11
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatan pueyochreshaʼ atet̃chaʼ maʼyochet
(Mt. 6.9-15; 7.7-11)
Poʼpocheño Jesúspaʼ alla maʼyocherrerr. Oʼ maʼyochuapaʼ puesheñarrña pueyochreshaʼpaʼ atet̃ och:
—Partseshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch peyc̈hatey maʼyochatsa atet̃ peʼt̃ Juanañ, ñapaʼ c̈hocma yec̈hataneʼt̃ ña pueyochreshaʼ atet̃chaʼ maʼyochet.
Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Ñehua, ñerraʼm esempoch semaʼyochena atet̃chaʼ sot:
Yompore Partso ñeñt̃ep̃ peʼntañoʼtsen, yentapepaʼch p̃a atarr Partsop̃. C̈hapuepaʼch Nompore allempoch atarr p̃aʼyochreshat̃terra arr patsro. Yetsotonapepaʼch arr patsro ñeñt̃ atet̃ pemnen p̃a Nompore atet̃ penet ñam̃a peʼntaño.
C̈hocmuepaʼch Nompore p̃apueney ñam̃a yocrram̃ ñeñt̃ allpon yepalltaʼyena pat̃eʼtets yet̃.
Pep̃retnaʼhuonayepaʼch Nompore allohuen yoʼchñar ñeñt̃ ama pocteyeʼ pentapretenye, att̃o Nompore yapaʼc̈hoʼña yep̃retnannena ñerraʼm esempo errot̃ yep̃annena. Ñam̃a amach Nompore pemnatatsche sosyaʼtañ oʼch atarr topateney. Añchaʼña c̈hoch Nompore p̃aʼypoʼñataterrey allohuen sosyaʼtsañec̈hno.
Elloñapaʼ alla yec̈haterraneterr ñeñt̃ att̃o eʼñe yenamueñot̃ Yompor apueychaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso.
—Ñerraʼm eñall puesheñarr ñeñt̃ eʼñe cohuen yeyemtenaya, amaʼt rroc̈h tsapo oʼch ahuey paʼpacllo yec̈horeʼteñot̃paʼ atet̃chaʼ yotos: “Napaʼ masheñchaʼ añecop nohuena oʼch p̃apuen amaʼt coñeʼt̃a rreñets, t̃arroʼmar oʼ c̈hap puesheñarr namoʼts ñeñt̃ huetsa b̃ac̈hayot̃, napaʼ ama es necheno amaʼt coñeʼt̃a alloch neyemaʼcha.” T̃arraña ñapaʼ poʼponrot̃paʼ ñatoʼ c̈hach otapuey: “Amach p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtatstosno t̃arroʼmar oʼ eʼñe echarr neyottam̃pesuena, allohuen nacñet̃aret̃olleshohuenpaʼ oʼ yemanrraʼtuen. Ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ atantenno oʼch nec̈haʼnmonap̃a att̃och es napap̃.” T̃arraña napaʼ oʼch notas, amaʼt ñeñt̃ atarr yeyemtenañaʼ ñerraʼm ama c̈haʼnmaponayopaʼ yañapaʼ ñerraʼm alla yenamuereʼt̃paʼ c̈haʼnmaponayach att̃och apapuey amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ atarr yenamueñ att̃och amach alla yaʼtsrreʼmoc̈htanaʼtneñe es enamareʼteʼ. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ, sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas. 10 T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ es eʼnyetspaʼ ñetñapaʼ enteretchaʼ, ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñech eʼm̃ñotenanet Yompor.
11-13 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam* Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet pan ñeñt̃ puerrar penet all paʼnyo. ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Amapaʼ ñerraʼm paʼmeʼ enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ ama aña sapueñeña sechemer yellas. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a. Amaʼt Puecamquëñ ñeñt̃ eʼñe cohuen Parets att̃oña eʼñe cohuen chorratensa allohuenes ñeñt̃es enamyeneʼ ña.
