12
Att̃o puesheñarr coyaneshaʼpaʼ aʼyatcaʼtosan Jesús eñmosat̃o
(Mt. 26.6-13; Mr. 14.3-9)
Oʼ pechapmatam̃a oʼch c̈hapaʼmuen pascuapo, Jesúspaʼ alla c̈herr Betanio. Allñapaʼ alloʼtsen Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ alla tantaterr Jesús. Allñapaʼ all rrallmeʼchatneñet. Martañapaʼ ña nenahuet rreñets. Lázaroñapaʼ ña rrets epuet Jesús ñam̃a poʼpotantañec̈hno. Allña Maríapaʼ chetan puem̃arr eñmosat̃ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ñapaʼ atarr tsaʼteʼ. Ñañapaʼ alloña aʼyatcaʼtan Jesús. Eʼñe ña pueʼchopaʼ alloña aʼporrarraʼtquër. Ñeñt̃ñapaʼ ora eñmosat̃tatan pocollohuen. Judas Iscariote ñeñt̃ Simón puechemer ñeñt̃ara pueyochreshar ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ ñañapaʼ atet̃ ot:
—Esoʼmart̃eʼña añ eñmosat̃paʼ ama c̈hoyeʼña yepome, c̈hochñac̈hoʼ yepomeñpaʼ yeganañchaʼ shonteʼ quelle ñeñt̃ trescientos denario allempopaʼ yapaʼyeseñchaʼ huocchañneshac̈hno ñeñt̃ atarr es palltaʼyetsa.
Ñapaʼ ama puellquëñot̃eyeʼ huocchañneshac̈hnocop atet̃ oto. Ñapaʼ t̃arroʼmara atet̃ ot, ñapaʼ atarrcaʼye eñet̃. Ñapaʼ eʼñe ñacma anmam̃peneʼ quellayepoʼr ñeñt̃ allohuenacop, ñapaʼ allot̃ña etenña quelle ñeñt̃ eshaʼtenet all. T̃arraña Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Semnachñacaʼyeña coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penen. Ñapaʼ añecop aññoʼtennan ahuat̃ot̃eñ eñmosat̃ t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet. T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro.
Allempo oʼpateñet Lázaro oʼch alla muetseret
Shonteʼ judioneshaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ alla c̈herr Jesús all Betanio, ñetñapaʼ huac̈haʼtet. Ama eʼñe ñapt̃ecpa Jesúsocop huac̈haʼteto oʼch enteñetaʼ, añecpaʼnaña huac̈haʼtet oʼch enteñetaʼ ñam̃a Lázaro ñeñt̃ rromats ahuaña ñeñt̃ tantaterr Jesús. 10 Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñetñapaʼ añeʼna oʼpatenet Lázaro ñaʼnach muetset. 11 T̃arroʼmar allempo tanterra Lázaro shonteʼ judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼ quec̈hpaʼhueretña ñet poʼcornaneshar.
Allempo c̈hap Jesús Jerusaléño
(Mt. 21.1-11; Mr. 11.1-11; Lc. 19.28-40)
12 Tsapat̃ña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ shontetsa pascuacop Jerusaléño, ñetñapaʼ eʼmareʼteñet Jesús oʼ c̈hapmoch ñam̃a Jerusaléño. 13 Ñetñapaʼ tsorroʼtyesnomuet shequëpan ñeñt̃ anemyeset allo topanetyesnomuet t̃oñ allchaʼ oñmos Jesús. Ñetñapaʼ puerranareshet ahuanmuet oʼch poctet Jesús ñeñt̃paʼ atet̃ otyesnomuet:
—¡Acsherrapoʼch allohueney! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃ llesensen Yompor! ¡Ayeʼchoc̈htaterrapoʼch Jesús ñeñt̃chaʼ Paʼm̃chaʼtaret̃er perr israelneshaʼ!
14 Ñehua, Jesúsñapaʼ all entnoman pat̃err ashnat̃ollpaʼ allent̃a montaʼnma allo. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ p̃a ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe ñocop, ñeñt̃ñapaʼ atet̃ oten:
15 Amach c̈ha sem̃chaʼtatsto siónoʼmarneshachaʼ ñeñt̃arasa jerusaléñoʼmarneshas. Secueʼt̃ach t̃eʼchcaʼyeña huaponasaña ñeñt̃chaʼ Saʼm̃chaʼtaret̃er seperr. Ñapaʼ añacaʼye montaʼnena ashen rreʼptorechor.
