16
’Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña oʼ atet̃ notuas allochñapaʼ amach alla ello sepuerrerro. T̃arroʼmar esempopaʼ c̈hapchaʼ allempoch huaporeʼtas judioneshaʼ poʼprahuot̃. Poʼñoc̈h c̈hapchaʼ allempo eseshaʼpaʼ ñatoʼ oʼch muetsaset c̈hach otenapuetañ ñetpaʼ allot̃eʼ sherbeñetña Yompor. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarchaʼ atet̃ p̃aset ñetpaʼ ama eseshayeʼ eñotenaye Apa amaʼt napaʼ ama eñotenneto. Añec̈hnopaʼ oʼ notuas allochñapaʼ ñerraʼm esempoch c̈hap, sapaʼ seyerpuerrnanach ñeñt̃ atet̃ notaseʼt̃.
Att̃o Parets Puecamquëñ ñach yoct̃apeʼchatyeseʼ eʼñe cohuen
’Ahuañmoʼcha añec̈hnopaʼ ama notaseʼt̃e t̃arroʼmar allempot̃eñpaʼ eʼñe parrocma alloʼtseney. Na t̃eʼpaʼ oʼch ahuerren alloʼtsen ñeñt̃ nellsenseʼ. Saña amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amaña saʼp̃t̃oʼtenno, errachña neserr. T̃eʼña ñeñt̃ atet̃ notenes saña seyoc̈hropaʼ c̈haña atarr sellquëna. T̃eʼpaʼ añ notenes ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. Socoppaʼ aña nanac poctetsa napaʼ oʼch ahuerren. T̃arroʼmar ñerraʼm amach neserro amat̃eʼ errot̃enot̃ huaponasoña Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ cohuen. T̃arraña ñerraʼm neserrchaʼ napaʼ añchaʼ nemñahuerrnas Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ cohuen seyoc̈hro. Ñerraʼm esempoch huapa Yompor Puecamquëñ acheñeneshaʼña arr patsropaʼ ñachña c̈hapatahuetña pueyoc̈hreto att̃och eñochet ñet poʼñoc̈hepaʼt eñallet poʼchñaret. Ñam̃a añchaʼña c̈hapatanet pueyoc̈hreto ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entyen Yompor. Ñam̃a añchaʼña c̈hapatanet pueyoc̈hreto att̃och ñetpaʼ eñoteretchaʼ poʼñoc̈hpaʼ coñcheñtsach amñaret̃terret ñeñt̃ ama nameʼñenayo na ñeñt̃en Yompor Puechemeren. Yompor Puecamquëñpaʼ eñotaterranchaʼ acheñeneshaʼ poʼñoc̈h ñetpaʼ ama pocteyeʼ entenaneto Yompor t̃arroʼmar ama ameʼñenneto na ñeñt̃en Yompor Puechemeren. 10 Ñam̃a ñach eñotaterrahuet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ entyen Yompor t̃arroʼmar napaʼ amach alloʼtsenarano sesho. Napaʼ oʼch ahuerren Apuesho amach alla senterrneʼt̃e. 11 Paretsña Puecamquëñpaʼ ñachña eñotaterrahuet poʼñoc̈hpaʼ coñcheñtsach amñaret̃terret ñeñt̃ ama ameʼñetso t̃arroʼmar oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen shonteʼ acheñeneshaʼ arr patsro, ñocoppaʼ eʼñe poʼñoc̈h anuaret̃ amñaret̃terrach coñcheñtso.
12 ’Shontemeñ ñeñt̃chaʼ notaseñ t̃arraña t̃eʼ sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ c̈haponaso seyoc̈hro. 13 T̃arraña ñerraʼm esempoch huaponasa Parets Puecamquëñ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ ñachcaʼye señotateneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ama shequëñtsoyaye. Ñapaʼ amacaʼye eʼñe ñot̃a eñeno. Añcaʼyeña eñen ñeñt̃ atet̃ eʼmuen Partsesho. Ñapaʼ añchaʼ serrpareʼtatas ñeñt̃chaʼ atet̃ perra tsapat̃onet̃. 14 Ñapaʼ nachcaʼye cohuentaterreʼ; eʼñe eñotennan ñeñt̃ atet̃ nepena na, ñapaʼ ñeñt̃chaʼña eñotatyerres. 15 Ora allohuen ñeñt̃ atet̃ pena Apapaʼ napaʼc̈hoʼña eʼñe atet̃ nepena nam̃a. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes eñotenan ñeñt̃ atet̃ nepena na, ñapaʼ ñeñt̃chaʼ señotatyerreʼña sam̃a.
Ñeñt̃ña sellquëñapaʼ puenaserrach socsheña
16 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—T̃eʼpaʼ mamesham̃a oʼhuañchaʼ alloʼna sentnenen t̃arroʼmar napaʼ oʼch ahuerren Apuesho. T̃arraña sapaʼ eʼñe mameshapaʼ oʼch alla yentannerra.
17 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—¿Errot̃ent̃eʼña añ ñeñt̃oʼmar atet̃ oteney, mamesham̃apaʼ oʼhuañoʼch alloʼna yentneñ t̃arraña mameshapaʼ ahuoʼch alla yentannerra? ¿Errot̃ent̃eʼña añ ñeñt̃oʼmar ñapaʼ atet̃ oteney, ñapaʼ ahuoʼch ahuerr Pomporesho?