Att̃o puesheñaʼtets oteñet Jesús ñapaʼ oneñet̃oʼ poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanña poʼpotantañ oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ
(Mt. 12.22-30; Mr. 3.19-27)
14 Poʼpocheño alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ chorrena oneñet̃, c̈ha opanatateñ. Allempoña Jesúspaʼ cac̈hpatosan oneñet̃ att̃o chorrenana acheñ. Att̃o cac̈hpaʼner oneñet̃ ñeñt̃ña opanpaʼ oʼ alla eñorerra. Acheñeneshaʼña allpaʼ att̃a cohuanrrorteñet, atarr cohuen enteñet. 15 T̃arraña poʼpotantañec̈hnoña acheñeneshaʼpaʼ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto. Ñetñapaʼ atet̃ otyeñet:
—Att̃o cac̈hpatatenan oneñet̃ acheñpaʼ añacaʼye ahuamencat̃ peneʼ Beelzebú ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno.
16 Poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñetñapaʼ c̈ha mueneñet oʼch topachet Jesús. Ñetpaʼ atet̃ ochet:
—Yapaʼ añ yemnen oʼch pegatey pepartsoña entot̃ allochñapaʼ att̃och yeñotap̃ poʼñoc̈h p̃apaʼ Parets Puechemerep̃.
17 Jesúsñapaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchatseʼtyenet pueyoc̈hreto ñocop ñeñt̃ att̃o otyeñet ñapaʼ oneñet̃a pompor poʼhuamencot̃ cac̈hpatenanetña oneñet̃ec̈hno. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm puesheñarr am̃chaʼtaret̃ elloptannena paʼcheñer eʼñe ñagattsetapaʼ eʼñech poctacma aʼcllatannaʼtuerret. Att̃ecmach p̃annerra amaʼt ñeñt̃ eʼñe pamoʼtsnaʼtarecmuet ñerraʼm elloptannerret eʼñe ñagattsetpaʼ eʼñech aʼcllatannaʼtuerret. 18 Att̃ecmach p̃annerra ñam̃a oneñet̃ pueyochreshac̈hno ñerraʼm oneñet̃ec̈hno eʼmoñeʼtannenet eʼñe ñagattseta, ñetña att̃o huomencatenetpaʼ c̈hach huañerrets amach alloʼna huomencatneneto. Ñeñt̃paʼ atet̃ oʼ notuas t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ ñeñt̃ pompor pen allohuen oneñet̃ec̈hno. Poʼñoc̈h oneñet̃paʼ amacaʼye huaporeʼtanneno. 19 Sapaʼ atet̃ sotenen napaʼ Beelzeboʼ poʼhuamencot̃ necac̈hpatateññañ eʼñe ña pueyochreshaʼ, ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notas: Ñeñt̃ seyochreshaʼ sepen sa ñeñt̃ eñoteneʼ ñamet oʼch cac̈hpatachet oneñet̃ acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña amaña Beezebú poʼhuamencot̃eyeʼ cac̈hpatateñetoña oneñet̃ acheñeneshaʼ. Ñetpaʼc̈hoʼña Yomporoña poʼhuamencot̃ cac̈hpatatenetña oneñet̃. Ñeñt̃ña oʼ eñotatas ñeñt̃ atet̃ sotennoñ ñeñt̃paʼ amacaʼye poʼñoc̈h att̃eyaye. 20 Poʼñoc̈hcaʼye Yompor poʼhuamencot̃ necac̈hpatateñña oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼña señotateʼ t̃eʼpaʼ oʼ nec̈hapatonas Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o poʼñoc̈h atarr ayochreshat̃tena ña.
21 ’Ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuas atet̃ t̃arroʼmar yeñoteñ ñeñt̃ atarr ahuamencat̃tetsa att̃o atarr ahuamencat̃tena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe poʼhuamencot̃ cohuam̃pesyenan allohuen eʼñe cohuen ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen. Ñapaʼ poʼhuamencocmañen naʼyenan ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuam̃peneʼ all am̃chaʼtaret̃tena ña. 22 T̃arraña ñerraʼm esempo oʼch huapoña ñeñt̃ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñeñt̃chaʼ ello metanoseʼña poʼhuamenc atet̃ ñerraʼm na Nompor, ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmchechatoseʼ. Att̃oña eʼñe puerratam̃p̃sosñañ ñeñt̃ allpon moñenaya ñeñt̃ atarr yemuetyena ña. Allochñapaʼ oʼch beʼt̃osos all ñeñt̃ paʼpaquëll p̃aʼyen oʼch eʼñe puerratam̃peshuos ñeñt̃ allpon oʼpatyena ña.
