9
Allempo Jesúspaʼ llesensan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña
(Mt. 10.5-15; Mr. 6.7-13)
Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ atarr ahuamencat̃ p̃aʼyesanet, att̃oña apanet ñam̃a llesens att̃och cac̈hpatatyeret oneñet̃ acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr mueroc̈htatyenahuet. Ñam̃a ahuamencat̃ p̃anet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ osyenahuet. Att̃oña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar serrpareʼtyesnomuet Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a añecpaʼnaña llesensenanet att̃och aʼcrratyesoset acheñeneshaʼ. Ñam̃a atet̃ otapanet:
—Amach es sanmatsto amaʼt coñeʼt̃a allchaʼ sechopeñeʼchyes—amaʼt secarra, amaʼt sebolsa, amaʼt ñeñt̃chaʼ serraʼyesnom amaʼt sec̃llayora amaʼt eʼñe epma seshtampaʼ amach sanmatsche sechopeʼchpayo. Alla oterraneterr:
—Amaʼt errach pocollro sec̈hap allach sommosa allponmat esempohuach ahuerrserr poʼpoñ anetso. Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapasetopaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃ ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor.
Eʼñe ñeñt̃a otaret̃etuetpaʼ ñetñapaʼ allent̃a ahuanmuet oʼch chopeñeʼchyeset erracmañen anetsoʼmar. Allñapaʼ añ serrpareʼtyesnomuet cohuen ñoñets alloch yequeshperra. Ñam̃a all chopeñeʼchyeset erracmañenpaʼ allña aʼcrratyesnomet ñeñt̃ atsnaʼtyets.
Allempo eʼñe cohuen es orrtatyes Jesús, Herodesñapaʼ c̈ha otapañ Juanañt̃eʼ oʼ tanterra ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñ Yomporecop
(Mt. 14.1-12; Mr. 6.14-29)
Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ ñañapaʼ atet̃ eʼmareʼtenan Jesús ora ñeñt̃ allpon atet̃ p̃aʼyena. Ñañapaʼ c̈ha atarr llequëna t̃arroʼmar patantaʼtets acheñeneshaʼpaʼ atet̃ otyenet t̃eʼpaʼ oʼ orrterra Juanañ, oʼ tanterra rromot̃. (Herodespaʼ añña atarr llecateneʼ t̃arroʼmar ñapaʼ ña pechateʼ Juan ahuaña.) Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ ñeñt̃a nen pueyoc̈hro att̃o acheñeneshaʼ otenet ahuoʼ tanterra Juan rromot̃. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenet:
—Elíasoñcaʼye oʼ orrterra.
Poʼpotantaññapaʼ ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otyenet:
—Añpaʼ ñeñt̃caʼye aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃, t̃eʼñapaʼ oʼ tanterra rromot̃.
Am̃chaʼtaret̃ña Herodespaʼ atet̃ ot:
—Napaʼ neñotena nacaʼye pechateʼña Juan ahuaña. Eseshaʼhuañacaʼyeña ñeñt̃ orrtateneʼ ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentare ñeñt̃ atet̃ atarr neʼmareʼten.
Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atarr mueneñ oʼch entan ñeñt̃ Jesúsotets ñeñt̃ orrtatyeneʼ ñeñt̃ ama puentare acheñeneshaʼ.
Allempo Jesúspaʼ rratenan shonteʼ acheñeneshaʼ; ñeñt̃ña acheñeneshaʼpaʼ alloʼtsen amnaroch mil
(Mt. 14.13-21; Mr. 6.30-44; Jn. 6.1-14)
10 Allempo huac̈herra Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ llesensaʼyes ahuaña. Ñetñapaʼ oʼ c̈hac̈herret Jesúsesho, serrpareʼtatyesueret Jesús allohuen allpon atet̃ p̃aʼyeset allemeñ anetsoʼmar. Allempoña Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, c̈hapuet all ama acheñempañoyaye all allameʼtets anetso, ñeñt̃ anetspaʼ añ paʼsoʼcheñ Betsaida. 11 T̃arraña acheñeneshaʼñapaʼ allempo eʼmareʼchet oʼ ahuanmuet all, ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet ñamet. C̈hac̈haʼtet Jesúsesho ñañapaʼ eʼñe cohuen agapanet. Allñapaʼ serrpareʼtatyesapuerraneterr atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñam̃a allpaʼ aʼcrratyesapuerranerr ñeñt̃ atsnaʼtyets.
