8
Jesúsñapaʼ ahuerr Olivop̃no. Tsapat̃ña poʼpocheño eʼñe ahuat̃ecma alla c̈henerr Parets paʼpacllo. Shonteʼ acheñeneshaʼ alla huac̈heneterr ñesho. Ñañapaʼ anorros allña yec̈hatenaneterr. Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop ñam̃a fariseoneshaʼ ñetñapaʼ huapatoñet puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ rromuet all eñchet chetapretenan poʼpsheñeñ pacma puerrollar. Nosñañet eʼñe rroc̈ho. Allñapaʼ atet̃ otoset:
—Maestro, añ coyaneshaʼpaʼ oʼ yentaprech eʼñe all chetapretenan pacma puerrollar. Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃paʼ atet̃ oteney, añpaʼ c̈hoch yarrolleʼch. T̃eʼña p̃apaʼ ¿errot̃eʼtchaʼña p̃oteyña p̃a?
Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmara atet̃ otoset ñatoʼrraña eñorachet ñeñt̃ ama pocteyaye allochñapaʼ att̃och aʼmet̃am̃peñetaʼ. Jesúsñapaʼ allent̃a moʼcapaʼ oʼ quellcan pats potap̃o. Ñetñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼtereterr. Jesúsña echanterrtsapaʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm erraʼtsenot̃est̃eʼ ama eñalle soʼchñarpaʼ sarrolleʼchcaʼye sanom.
Alla moʼquërrerr oʼ alla quellquërranerr pats potap̃o. Ñetñapaʼ oʼ eʼmet atet̃ otanet Jesúspaʼ eʼñe acop̃ot̃eñ ahuanemhuerret eʼñe puesheñaʼttset. Añ ñanom ahuanerrtsa poʼnmeneshac̈hno, att̃ot̃apaʼ oʼ ñapt̃am̃a Jesús epuet coyaneshaʼ. 10 Jesúsña echanterrerrpaʼ atet̃ otan coyaneshaʼ:
—Noc̈heshachaʼ ¿erroʼtsaʼyenetaʼtña? Amaʼt puesheñarrot̃eta ñetpaʼ areʼtchaʼña coñchatape.
11 Ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
—Ama Ayochreshat̃e eseshayeʼ necoñchataye.
Jesúsñapaʼ alla otererr:
—Napaʼc̈hoʼña amach necoñchatape. T̃eʼña ñerraʼm ahuerrep̃paʼ amach alloʼna atet̃ pep̃aʼneno ñeñt̃ amaʼt mamesha ama pocteyaye.
Jesúspaʼ ña aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña añe patsro
12 Jesúsña poʼpocheñopaʼ serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼ na ñeñt̃en aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña añe patsro. Eseshaʼch noct̃erreʼ oʼhuañchaʼ alloʼna cot̃apeʼchatnenanet poct̃ap̃ña ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañ; ñeñt̃paʼ checmeta chopeñeʼchyenet. Ñetñapaʼ Yomporchaʼ poʼcohuenño correrret ñeñt̃ara ñeñt̃ puetarets.
13 Fariseoneshaʼñapaʼ atet̃ ochet:
—P̃apaʼ p̃añeña aʼpot̃etsa ñeñt̃oʼmarña att̃o p̃aʼpot̃enapaʼ ama sherbeno.
14 Jesúsñapaʼ oterraneterr:
—T̃arraña amaʼt nañeña aʼpot̃etsapaʼ att̃o naʼpot̃enapaʼ eʼñe sherben. T̃arroʼmar napaʼ neñoteñ allot̃ nohuapa ñam̃a neñoteñ allchaʼ neserr. Sañapaʼ ama señotenno allot̃ nohuapa ñeñt̃oʼmarña ama señoteñe allchaʼ neserr. 15 Sa sotatseñpaʼ eʼñe orrena atet̃ sepena, arromñat̃eneshasa atet̃ petsa. Napaʼ amaʼt puesheñarrapaʼ ama notatseʼtenaneto eʼñe att̃a. 16 T̃arraña ñerraʼm esempo naʼmet̃enanet ñeñt̃ atet̃ nentapretyenanet ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ t̃arroʼmar napaʼ ama napt̃eyeʼ es nep̃aʼyeno, napaʼ c̈hocmaña epan Apa ñeñt̃ nellsenseneʼ. 17 Ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ sechen sa, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: Ñerraʼm epsheña aʼpot̃eneʼ eʼñe att̃ecma ñeñt̃paʼ eʼñecaʼye poʼñoc̈h otenet. 18 Napaʼ ñeñt̃ atet̃ naʼpot̃ena na, Apaña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñacaʼyeña naʼpot̃eneʼña nocop.