23 ’Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas allohuenes: Ñerraʼm eseshas ñeñt̃es ama net̃orrapretenaye ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hacaʼye epatareʼtennan ñeñt̃ atet̃ net̃orraʼyena na. Ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntatasa atet̃: Ñerraʼm eseshaʼ ama naʼyapac̈hapretenaye ñeñt̃ naʼyapac̈hen na, ñeñt̃ñapaʼ c̈ha aʼparratseʼtam̃penen aʼyenet̃.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet ñatoʼ oneñet̃paʼ oʼch alla chorrerranerr acheñ allot̃ c̈haʼnom ahuaña
(Mt. 12.43-45)
24 ’Ellonet̃paʼ oʼch alla neñotaterrserr poʼpoñonet̃: Oneñet̃ ñerraʼm esempo c̈haʼnom acheñeshot̃, ñeñt̃ña oneñet̃paʼ oʼch auyes errap̃aren amaʼt amayoʼmar eʼnyeseʼ poʼpsheñeñ allchaʼ yec̈herrerr allchaʼ eʼñe amesuerrerr cohuen. T̃arraña ñerraʼm amach erra eñchepaʼ att̃eñapaʼ oʼch ot: “Napaʼ oʼch alla ahuerren nepacllo allot̃ nec̈haʼnom ahuaña.” 25 Atet̃chaʼc̈hoʼ p̃a. Oʼch alla ahuerr allot̃ c̈haʼnom ahuaña. Allña oʼch c̈herrpaʼ eʼñech cohuen entuerran paʼpaquëll, eʼñech cohuen atarrapoʼtuaret̃, eʼñech cohuen aññoʼtyesaret̃. 26 Allempoñapaʼ oʼch alla ahuerr alloʼtsaʼyen pamoʼtseshaʼpaʼ oʼch enanaʼ poʼpoñ canc̈herrsheña oneñet̃ec̈hno ñeñt̃ nanac sosyareʼ, ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ñeñt̃ atet̃ sosyaten ñeñt̃ huaʼñeneʼ oʼch yec̈haprecha. Allohuenetñapaʼ oʼch chorreñet ñeñt̃ acheñer. Allempoña tsapat̃onet̃paʼ alloʼnach sen ñeñt̃ acheñer sosyatnomuets huomenc. Elloch metanerran ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyeseʼt̃ ñenmat̃.
27 Jesús allempo atet̃ serrpareʼtatenan acheñeneshaʼpaʼ puesheñarrña coyaneshaʼpaʼ machayot̃epaʼtchaʼ rrana, ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
—Amaʼt ñeñt̃ p̃achor pepen p̃apaʼ atarr cosheñtsoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ ñeñt̃ peʼñalletateʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr cohuen es peyec̈hcaten ñam̃a ñapaʼ eʼñe cohuen cohuam̃p̃sap̃ allempo cheshat̃ollenp̃aʼ.
28 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Elloña allohuenetpaʼ atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet ñeñt̃ pueʼm̃ñoteñot̃et Yompor poʼñoñ eʼñe atet̃ p̃ohuenet.