18 Alla otannaʼtyenet:
—¿Esoʼmart̃eʼña atet̃ oteney, mamesham̃apaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yentneñ? Amacaʼyeña yeñoteñe est̃eʼña oteney.
19 Jesúsña eñotanet ñetpaʼ c̈ho mueneñetañ oʼch aʼp̃t̃oʼchet. Ñañapaʼ otanet:
—¿Ñeñt̃eʼtña sotannena ñeñt̃ atet̃ notenes, oʼ mamesham̃a oʼhuañchaʼ alloʼna sentnenen, t̃arraña mameshapaʼ oʼch alla yentannerra? 20 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas: Sapaʼ sellquëñot̃paʼ seyahuerrach. Acheñeneshaʼña arr patsro ñeñt̃ ama ameʼñetso ñetñapaʼ c̈hach atarr coshet. Sapaʼ sellquërrach t̃arraña sellquëña sapaʼ puenaserrnasach socsheña. 21 Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa ñerraʼmrrat̃eʼ coyaneshaʼ allempo c̈heññaña allempoch emareʼten, c̈hach lleca t̃arroʼmar oʼ c̈hapoña allempoch atsotenana puechoyoret̃oll. T̃arraña allempochña eñalletatuepaʼ oʼch alla atarr cosherra oʼch pueserranña att̃o atarr llecach pueʼmaret̃oll, elloñapaʼ atarrchaʼ cosherra t̃arroʼmar oʼ eñalletatuan pueʼmaret̃oll arr patsro.
22 Jesúsña alla oterranerr pueyochreshaʼ:
—T̃eʼña sapaʼ nanac llequëñtsoʼtsenes, t̃arraña elloñapaʼ oʼch alla yentannerra. Allempoña sapaʼ oʼch alla atarr socsherra seyoc̈hro. Ñeñt̃ña socsheñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarra amach errot̃enot̃ puerratam̃perrseto.
23 ’Allempopaʼ amach sepallteno oʼch alla es saʼp̃t̃oʼterrnerr. Eʼñe poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñerraʼm es senamueñ Apa eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na ñañapaʼ apaschaʼ ñeñt̃ senamueñ. 24 Sa t̃emeʼttsenpaʼ ama es senamueno eʼñe seyemteñot̃en na eʼñe nesoʼchño. T̃eʼña ñerraʼm senampaʼ sagap̃chaʼ allochñapaʼ oʼch socsha eʼñe poctacma.
Att̃o Jesucristo aʼmchechatuerran allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor arr patsro
25 ’Ñeñt̃ allpon neserrpareʼtatyesaseʼt̃ ñeñt̃paʼ eʼñe tomaʼnteñtsoc̈hno notyesaseʼt̃. T̃arraña c̈hapchaʼ esempo allempopaʼ amach alla neserrpareʼtaterrserro tomaʼnteñtso. Allempopaʼ añchaʼ neserrpareʼtatas Apacop ñeñt̃paʼ amach tomaʼnteñtsoyaye, allochñapaʼ eʼñech señotue. 26 Allempopaʼ senamueñchaʼ Apa eʼñe seyemteñot̃en na eʼñe nesoʼchño. Allempopaʼ amach pallteno oʼch nemaʼyocham̃pensa Apuesho. 27 Apañapaʼ atarrchaʼ morrentensa att̃o sapaʼ semorrentenna, eʼñe seyemtenna att̃o napaʼ Apueshot̃ nohuapa. 28 Poʼñoc̈h napaʼ Apueshot̃ nohuapa, oʼ nec̈hap añe patsro. Elloñapaʼ oʼch alla nesaʼnerr añ pats, oʼch alla ahuerren Apuesho.
29 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ ochet:
—T̃eʼñapaʼ ama tomaʼnteñtsoyeʼ peñeno ñeñt̃oʼmarña yapaʼ eʼñech yeñotue. 30 T̃eʼpaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ eñotueneʼ ora allohuen esocmañen. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amacaʼye pallteno oʼch alla yaʼp̃t̃oʼterrperr poʼpoñonet̃. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ Partseshot̃ pehuapa.
31 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sapaʼ t̃ayaʼtña oʼ sameʼñaʼna. 32 T̃eʼpaʼ oʼ eʼñe c̈hapmoch sa amaʼt puesheñaʼttsospaʼ oʼ c̈haponasañ c̈hach sematrraʼtyesa allemeñ. C̈hach sahuanomyesa allchaʼ semnaʼyes sa. Nañapaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ. T̃arraña napaʼ ama eʼñe napt̃eyaye, epanña Apa. 33 Ora allohuen añec̈hnopaʼ oʼ eʼñe notuas allochñapaʼ eʼñe seyemteñot̃en napaʼ c̈hocmach socshena seyoc̈hro. Poʼñoc̈h añ patsropaʼ c̈hocmach semueroc̈htena. T̃arraña eʼñe seyoc̈hro sapaʼ c̈hocmuepaʼchña socshena t̃arroʼmar napaʼ oʼ naʼmchechatue allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼteneʼ Yompor añe patsrot̃.