19 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr:
—¿Erroʼtsenaʼtña p̃a P̃ompor?
Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Amaʼt napaʼ ama señotenno, Apapaʼc̈hoʼ ama señoteñe. Ñerraʼm señotennoñ na Nomporeʼnat̃eʼ señoteneñ.
20 Allempopaʼ atet̃ otanet Jesús all allecma aññoʼtenet quelle ñeñt̃ Yomporecop allempo yec̈hatanet allara Parets paʼpacllo. T̃arraña amaʼt puesheñarra ama eseshayeʼ rromaye t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch ñeñt̃ poctetsa ñocop oʼch rromuet.
Allempo Jesús otanet allchaʼ serr ñapaʼ acheñeneshaʼñapaʼ amach errot̃enot̃ c̈hapueto eʼñe allempocma
21 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
—Napaʼ oʼch ahuerren, sapaʼ seʼnerrenchaʼ. Sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua. Allchaʼ neserrpaʼ sañapaʼ amach sec̈hapo.
22 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Taʼm ñapaʼ oʼch muetsa ñañeña, ¿ñeñt̃oʼmart̃eʼ atet̃ oten allchaʼ serrpaʼ yañapaʼ añoʼch yec̈hapo?
23 Ñañapaʼ alla oterraneterr:
—Sapaʼ alla ayec̈hcañas arr patsro. Nañapaʼ entoʼmarneshan. Sapaʼ patsoʼmarneshasa, nañapaʼ ama patsoʼmarneshayayno. 24 Napaʼ oʼ notas sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua t̃arroʼmar ñerraʼm amach sameʼñerrno na ñeñt̃en peretneneʼ ochñarets, poʼñoc̈h sapaʼ orach ochñaret̃es serromhua.
25 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr:
—P̃apaʼ poʼñoc̈h ¿eseshapeʼtña?
Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Napaʼ ñeñt̃encaʼye poʼñoc̈h c̈hocma soteneʼ. 26 Atarr nanac palltena c̈hocmach notenes atet̃ sepena sa, shonteʼch neños añecop atet̃ nentyen. T̃arraña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ oten ña. Napaʼ añcaʼyeña neʼñoreññaña acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ atet̃ neʼmueññañ Apa.
27 Ñetñapaʼ ama eseshaʼ c̈hapahueto pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ otenanet Pomporecop ñeñt̃ atarr Parets. 28 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Ñerraʼm esempoch sapaʼ sechantam̃p̃sen eno corsocho na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ allempochña c̈haponasa seyoc̈hro napaʼ ñeñt̃en eʼñe poʼñoc̈h c̈hocma soteneʼ. C̈haponasach ñam̃a napaʼ ama es nepeno eʼñe not̃a, añña neʼñorena atet̃ yec̈hatenen Apa. 29 Ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ eʼñe parroʼtsenen. Ama aʼmontsenno, t̃arroʼmar napaʼ eʼñe c̈hocma atet̃ nepena ñeñt̃ muenen ña.
30 Allempo atet̃ serrpareʼtatenanet allempopaʼ shonteʼ ameʼñaya all.
Att̃o ñeñt̃ puechemer pen Yompor ñetñapaʼ atarr cohuenoʼtsaʼyenet; ñeñt̃ña ama puechemer peno Yompor, ñetñapaʼ poʼchñara taruasatenahuet eʼñe att̃a
31 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñenaya ña:
—Ñerraʼm c̈hocma soct̃apeʼchon neñoñ poʼñoc̈hpaʼ neyochreshaʼch nepenes. 32 Allempopaʼ señoterrchaʼ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃ña ñoñets poʼñoc̈hpaʼ toram̃perreschaʼ eʼñech cohuenoʼtsenes.