Att̃o Jesúspaʼ otan acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchetso ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet partsoteñets
(Mt. 12.38-42; Mr. 8.12)
29 Allempoña acheñeneshaʼ emchorreñet Jesús, ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Acheñeneshaʼ ñeñt̃ corraʼyetsa t̃eʼ ñetñapaʼ ama cohuenayeʼ cot̃apeʼchyeneto. T̃arroʼmar ñetpaʼ aña eʼnenet ahuoʼch norrtatanet nepartsoteña att̃oʼchña eñotnet napaʼ poʼñoc̈hoʼt̃eʼ Parets Puechemeren ñeñt̃enoʼt̃eʼ Cristotosets. T̃arraña amach es norrtataneto. Napaʼ añach pat̃err neñotatanet atet̃ eñotataneʼt̃ Jonás ahuat̃ nínivoʼmarneshaʼ allempo aʼm̃taneʼt̃ Yompor poʼñoñ. 30 T̃arroʼmar att̃o eñotataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ahuat̃ ñapaʼ Yomporeshot̃ huena, napaʼc̈hoʼña t̃eʼpaʼ atet̃chaʼ neñotach nam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ napaʼc̈hoʼña Yomporeshot̃ nohuena. 31-32 T̃arroʼmar ahuat̃ allempo serrpareʼtataneʼt̃ Jonás nínivoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ allempocma cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. T̃eʼña arr seshopaʼ alloʼtsenen na ñeñt̃en ello metaneneʼ ñeñt̃ atet̃ serrpareʼtateʼt̃ Jonás. T̃arraña sañapaʼ amaña soct̃apeʼchenoña ello cohuen Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña nínivoʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen cot̃apeʼcherrets Yomporecop ahuat̃, ñetpaʼc̈hoʼña orrterretchaʼ, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼña sapaʼ amaʼt mamesha ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama soct̃apeʼcherro ello cohuen Yomporecop. Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch neyerpatasa ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ atarr b̃ac̈hayo allohuanen pats saʼponet̃. Ñeñt̃ña coyaneshaʼpaʼ allot̃eñ on oʼch eʼm̃ñotenanaʼ Salomón pueserrpareñ ñeñt̃ atet̃ atarr eñotañteʼt̃. T̃eʼña arr eʼñe seshopaʼ alloʼtsenen ñeñt̃en puesheñarrana ñeñt̃en atarr es neñoten nam̃a, ello nem̃taneñ att̃o eñotañteʼt̃ Salomón. T̃arraña sañapaʼ amaña es sotapoteno. Ñeñt̃oʼmarña esempohuañen allempoch aʼcraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼ, ñeñt̃ña coyaneshaʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen eʼm̃ñotatseʼt̃ ñapaʼc̈hoʼña orrterrach, ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ sapaʼ ama pocteyayeña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyeseʼt̃ t̃arroʼmar sapaʼ ama es sotapoteʼt̃e amaʼt eʼñe mamesha.
Att̃o yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets
(Mt. 5.15; 6.22-23)
33 Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñ, ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼhuortateñe oʼch yeneʼ oʼpono eʼñe aʼnaret̃o. Ñam̃a ama añecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortatenña lampareñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃ochña eʼñech c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ beʼt̃osc̈hets all pocollo. 34-35 Yeclleʼpaʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ poʼlampareñ pen allohuen yechets. Ñerraʼm eʼñe cohuen huomech yeclleʼpaʼ eʼñech cohuen entateney puetareʼ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen t̃orratyenana allemeñ yechets t̃arroʼmar eʼñe cohuen aʼpuetarsam̃p̃saret̃tenet. T̃arraña yeclleʼña ñerraʼm ama eʼñe cohuen huom̃cheyayepaʼ amach eʼñe cohuenayeʼ entatenye puetareʼ att̃ochña amach eshcayeʼ t̃orratyenano allemeñ yechets t̃arroʼmar c̈ha ottena ñerraʼmrrat̃eʼ checmetoʼtsaʼyeneta. Att̃ecma pena ñam̃a yeyoc̈her. Ñerraʼm eʼñe cohuen yoct̃apeʼchyen yeyoc̈hropaʼ att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃ poʼcohuenña pen. Att̃oña ora yoct̃ap̃ñapaʼ eʼñech aʼpuetarsam̃p̃saret̃tena Yomporeshot̃. T̃arraña oʼch yeñota eʼñe yañeña t̃arroʼmar ñerraʼm ama cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno yeyoc̈hro, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ aʼpuetarsam̃penyeña ñeñt̃ yoct̃ap̃ña yepen. Ñeñt̃ña yoct̃ap̃ña yepenpaʼ c̈hach aʼchecmetam̃pennay yeyoc̈her. 36 T̃arraña ñerraʼm poʼñoc̈h eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen yeyoc̈hro, att̃oña c̈hennayaña yeyoc̈hro eʼñe ora allohuen Yompor poct̃ap̃ña att̃ochña yeñoteñ orrtatyeseʼ ñeñt̃ eʼñe cohuen enten ña. Att̃oña eʼñech cohuen es yep̃aʼyen atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ lampareñ eʼñe cohuen c̈hoyoʼtam̃peney att̃och eʼñe cohuen es yentyen. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna yechecmetam̃pesnen.