16 Ñehua, ñeñt̃ ñoñets allempoña pueyochreshaʼpaʼ ama c̈hapaneto pueyoc̈hreto. T̃arraña tsapat̃onet̃ña allempo rroma Jesús, oʼ alla tanterra alla ahuerr pueʼntaño all atarr cohuentatapuer Pompor, ñetñapaʼ allempaña c̈herranetña pueyoc̈hreto t̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼcaʼye etsoterra eʼñe atet̃ anuaret̃ ñocop amaʼt ahuot̃ot̃eñ.
17 Acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen allempo c̈horeʼtenan Lázaroñ puepamprot̃ att̃o tantater, ñetñapaʼ ñeñt̃a aʼpot̃ayeset. 18 Ñeñt̃oʼmareʼnaña ahuanmaña shonteʼ acheñeneshaʼ oʼch poctet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼ eʼmareʼchet ñamet ñapaʼ orrtatenanet poʼpartsoña. 19 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Señcht̃eʼcaʼyeʼm yapaʼ amat̃eʼ errot̃ es yep̃o amaʼt coñeʼt̃a. Secueʼ shonteʼcaʼye ñam̃a acheñeneshaʼ errap̃arenot̃ oʼ eʼñe cot̃aʼhuanmet.
Allempo griegoneshaʼpaʼ mueneñet oʼch eñchet Jesús
20 Patantaʼtets griegoneshaʼpaʼ ahuanmuet ñamet oʼch coshapretenetaʼ pascua; ñetpaʼ añecop ahuanmuet oʼch concorposet all. 21 Ñetñapaʼ ponmosyet Felipe ñeñt̃ betsaidoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara galileoʼmarneshaʼ. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otoset:
—Nomporchaʼ yapaʼ añcaʼye yemnen oʼch yeserrpareʼtos epay Jesús.
22 Felipeñapaʼ allent̃a otenanaʼ Andrés. Ñetña eʼñe epsheñoʼmaretpaʼ ahuanmuet oʼch oteñetaʼ Jesús. 23 Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet:
—T̃eʼña poʼñoc̈hpaʼ oʼ etsoterra allempoch na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ oʼch alla cohuentaterren Nompor. 24 Ñeñt̃paʼ eʼñech poʼñoc̈h atet̃ netmaʼntatasa atet̃ pena puerets. Amaʼt erraʼtsena puertsor ama c̈ho pampallmeʼcho patso allchaʼ puetsohua paʼtall ñeñt̃ach pat̃rrara pueʼllomer. T̃arraña ñerraʼm c̈ho pampallmeʼcha patso allchaʼ puetsaʼ paʼtall att̃ochña chop. Amaʼt puellm̃arra pampallmeʼchatsa atarrchaʼ aton ellom̃reʼterr. Ñeñt̃paʼ añ notenes eʼñe pocteʼ oʼch nerroma na ñeñt̃en puesheñarrana att̃ochña shonterra ñeñt̃chaʼ nameʼñerraya. 25 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñeñt̃ atarr morrentenaya att̃o coshena arr patsro, ama pocteyeʼ entenano oʼch es sohuanom Yomporecop, ñeñt̃ña pocrreña atarr morrentena, ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ c̈hach aʼchencatena eʼñe ñañeña. T̃arraña ñeñt̃ ama morrentenaye att̃o coshena arr patsro, eʼñe pocteʼ enteñ oʼch es sohuanom Yomporecop amaʼt pocrreñohuen, ñeñt̃ atet̃ petsa ñetñapaʼ corretsetach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. 26 Ñerraʼm eseshaʼ muenats oʼch t̃orrenet nocop, cot̃aʼnetepaʼ att̃ochña eʼñe neyochreshaʼ neperranet. T̃arroʼmar ñerraʼm erroʼtsenenchaʼ na ñeñt̃ t̃orretsa nocop ñetpaʼc̈hoʼña alloʼtsenetchaʼ ñamet. Eʼñe allohuen erraʼtsenchaʼ t̃orrerrtsa nocop, Nomporñapaʼ atarrchaʼ cohuentaterranet.
