jesúspaʼ ama sherbeno att̃o yetsorrannaʼtena, ñam̃a amaʼt ama atsorraret̃eyepaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama sherbeno Yomporecop. Aña ñapuet̃ sherbets eʼñe yameʼñeñot̃ Cristopaʼ oʼch yemorrentannaʼta.
Sa ahuañmoʼchapaʼ eʼñe cohuen sameʼñyeʼt̃ Cristo. T̃eʼñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye oʼc̈ha aʼpsaterrsetña añ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ ama Yomporeyeʼ saʼpsatenaye, t̃arroʼmar ñapaʼ oʼ huaʼñerres oʼch sameʼñerrñaña Puechemer Cristo. Amaʼt señoteñe amaʼt puesheñarra yec̈hatats poʼpoñ ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyayepaʼ mameshapaʼ oʼch epaʼhua erracmañen ñeñt̃ atet̃ yec̈haten. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ pena chaseʼ. Amaʼtchaʼ coñeʼt̃a chaset̃oll yenaʼpaʼ mameshapaʼ oʼch aʼchasaʼhuan emasa. 10 T̃arraña ñeñt̃ semoññeʼtateneʼpaʼ tsaʼtaterach Yompor, amaʼt erraʼtsena atet̃ petsa. T̃arraña na eʼñe neyemteñot̃ Yepartsesharpaʼ neñotenes t̃eʼpaʼ oʼch alla sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenes poʼpsheñeñ, oʼch alla sameʼñerra ñeñt̃ neyc̈hatenes.
11 Ñatoʼ napaʼc̈hoʼña c̈hat̃eʼ otyennet añoʼ neserrpareʼtaten oʼch yetsorrannaʼta att̃och yequeshperra. Ñehua, masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h ñeñt̃ara neserrpareʼtateneñ atet̃paʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼmoñeʼtennoñeña judioneshaʼ ñeñt̃ serrpareʼteneʼ oʼch yetsorrannaʼta. T̃arraña poʼñoc̈hpaʼ ama att̃eyeʼ neserrpareʼtateno. Añña neserrpareʼtaten att̃o Cristopaʼ rroma corsocho yocop att̃o tsaʼtuerrnaya yoʼchñar, allochñapaʼ eʼñe yameʼñeñot̃a ñapaʼ oʼch yequeshperra. Ñeñt̃ña atet̃ neserrpareʼteñot̃ añña ñeñt̃ serrpareʼteneʼ oʼch yetsorrannaʼtapaʼ ñetñapaʼ ñeñt̃ña nanac atsrreʼmatenahuet. Ñerraʼm oʼhuañchaʼ atet̃ neserrpareʼtañpaʼ oʼhuañt̃eʼ eʼmoñeʼtnetañ. 12 Napaʼ atarr nemneñ ñeñt̃ c̈hocma semoññeʼtateneʼpaʼ oʼt̃eʼ alla quec̈hpaʼnerres.
Eʼñe yemorrenteñot̃ yamoʼtspaʼ oʼch eʼñe yetsotua allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporeshot̃
13 T̃arroʼmar sa masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼ huaʼñerres Yompor att̃och cohuenoʼtseneschaʼ. Ñapaʼ ama mueno oʼch am̃chaʼnoc̈htena socop ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. T̃arraña amaʼt oʼ huaʼñerrey Yompor att̃och cohuenoʼtseneypaʼ ñeñt̃paʼ ama añecpayaye oʼch yep̃aʼyesa nanac sosey ñeñt̃ atet̃ muenateney yechets. Ñapaʼ mueneñ eʼñe yemorrentannaʼteñot̃paʼ oʼch yeyenpannaʼta, t̃arroʼmar yapaʼ cohuenoʼtseney. 14 Ñerraʼm c̈ho yemorreñcha yamoʼtspaʼ ñeñt̃paʼ att̃och amaʼt eʼñe parrot̃apaʼ oʼch yetsotua ora allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ Yomporeshot̃, t̃arroʼmar Yompor poʼñoñpaʼ oteney: “Atarrepaʼch semorreñcha samoʼts eʼñe atet̃ atarr semorrentena sañeña.” 15 T̃arroʼmar ñerraʼm sapaʼ c̈hocma seʼmoñeʼteñ samoʼts, amapaʼ c̈ha amtsen senteñ samoʼts, ñeñt̃paʼ ama pocteyaye atet̃ sepena, t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ señochepaʼch att̃ot̃chaʼña c̈hach saʼchencatannerra eʼñe sagattsa.
Ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ muenateney yechets
16 T̃arraña napaʼ oʼch notas ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Eʼñepaʼchña cohuen socrrena Partsocop ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatenes Parets Puecamquëñ. Allochñapaʼ amach alloʼna sep̃aʼyesneno ñeñt̃ atet̃ muenatyenes sechets. 17 T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechetspaʼ ñeñt̃paʼ ama yemtenano ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatyeney Parets Puecamquëñ. Añpaʼc̈hoʼña Parets Puecamquëñpaʼ ama yemtenano ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ yoct̃apeʼcho eʼñe pat̃rra cot̃ap̃ñats, t̃arroʼmar ñetpaʼ c̈ha eʼmoñeʼtannenet. 18 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h yep̃a atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñpaʼ allempopaʼ amach errot̃enot̃ am̃chaʼnoc̈hto yocop añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, t̃arroʼmar ñapaʼ añchaʼ p̃ateney ñeñt̃ atet̃ muenen Yompor.
19 Ñehua, yapaʼ oʼ yeñotuer ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtateney yechets. Ñeñt̃ allpon yemnatseʼtyenpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ erraʼtsent̃eʼ chetaʼyeneʼ coyaneshaʼ ñeñt̃ amach puet̃aporeyaye, atet̃ ñam̃a erraʼtsent̃eʼ coyaneshar ñeñt̃ chetaʼyeneʼ yacma ñeñt̃ ama puerrollareyaye, ñam̃a atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nanac cot̃apeʼchyeneʼ sosyaʼtsañ, ñam̃a ñeñt̃ nanac yomenaya ottatsñats. 20 Ñam̃a ñeñt̃ poʼyomporer p̃aʼyeneʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ama poʼñoc̈h Yomporeyaye, ñam̃a atet̃ pena achyoʼtañec̈hno, amapaʼ ñeñt̃ atet̃ pena paʼllerrnaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena amaseʼñet̃. Ñam̃a poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechetspaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼmoñeʼtannaʼteñets, ñam̃a orroteñets, ñam̃a yeʼchapretannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmareʼteñets, ñam̃a moparrñats, ñam̃a elloptanneñets att̃o amach eʼñe amoʼtstanneneto, ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ cot̃apeʼchyeneʼ poʼpoñ cot̃ap̃ñats ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. 21 Ñam̃a poʼpoñec̈hno ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechetspaʼ atet̃ ñerraʼm yeʼchapreteñets, ñam̃a muetsannaʼteñets, ñam̃a posaʼtarñats, ñam̃a arepsarñats porrareʼteñot̃, ñam̃a eñallmeñ poʼpoñec̈hno shonteʼ att̃emaʼt̃ ñeñt̃ atet̃ oʼ notua. T̃eʼpaʼ oʼ alla noct̃apeʼchaterrserr ñeñt̃ara atet̃ notuanmas amaʼt ahuaña, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ amach es oʼpatatereto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor.
22 T̃arraña ñeñt̃ peneʼ cohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñ Parets Puecamquëñpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ pena, oʼch morrentenana pamoʼts, ñam̃a eʼñech coshaʼhuena pueyoc̈hro Yomporecop, ñam̃a amach es llecatenaye amaʼt eʼñe mamesha, eʼñech ahuantaʼhuenan allohuen ñeñt̃ echarr entyen. Ñam̃a ñeñt̃ peneʼ cohuen ñeñt̃ atet̃ yec̈hateñ Parets Puecamquëñpaʼ oʼch amuerañtena, ñam̃a oʼch yenpaʼyenan pamoʼtseshaʼ, ñam̃a errot̃ otpaʼ atet̃chaʼc̈hoʼ pena. 23 Ñam̃a amach atsrreʼmaʼpeno ñam̃a eʼñech puetpara es p̃aʼyen. Ñerraʼm ñeñt̃ña atet̃ oʼ yep̃ohuapaʼ oʼch yetsotua allohuen ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yomporeshot̃. 24 Ñam̃a ñeñt̃ poʼñoc̈h oʼ pueyochreshaʼ perr Cristo Jesúspaʼ oʼ huenerran ñeñt̃ atet̃ muenatseʼtyen yechets ñeñt̃ att̃o es yeyeʼchyena ya acheñey. Ñeñt̃paʼ eʼñech atet̃ yentena ñerraʼm acorsoʼtam̃p̃saret̃ey. 25 Att̃o Parets Puecamquëñpaʼ oʼ apuerrey att̃och yocrrerra eʼñe cohuen Yomporecop, t̃eʼpaʼ añ pocteʼ oʼch yep̃aʼyena eʼñe cohuen ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchateney Parets Puecamquëñ.
26 Amachña c̈ha yommoʼchueno, ñam̃a amach c̈ha es yotnareʼtannaʼtyeno, ñam̃a amach c̈ha yeyeʼchapretanneno.

*5:2 Oʼch secueʼ nota 2.3.