Att̃o Jesúspaʼ aʼmet̃areʼtenan fariseoneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñetpaʼ ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ entapretenaneto Yompor
(Mt. 23.1-36; Mr. 12.38-40; Lc. 20.45-47)
37 Oʼ serrpareʼtatuanet Jesúspaʼ puesheñarrña fariseoneshaʼpaʼ huaʼñaʼnerran Jesús oʼch rrallmeʼchapreteñaʼ paʼpacllo. Allempo c̈hap Jesús allpaʼ beʼt̃osos anorros allchaʼ rrallmeʼchapretosan ñeñt̃ huaʼñeneʼ. 38 Ñeñt̃ña fariseopaʼ entenan Jesús att̃o ñapaʼ ama eʼpotaʼto ñeñt̃ atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. Ñehua, ñetpaʼ atet̃ yec̈henet, amach rrallmeʼchenetaʼpaʼ oʼch eʼpotaʼtyeset Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña fariseopaʼ atet̃ cot̃apeʼch Jesúsocop:
—Taʼm, esoʼmart̃eʼcaʼye amaña eʼpotaʼtenoña ñeñt̃ atet̃ poctetsa Partsocop.
39 Partseshaʼña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntatana ñeñt̃ atet̃ pena allohuen fariseoneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ otan ñeñt̃ huaʼñeneʼ:
—Ñeñt̃es fariseoneshas sapaʼ eʼñe seʼpameʼteneñña setaza enot̃paʼ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼparroʼteñe. Seplatopaʼc̈hoʼña enot̃a eʼñe seʼpataʼteñ oʼponot̃ñapaʼ ama seʼpataʼteñe. Eʼñe atet̃ sepena sam̃a. Eʼñe saʼcohuentatena ñeñt̃ enoʼmar ñeñt̃ atet̃ seyc̈hena sa allochñapaʼ att̃och entenes allohuen acheñeneshaʼ sapaʼ eʼñoʼ cohuenes, t̃arraña oʼponot̃ seyoc̈hropaʼ ama saʼcohuentateñe, allñapaʼ eʼñe chorren shonteʼ sosyaʼtsañec̈hno ñeñt̃ att̃o eʼñe seshquëñot̃ c̈hocma es seprratam̃pesyen, seshonten paʼnamen ñeñt̃ ama pocteyeʼ entapretenso Yompor. 40 C̈ha sottena ñerraʼm erraʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ama es eñoteno. Amaʼt señoteñeña Yomporña ñeñt̃ yec̈hcatyeneʼ allohuen ñeñt̃ allpon yentyen arr patsro, ñeñt̃ aʼyot̃eʼtsaʼyen yeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ ñam̃a yeyoc̈her alloch eʼñe cohuen yoct̃apeʼchen oʼpono yeyoc̈hro. 41 Ñerraʼm oʼch poʼñoc̈h soct̃apeʼcherr cohuen seyoc̈hro Yomporecop att̃ochña eʼñe cohuen seyoc̈hrocmañen es sapaʼyen att̃och seyenpaʼyeñ poʼpotantañ. Ñerraʼm atet̃chaʼ seperrapaʼ Yomporñapaʼ eʼñech cohuenareʼ enterres.
42 ’Atarr llequëñtsoʼtsenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar ama att̃eyeʼ sepeno ñeñt̃ atet̃ oʼ notuas. Ora allohuen ñeñt̃ senarem̃ sepen amaʼt c̈hocma sapueñeñ Yompor allpon ñeñt̃ poctetsa ñocop—mentapan ñam̃a rudapan. T̃arraña añña ñeñt̃ nanac sherbets Yomporecop eʼñech pocteʼ es yepeññañ poʼpsheñeñ ñam̃a eʼñech cohuen yemorrenteña Yompor. Ñeñt̃ atet̃paʼ sañapaʼ ama soct̃apeʼcheñe amaʼt mamesha. Sapaʼ ñeñt̃ña sepalltena oʼch eʼñe atet̃ sep̃ohua. T̃arraña ñeñt̃ att̃o c̈hocma es sapaʼyen Yomporecop ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach secac̈hpatsche.