Allempo Jesús eñotatanet ñapaʼ c̈hoch muetseret
27 ’T̃eʼ na neyoc̈hropaʼ c̈ha atarr nellquëna. T̃arraña amaʼt att̃eñpaʼ Nomporña napaʼ amach c̈ha notatsche amach muenatano oʼch huapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ nenten. Ñeñt̃ atet̃paʼ amach notatsche t̃arroʼmarña napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa nach amueroc̈htataret̃terrtsa. Añchaʼña noch Nompor:
28 —T̃eʼpaʼ pepaʼchña Apa ayeʼchoc̈htataret̃terrtsa.
Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñoñets entot̃, Yomporñapaʼ atet̃ ot:
—Napaʼ oʼ necohuentatua, elloña oʼch alla necohuentaterrerr nañeña.
29 Shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ t̃omc̈hets all, ñetña atet̃ eʼmueñetpaʼ atet̃ otyeset:
—C̈hot̃eʼcaʼye t̃ecorena.
Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyeset:
—Añcaʼye eñoranaʼtenaya Yompor poʼm̃llañot̃eñer.
30 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Ama nocpayeʼ huenoña añ ñoñets. Ñeñt̃paʼ eʼñe socop huena. 31 T̃eʼpaʼ oʼ anaret̃ta allohuen acheñeneshaʼ arr patsro ñeñt̃ ama nameʼñenaye ñetpaʼ amñaret̃terretchaʼ coñcheñtso. Ñam̃a oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen acheñeneshaʼ arr patsro, t̃eʼ ñocoppaʼ oʼ anaret̃ta ahuaporeʼtaret̃terrach esempohuañen. 32 Na ñerraʼm esempoch echantam̃perrnet corsocho allempoña napaʼ nec̈horeʼterchaʼ allohuen paʼnamen acheñ att̃och ameʼñerrnet.
33 Ñapaʼ añecopña eñoranaʼtenanet att̃och eñotatanet ñapaʼ corsochoch rromuerr. 34 Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyeset:
—Yapaʼ yeñoteñ añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten ñeñt̃chaʼ Cristoterrets ñapaʼ ama arromñat̃eshayaye amaʼt errponaña. Taʼ, ¿esoʼmart̃eʼ p̃añapaʼ p̃oten ñeñt̃ep̃ oʼ Acheñetosetspaʼ echantam̃p̃saret̃ep̃oʼch corsocho allchaʼ perromuerr? Taʼ, ¿eseshaʼt̃eʼña ñeñt̃ poʼñoc̈h Acheñetosets? amapaʼ ¿ñeñt̃arat̃eʼ ñeñt̃chaʼ Cristoterrets?
35 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Mamesham̃a palltena arroʼtsenmeñen na ñeñt̃en aʼpuetarsam̃p̃sañtetsa. Soct̃apeʼcherrnan eʼñe t̃ayecma neñoñ t̃ayepaʼtña arroʼtsenmeñen ñeñt̃enchaʼ aʼpuetarsam̃perreʼ soct̃ap̃ña allochñapaʼ att̃och amach c̈ha sechencaʼhuerro. Poʼñoc̈h ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetpaʼ ama eñoteñeto att̃och chencaʼhuerret. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ eʼñe atet̃ penet ñerraʼmrrat̃eʼ checmeta chopeʼchenet ama eñoteñeto errenet̃chaʼ tet. 36 Na ñeñt̃en saʼpuetarsam̃peneʼ soct̃ap̃ñapaʼ t̃eʼpaʼ arroʼtsenmeñen. Soct̃apeʼcherrnan neñoñ t̃ayepaʼtñapaʼ arroʼtsenmeñen. Allochñapaʼ oʼch seyec̈hquërra sa acheñres ñeñt̃eschaʼ atarr cohuen orrtatyerreʼ ñeñt̃ cohuen enten Yompor t̃arroʼmar sapaʼ eʼñech puetaro socrrena.
Otua Jesús atet̃paʼ ahuerr aʼnahua; acheñeneshaʼñapaʼ ama eñocheto errat̃eʼ ahuerr.