12 Att̃eñapaʼ oʼ ellerren. Añña pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña ñetñapaʼ oteñetaʼ Jesús:
—T̃eʼpaʼ oʼch pemueñhuer acheñeneshaʼ ahuanemyerretepaʼ anetsoʼmar allampaño allchaʼ mayesuerret allchaʼ entyesuerret puerrar ñeñt̃chaʼ rraʼyesuerret. T̃arroʼmar t̃eʼpaʼ arroʼtseney all ama acheñempañoyaye.
13 T̃arraña Jesúsñapaʼ otan pueyochreshaʼ:
—Sachcaʼye apaʼyesahuet ñeñt̃chaʼ rret.
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Ya arrpaʼ amacaʼye es yecheno amaʼt coñeʼt̃a. Yapaʼ eʼñe amnara pan yechen ñam̃a epat̃oll cac. Ñatoʼ yapaʼ oʼch ahuey anetso allchaʼ yerañt̃enaʼ rreñets ñeñt̃chaʼ yerrach allohuen shonteʼ acheñeneshaʼ.
14 Ñehua, alloʼtsen shonteʼ acheñeneshaʼ amnarocht̃eʼ mil yacmaneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼch soch acheñeneshaʼ anorrc̈haʼtyesetepaʼ eʼñe ñopaʼttsocmuet, eʼñech amnarocheʼttsocma c̈harrapaʼtets anorrc̈haʼtyeset.
15 Pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, anorrc̈haʼtatyeset acheñeneshaʼ allohuenet. 16 Allempoña Jesúspaʼ agapan ñeñt̃ amnar pan ñam̃a epat̃oll cac, cohuaʼ enonet̃ parasyosoʼtam̃p̃san pan. Allempoñapaʼ shotaʼtan pan, shetseʼtan ñam̃a cac. Apanatyesan pueyochreshaʼ, ñetñapaʼ epatyeset allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ anorrc̈haʼtyets all. 17 Oʼña epaʼhuet allempoña oʼ rrallmeʼchet allohuenet, eʼñe yetrraʼtuahuet. Oʼña yetuahuetpaʼ c̈ha aʼpchatyeset ñeñt̃ñapaʼ aʼyapac̈heret. Ñeñt̃ña aʼyapac̈herretpaʼ c̈hepaʼtchaʼ chorrats c̈harraʼ puechena epa cañt̃er eʼñe t̃amoʼyareʼ.
Att̃o Pedropaʼ otan Jesús p̃apaʼ p̃aña Yompor Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets
(Mt. 16.13-19; Mr. 8.27-29)
18 Allempoña pamt̃arrpaʼ alloʼtsen Jesús all maʼyochena eʼñe ñapt̃ochayet pueyochreshaʼ epuet alloʼtsen. Allñapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—¿Errot̃enaʼt otyenenña allohuen acheñeneshaʼ napaʼ eseshant̃eʼ?
19 Ñetñapaʼ atet̃ otyeset:
—Patantarr acheñeneshaʼpaʼ atet̃caʼye otyenpet p̃apaʼ Juanañp̃oʼt̃eʼ ñeñt̃ep̃oʼ apatañtatseʼt̃ Yomporecop. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet, p̃apaʼ Elíasop̃oʼt̃eʼ. Poʼpotantaññapaʼ atet̃ otyenpet p̃apaʼ ñeñt̃ep̃oʼ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. T̃eʼñapaʼ ahuoʼ alla petanterra perromñot̃.
20 Allempoñapaʼ alla aʼp̃t̃oʼterraneterr:
—Sañapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenenña sa?
Pedroñapaʼ eñoratsapaʼ atet̃ och:
—P̃apaʼ ñeñt̃ep̃caʼye Parets Puechemerep̃ ñeñt̃ep̃ Cristotosets.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatan pueyochreshaʼ ñapaʼ amtsaret̃terrach
(Mt. 16.20-28; Mr. 8.30–9.1)
21 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Amaʼt puesheñarrot̃a amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto napaʼ ñeñt̃en Yompor Puechemeren ñeñt̃en Cristotets. Eʼñe poʼñoc̈h notenes amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto.