33 Ñetñapaʼ atet̃ otereterr:
—Yapaʼ Abrahamcaʼye poʼm̃renñey. Amaʼt ahuat̃a yapaʼ amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ ama ehuancaret̃eye att̃och eseshaʼ yetaruasateʼ eʼñe att̃a. Esoʼmart̃eʼ p̃añapaʼ p̃oteneyña atoram̃p̃saret̃eyoʼch.
34 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Allohuen ñeñt̃ ochñaʼtareʼtetspaʼ poʼchñara huanquënahuet, ñetñapaʼ poʼchñara taruasatenahuet eʼñe att̃a. 35 Ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a amach c̈hocmayeʼ yec̈herro eʼñe parro epuet pamoʼmteʼ. T̃arraña na ñeñt̃en Puechemeren c̈hocma eʼñe neyc̈hena epan Namoʼmteʼ errponañohuen. 36 Ñeñt̃oʼmarña na ñeñt̃en Puechemeren ñerraʼm na setoram̃perreʼ sapaʼ atoram̃p̃saret̃eschaʼ eʼñe poʼñoc̈h, amach alla taruasaterrseʼt̃e soʼchñar. 37 Na poʼñoc̈hpaʼ neñotenes sapaʼ poʼm̃renñeseñ Abrahampaʼ t̃arraña sapaʼ aña semnen oʼch semtsan. T̃arroʼmar neñoñpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama c̈hennaso sa seyoc̈hro. 38 Napaʼ añ neñeñ ñeñt̃ atet̃ nentapreteñ Apa. Sapaʼc̈hoʼña aña atet̃ sepen ñeñt̃ atet̃ seʼmapreteñ ñeñt̃ sompor sepen.
39 Alla otereterr:
—Ya yatañpaʼ Abrahamcaʼye.
Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sapaʼ ñerraʼm poʼñoc̈h Abraham poʼm̃renñeseñ soct̃apeʼcheneñt̃eʼ atet̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcheʼt̃ Abraham. 40 T̃arraña sa t̃eʼpaʼ c̈ha soʼpatenna oʼch semtsan na ñeñt̃en seserrpareʼtateneʼ ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ neʼmueññañ Yompor. Abrahampaʼ amacaʼ att̃eyeʼ peʼt̃e. 41 Sapaʼ eʼñe aña soct̃apeʼchen atet̃ pena sompor.
Ñetñapaʼ alla otereterr:
—Yapaʼ amacaʼye ellapnaneshot̃eyeʼ yeʼñalleto. Eʼñe ñapt̃a Yompor yepeñ ñeñt̃ara Parets.
42 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Ñerraʼm poʼñoc̈h Sompor sepeñeñ Parets atarrt̃eʼ semorrentennañ na t̃arroʼmar napaʼ Partseshot̃caʼye nohuapa oʼ nec̈hap arr. Napaʼ amacaʼye not̃ayeʼ nohuapo, napaʼ Yomporña nellsenseʼ. 43 Esoʼmareʼtña sapaʼ ama c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ notenes. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼña ama semno oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃ atet̃ notenes. 44 Sapaʼ oneñet̃acaʼye ñeñt̃ sompor sepen. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña semnen oʼch sep̃a ñeñt̃ muenen sompor. Ñapaʼ ahuat̃ot̃eñ eʼñe paʼmot̃rot̃eñ amtsañta. Ñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñoraʼpenoña Yompor poʼñoñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h t̃arroʼmar ñoñets ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈hpaʼ amacaʼye atanenoña ña pueyoc̈hro. Ñerraʼm c̈ho eñorenapaʼ, shequëñtsach eñorena t̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe shequëñtsa eñoten. Poʼñoc̈h sequëñetspaʼ pomporcaʼ penanña oneñet̃. 45 T̃arroʼmar napaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sañapaʼ amaña sameʼñenno. 46 Amaʼt puesheñarrot̃esa sa, napaʼ amach errot̃enot̃ sotno napaʼ eñalloʼ noʼchñar. Att̃o napaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h esoʼmareʼtña sañapaʼ ama sameʼñenno. 47 Erraʼtsent̃eʼ Yomporenaʼtarpaʼ ñetñapaʼ c̈hochcaʼye eʼm̃ñoteññañet Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ ama seʼm̃ñoteññañe poʼñoñ, amacaʼye Yomporenaʼtareyayso.