Att̃o judioneshaʼpaʼ ama ameʼñyeto Jesús ñeñt̃paʼ añ etsoterrtsa ñoñets ñeñt̃ anaret̃et ñocpuet
37 Jesúspaʼ amaʼt shonteʼ orrtatyenanet poʼpartsoña t̃arraña amaña eseshayeʼ ameʼñenayoña ña. 38 Ñeñt̃paʼ att̃ocaʼyeña etsotaña Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ ñocop:
Amach Nomporchaʼ eseshayeʼ yameʼñayo ñeñt̃chaʼ atet̃ yeserrpareʼt. Ama Nomporchaʼ eseshayeʼ poctenaye p̃a pehuamenc.
39 Ñeñt̃oʼmarña amat̃eʼ errot̃enot̃ ameʼñeto. T̃arroʼmar ellonet̃ Isaíaspaʼ atet̃ oteʼt̃:
40 Eʼñe pat̃pareʼteñot̃et Yomporñapaʼ muenatanet oʼch echarrtet pueyoc̈hret. Att̃ochña ñetpaʼ c̈hach ottenet ñerraʼm aporoʼyet̃et ñeñt̃ ama es enteno. Ñeñt̃oʼmarña ama muenatenaneto oʼch es entet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñeñt̃oʼmarña amaʼt mameshapaʼ amach es cot̃apeʼcheneto nocop att̃och naʼqueshp̃aterranetañ.
41 Isaíaspaʼ t̃arroʼmar atet̃ oteʼt̃ ñapaʼ eʼñe entaneʼt̃ Cristo poʼcohuenña ñeñt̃oʼmarña eñoseʼt̃ña ñocop.
42 T̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñaya Jesús amaʼt ñam̃a am̃chaʼtaret̃ec̈hno. T̃arraña ñetpaʼ mechaʼcheteʼt̃ fariseoneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama aʼmet̃eteʼt̃e. Añ mechaʼtenet t̃ayeʼtoʼt̃eʼ mueñoʼtanet judioneshaʼ poʼprahuot̃. 43 T̃arroʼmar ñeñt̃ ameʼñetsañ ñetpaʼ añeʼna muenenet oʼch eʼñe cohuen entenanet acheñeneshaʼ. Ama añeyeʼña mueneneto oʼch eʼñe cohuen entanet Parets.
Att̃o Jesús poʼñoñ ñeñt̃chaʼña otteñeʼcherreʼ acheñeneshaʼ esempohuañen
44 Jesúsña rranapaʼ atet̃ oterrerr:
—Ñerraʼm eseshaʼ nameʼñenaya na, ama napt̃ayeʼ ameʼñenneto. Añeʼnaña ameʼñenet Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. 45 Eseshaʼ nenteneʼ napaʼ añeʼnaña entenet ñam̃a Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. 46 Napaʼ añecopña nohuapa arr patsro nach aʼpuetarsam̃peneʼ acheñeneshaʼ poct̃ap̃ña, allochñapaʼ ñerraʼm eseshaʼch nameʼñaya na amach alloʼtsenareto checmeto. Ñeñt̃ checmetoʼtsena ñetpaʼ ama eñoteñeto ñeñt̃ cohuen enten Yompor. 47 Ñerraʼm eseshaʼ eʼmueʼ neñoñ t̃arraña amaʼt ama ameʼñerrnaneto neñoñ, napaʼ amach nayeʼ mueñenahueto coñcheñtso. T̃arroʼmar napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo arr patsro att̃och nemños acheñeneshaʼ coñcheñtso. Napaʼ añecopña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos acheñeneshaʼ arr patsro. 48 Eseshaʼchña nachmeneʼ ñeñt̃chaʼ ama ameʼñerraye neñoñ, ñocpuetñapaʼ eñall att̃och amñaret̃terret coñcheñtso. Ñeñt̃ara añ ñoñets ñeñt̃ neñen na t̃eʼpaʼ ñeñt̃chaʼña mueñaterrahuetña coñcheñtso esempohuañen. 49 T̃arroʼmar napaʼ ama eʼñe not̃ayeʼ neñeno. Apaña ñeñt̃ nellsenseneʼ ñapaʼ ñaña noteneʼ atet̃chaʼ notas ñam̃a atet̃chaʼ neʼñoranaʼtasa. 50 Napaʼ neñoteñ ñeñt̃ atet̃ otenen ña ñeñt̃paʼ ñeñt̃chaʼña allochña sapaʼ corretsasach socsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. Ñeñt̃ atet̃ neñen napaʼ añcaʼye neñen ñeñt̃ atet̃ otenen Apa.