22 Elloñapaʼ alla oterraneterr:
—Napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets, atet̃ anaret̃ nocop, nanacchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra. Amach eseshaʼ pocteyeʼ nenterraye—amaʼt ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ, amaʼt ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Amaʼt ñetpaʼ amach eseshayeʼ neyemterraye. Att̃achña napaʼ muetsataterrnetchaʼ. T̃arraña pomaʼpamtañopaʼ oʼch alla tantaterren Nompor.
23 Elloñapaʼ alla oterraneterr allohuenet:
—Ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch cot̃errnet na eʼñe poʼñoc̈h att̃och neyochreshaʼ neperranet, añ poctetsa sehuanmuetepaʼña ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta. Att̃ochña ñetpaʼ oʼch eʼñe tomaʼnteret ñeñt̃ chechneneʼ poʼcorsoch amaʼt pat̃eʼtets yet̃ allchaʼ mueroc̈htet ñamet. Att̃ochña cot̃errnet eʼñe poctacma. 24 T̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña muenenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ c̈hach aʼchencatet ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch sohuanmuet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro att̃ochña ñetpaʼ añach maʼyoc̈hret ñeñt̃ cohuentetsa nocop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen t̃ayot̃eñ eʼñe errponañohuen. 25 Amaʼt errponenap̃aren esocmañen es yeyoratsetyes ora allpon ñeñt̃ yentyen añe patsro, t̃arraña ñerraʼm ñeñt̃ach eʼñe yaʼchencaterreʼ yecamquëñohuen ñeñt̃ñapaʼ amaʼt coñeʼt̃apaʼ amach es sherberrye. 26 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nepenquënaya na t̃eʼ neñoñpaʼc̈hoʼña c̈ha apencoc̈hen entennanet, napaʼc̈hoʼña nepencaʼhuerranetchaʼ esempoch nohuerra. Poʼñoc̈h napaʼ Ñeñt̃en Acheñetosets nohuerrach eʼñe na necohuenñot̃, ñeñt̃ara Nompor poʼcohuenña epan ñam̃a poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ eʼñe t̃orraʼyetsa Partsocop. 27 Poʼñoc̈hcaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas: Patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarr ayochreshat̃terra ña.
Allempo Jesúspaʼ poʼpoñetam̃p̃ana pueyochreshaʼ
(Mt. 17.1-8; Mr. 9.2-8)
28 Allempo met allponmat ñatoʼ poʼpsocmatño Jesúspaʼ ahuanman pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Juan ñam̃a Jacobo. Arr anmanet aspent̃o allchaʼ maʼyochenaʼ Jesús. 29 Allña maʼyochosapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ poʼpoñetam̃p̃sosanet. Paʼclloyot̃paʼ c̈ha poʼpoñ orrtosanet. Paʼshtamohuen atarr huallamaʼt̃o poptosa. 30-31 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Moisés ñam̃a Elías. Ñetpaʼc̈hoʼña atarr cohuen orretyenet. Allñapaʼ serrpareʼtoset epuet Jesús. Ñetpaʼ añ serrpareʼtenet att̃o oʼ c̈hapmoch att̃och rroma Jesús oʼch ahuerr pueʼntaño. Ñetpaʼ atet̃ otyenet, arrchaʼ atet̃ peret Jerusaléño. 32 Ñehua, Pedro ñam̃a ñeñt̃ epuet alloʼtsen, ñetñapaʼ amaʼt atarr moñeʼtenetañpaʼ alla eʼñe achñesuerret, att̃oña entoñet Jesús poʼcohuenña amaʼt ñeñt̃ parro t̃omc̈hen. 33 Oʼ maʼnaterrmocha Moisés ñam̃a Elías att̃och saʼneret Jesús. Pedroñapaʼ allent̃a eñora, atet̃ otan Jesús:
—¡Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr! Amaʼt pocteʼ penteñe oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ.
Pedropaʼ pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot. 34 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. Att̃o aʼpomam̃p̃sosanet ospaʼ ñetñapaʼ atarr nanac yorenet. 35 C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
—Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
36 Allempo oʼhuañ eʼmorrta ñoñetspaʼ oʼ eʼñe ñapt̃amerra Jesús. Pueyochreshaʼña allempopaʼ att̃a aʼnasoteñet. Amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama otuerreto ñeñt̃ atet̃ oʼ entuahuet.