43 ’Atarr llequëñtsoʼtsaʼyenes sa ñeñt̃es fariseoneshas t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe sommoʼcheñot̃ atarr semneñ allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch eʼñe cohuen entenset. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ aña atarr semnen oʼch sanorrc̈haʼtyen judioneshaʼ poʼprahuo allecma anorryen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ enten allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a sapaʼ aña atarr semnen allohuen acheñeneshaʼpaʼ oʼch huom̃chaʼtenset puem̃chaʼnañot̃ ñerraʼm esempo sechopeñeʼchen t̃oñoʼmar allecma chopeñeʼchyen allohuen acheñeneshaʼ.
44 ’Atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ apampaña ñeñt̃ amach orrteno enot̃ all apamparet̃tena arromñat̃ oʼpono patso. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼpaʼ allach chopeñeʼchyenet all ama eseshaʼ eñotenaye oʼponopaʼ alloʼtsaʼyen arromñat̃ap all eʼñe chorren sosyaʼtsañ.
45 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
—Maestro, ñeñt̃ atet̃ p̃oten yaʼnaña c̈ha mueneʼ pepencaten.
46 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Sapaʼ ñeñt̃es atarr etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop, sapaʼc̈hoʼña atarr llequëñets socop, t̃arroʼmar sapaʼ atarr es senaʼyeññañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr echarrareʼ entyenet ñet, poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃enot̃ eʼñe atet̃ p̃ohueto. Sapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama ayenpuenayeʼ sentpenaneto.
47 ’Llequëñtsa ñam̃a socop t̃arroʼmar sa t̃eʼpaʼ sat̃omaten enot̃ ñeñt̃ atarr cohuen senten sa all pampaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃ ñeñt̃ muetsanatyeseʼt̃ ñeñt̃ satañneshañ sepeʼt̃. 48 Sapaʼ eʼñe señoteññañ saʼtañneshañ att̃o ñetpaʼ muetsanacheteʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ t̃arraña sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃aña eʼñe pocteʼ senten sam̃a ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ eʼñe saʼcohuentam̃penanet all apamparet̃tenet.
49 ’Amaʼt Yompor ahuat̃, eʼñe pueñoteñot̃paʼ atet̃ oteʼt̃: “Napaʼ oʼch nemñe acheñeneshesho ñeñt̃chaʼ aʼm̃teneʼ neñoñ ñam̃a ñeñt̃ nellsensarneshaʼ nep̃aʼyen. T̃arraña patantarrña acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha muetsanatanet, poʼpotantaññapaʼ c̈ha cot̃areʼtyeset.” 50 Att̃oña eʼñe allempot̃eñ ayec̈hcataret̃ta añ pats, ora allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ allpon ñeñt̃ amtsanatyesaret̃tatseʼt̃ ashataret̃etyeseteʼt̃ poʼrras, sañapaʼ allempot̃eñ eʼñe saʼyohuaret̃tena t̃emeʼttsen sa ñeñt̃es corretsa t̃eʼ. 51 Eʼñe allempot̃eñ muetseret Abel t̃arrempohua allempo muetseret ñam̃a Zacarías ñeñt̃paʼ alla semtser Parets poʼponro puechaʼpetarot̃ alloʼtsen altar allot̃ecma sherbeteʼt̃ Yompor. Poʼñoc̈hcaʼye notenes añeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ atarr ayohuaret̃tenet.
52 ’Llequëñtsa socop ñeñt̃eschaʼ eʼñe etsotenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop t̃arroʼmar sapaʼ c̈ha seprratam̃peñ acheñeneshaʼ ñeñt̃ alloch enteret ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h alloch queshperret. T̃arroʼmar amaʼt sapaʼ amacaʼye senteññañeña Yompor poʼcohuenña, ellonet̃paʼc̈hoʼña c̈hocma sepatareʼteñña poʼpotantañ ñeñt̃ eʼneneʼ Yompor poʼcohuenña.
53 Allempoña ñetpaʼ eʼñe paʼtsrreʼmueñot̃ atarr es aʼp̃t̃oʼtareʼtyeset Jesús. 54 Ñetpaʼ añ atarr eʼnenet att̃och otatseʼtachet allochñapaʼ ñatoʼ poʼtatseʼtateñot̃etpaʼ att̃och otteñeʼcheñet.

*11:11-13 Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet pan ñeñt̃ puerrar penet all paʼnyo.