Allempo Cristopaʼ atet̃ otanet: Allempo ama eñalletenaʼ Abraham, nañapaʼ eñallana
48 Judioneshaʼñapaʼ atet̃ otereterr:
—Eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yotenep̃, p̃apaʼ samarioʼmarneshap̃, oneñet̃a pechorrenaya.
49 Jesúsñapaʼ oterraneterr:
—Napaʼ ama c̈hoyeʼ chorrenno oneñet̃. Napaʼ atarr nanac nem̃chaʼnaʼteñ Nompor Parets. Sañapaʼ ama sem̃chaʼnaʼtenno na. 50 Napaʼ ama añeyeʼ neʼneno att̃och necohuentata nañeña. Eñallña ñeñt̃ necohuentateneʼ na. Ña eñoretsa atet̃ es entyen arr patsro. 51 Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Ñerraʼm eseshaʼ eʼñe cot̃apeʼcherreʼ neñoñpaʼ ñetña amaʼt ahuat̃apaʼ amach eʼñe poctacma rromuerreto.
52 Judioneshaʼñapaʼ alla otereterr:
—T̃eʼña poʼñoc̈h yapaʼ oʼ yeñotap̃ p̃apaʼ c̈ha chorrenp̃a oneñet̃. Amaʼt Abrahampaʼ oʼ rromuen ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼc̈hoʼña oʼ collaʼhuenet. T̃eʼña p̃apaʼ atet̃ p̃oteney eseshoʼch cot̃apeʼcherreʼ peñoñpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ añoʼch rromuerreto. 53 P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ ellot̃eʼ pem̃taneñ att̃o am̃chaʼtaret̃teʼt̃ Abraham amaʼt ñapaʼ oʼcaʼye rromuen. Ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ collaʼhuenet. P̃apaʼ c̈hat̃eʼ p̃otenapañ amat̃eʼ arromñat̃eshayaype.
54 Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñerraʼm na cohuentatetsa nañeña, necohuentateña eʼñe napaʼ amat̃eʼ es sherbeno. Nomporpaʼ ña necohuentateneʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ soteneñ Seyompor-roʼ sepeñ sam̃a. 55 Sapaʼ amacaʼye señoteñe t̃arraña napaʼ neñoteñcaʼye. Ñerraʼm na otetseñ ama neñoteñe napaʼc̈hoʼña att̃eneñt̃eʼ ñerraʼm sa, c̈hat̃eʼ neshcareʼtensoñ. Napaʼ eʼñe poʼñoc̈h neñoteñ ñeñt̃oʼmar c̈hocma noct̃apeʼcheññañ poʼñoñ. 56 Abraham ñeñt̃ sa satañpaʼ atarr nanac cosha allempo eñoch oʼ c̈hap allempo ñeñt̃ poctetsa nocop oʼch nohuapa arr patsro. Allempoña eñoch napaʼ oʼ nec̈hap arr patsro atarr nanac cosha.
57 Judioneshaʼñapaʼ alla otereterr:
—P̃apaʼ ama pechenaʼ amnaroch c̈harraʼ pecharña p̃añapaʼ esoʼmareʼtña p̃oteneyña p̃apaʼ penteroʼ Abraham, ñeñt̃paʼ ahuat̃rramcheʼ correʼt̃.
58 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Poʼñoc̈hcaʼ napaʼ oʼch notas: Ama eñalletenaʼña Abraham, nañapaʼ eñallana.
59 Ñetñapaʼ allent̃a chetet mapueʼpaʼ oʼch rrolleʼchetañ t̃arraña Jesúsña aʼnahua c̈haʼnerr Parets paʼpacllot̃paʼ oʼ ahuerr oʼ sohuanerranet.