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran cheshachor ñeñt̃ ot̃aten oneñet̃
(Mt. 17.14-21; Mr. 9.14-29)
37 Tsapat̃ña allempo huac̈henet aspent̃ot̃paʼ allñapaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ huac̈haʼttsa ñeñt̃ pocterrahuet. 38 Alloʼtsen puesheñarr yacma ñañapaʼ atet̃ otosan Jesús:
—Maestro, napaʼ atarr nemneñ oʼch pentennanaʼ nacñeʼt̃er. Napaʼ eʼñe ñeñt̃et̃ollapa nepat̃rror. 39 Ñapaʼ ñerraʼm esempo rromueñ oneñet̃paʼ c̈hach rranareʼta oʼch ot̃achpaʼ oʼch ataʼtach patso c̈hach amtan paʼpoʼ. Att̃oña atarr atserrp̃atseʼtateñ. Ama mueno oʼch aʼrroyer. 40 Napaʼ oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch cac̈hpatateret oneñet̃ t̃arraña ñetñapaʼ ama errot̃ peto att̃och cac̈hpatateret oneñet̃ ñeñt̃ atarr mueroc̈htateneʼ.
41 Jesúsñapaʼ atet̃ ot:
—Sapaʼ ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno, c̈hach poʼpoñ sentuena seyoc̈hro nocop. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna.
Allempoñapaʼ atet̃ otan yacma ñeñt̃ oteneʼ oʼch aʼcrratoñ puechemer:
—T̃eʼpaʼ oʼch p̃anmon pechemer arr.
42 Allempo anem̃ Jesúseshopaʼ oneñet̃ñapaʼ alla rromuerranerr cheshachor oʼ alla ot̃atererr alla ataʼtatererr patso. Jesúsñapaʼ atet̃ otapan oneñet̃:
—T̃eʼpaʼ poʼñoc̈h oʼch notap̃, pecac̈hpaʼnerñacaʼyeña añ cheshachor.
Allempo aʼcrrater Jesús oʼ alla apuerrñañ pompor. 43 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ att̃a cohuanrrorteñet. Ñetpaʼ eʼñe eñoteñet Yompor poʼpartsoña orrtetsa.
Arrpaʼ att̃o Jesúspaʼ eñotaterraneterr puepocheño ñapaʼ c̈hocmach muetseret
(Mt. 17.22-23; Mr. 9.30-32)
Att̃a epayeʼ cohuanrrorteñet atarr cohuen enteññañet poʼpartsoña, t̃arraña Jesúsñapaʼ alla yerpaterranerr pueyochreshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
44 —T̃eʼpaʼ seʼm̃ñoten eʼñe cohuen, amach sepsatsterrnano neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes t̃eʼ. Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet.
45 Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eshcayeʼ eñotenayeʼ enteñeto t̃arroʼmar ama c̈henaʼ allempoch c̈hapanet pueyoc̈hreto. Ñetña pueyorñot̃etpaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenaye est̃eʼ otenanetña att̃o eñoranaʼtenanet.
All eñotateney ñeñt̃ acheñer eʼñe poʼñoc̈h atarr asherben enten Yompor
(Mt. 18.1-5; Mr. 9.33-37)
46 Poʼpocheñoña pueyochreshaʼpaʼ eʼñe ñagattseta otannaʼtyeset:
—Taʼmcaʼye erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼye ñeñt̃ey atarr sherbets ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ.
47 Jesúsñapaʼ eʼñe eñotenanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet ñet pueyoc̈hreto att̃o eʼñe cohuen entyenet eʼñe ñañeñeta. Ñañapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe ñesho, 48 allempoñapaʼ atet̃ otanet:
—Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ enteneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ. T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ pocteʼ enteneʼ oʼch yenpuenan amaʼt ñeñt̃ ama esoyeʼ enteneto, ñetñapaʼ atarrchaʼ poʼñoc̈h asherben entenanet Yompor.
Att̃o eñotateney ñeñt̃ ama c̈hoyeʼ yepatareʼtenaye ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñe parrocma yeyenpannena
(Mr. 9.38-40)
49 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús:
—Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ cac̈hpatateneʼ oneñet̃ acheñ. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ oneñet̃paʼ cac̈hpaʼnerran acheñ. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ yoch:
—Amach atet̃ pep̃atsto.
50 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena.
Allempo Jesúspaʼ cot̃apeʼchaterran cohuen pueyochreshaʼ epsheña, ñeñt̃paʼ Jacobo ñam̃a Juan
51 C̈hapmoch allempoch oʼch alla ahuerr Jesús pueʼntañopaʼ ñañapaʼ atarr sechena oʼch ahuerr Jerusaléño. Ñeñt̃oʼmarña mueñan pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ otrraʼtatsa 52 oʼch ahuet samarioʼmarneshaʼ paʼnetsro oʼch eʼnoset muets allchaʼ c̈hap ñam̃a Jesús allchaʼ amesnom epuet pueyochreshaʼ. 53 T̃arraña samarioʼmarneshaʼñapaʼ ama mueneto oʼch agaparet̃tet all paʼnetsreto, t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet arr sechenet oʼch ahuet Jerusaléño.* Ñehua, yapaʼ yeñoteñ samarioʼmarneshaʼpaʼ ama mueno oʼch amoʼtstana jerusaléñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ. 54 Ñeñt̃oʼmarña Jacobo ñam̃a Juan ñetñapaʼ atet̃ ochet Jesús:
—Partseshachaʼ ¿amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yenam huapuepaʼ tsoʼ entot̃? allochñapaʼ ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuerrahuet ñeñt̃chaʼ eʼñe aʼchencatuerrahuet ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ Elías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃.
55 Jesúsñapaʼ att̃a cohuanetpaʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyenpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye. Amaʼt señoteñeña Yomporpaʼ ama att̃eyeʼ cot̃apeʼchatenyeña Puecamquëñot̃. Ñeñt̃ semnen sapaʼ poʼpoña cot̃ap̃ñats. 56 Na Ñeñt̃en eʼñe Acheñetosetspaʼ amacaʼyeña añecop nohuapo oʼch naʼchencatos acheñeneshaʼ. Napaʼ añecopcaʼyeña nohuapa oʼch naʼqueshp̃atos allohuen acheñeneshaʼ.
Allempoñapaʼ oʼ metac̈haʼtet allot̃paʼ ahuanmuet poʼpoñ anetso.
Allempo Jesúspaʼ yec̈hatan ñeñt̃ mueneneʼ oʼch cot̃er
(Mt. 8.19-22)
57 Poʼpocheñoñapaʼ allempo oñemyenet t̃oñoʼmar allñapaʼ poctanet puesheñarr yacmapaʼ ñañapaʼ atet̃ otapan Jesús:
—Na t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes.
58 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe all neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena. Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo. Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena.
59 Poʼpocheñoña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr poʼpsheñeñ acheñ:
—T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃.
T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús:
—T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho, oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃.
60 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ och:
—Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch auyesep̃ serrpareʼtyeseʼ Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña.
61 Poʼpocheño allempo serrpareʼten Jesús epuet ñeñt̃ ameʼñenaya, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús:
—Napaʼ Ayochreshat̃e poʼñoc̈hchaʼcaʼye noct̃ap̃. T̃eʼpaʼ atoʼt nasuerraʼ nepacllo att̃och nesoʼteraʼ namoʼtseshaʼ; allempochña alla nohuerrerrpaʼ oʼch noct̃ap̃.
62 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Ñeñt̃ ama eʼñeyeʼ maʼyoc̈hrenaye att̃och t̃orrenet eʼñe cohuen Yomporecop, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ sherbeno att̃och eʼñe epatuan Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o atarr ayochreshat̃tena ña. Ñeñt̃ acheñerpaʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha: Ñerraʼm eseshaʼ orreneʼ etamapets att̃och etaman pats eʼñe cohuen pac̈harr paʼmro, ñerraʼm paʼcheʼñont̃a cohuaʼnom amaʼt mameshapaʼ amach etsotanoña etamapets att̃och eʼñe pac̈harr etaman pats allchaʼ nareʼtatseʼt paʼmro.

*9:53 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ samarioʼmarneshaʼpaʼ ama mueno oʼch amoʼtstana jerusaléñoʼmarneshaʼ ñeñt̃ara judioneshaʼ.

9:58 Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo.