14
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen
Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo amesenet. Jesúsñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ puesheñarr fariseo ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa. C̈hap all paʼpacllopaʼ poʼpotantañña fariseoneshaʼ ñetñapaʼ atarr cohuanaʼtyesapet Jesús. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen. Jesúsñapaʼ all serrpareʼtos epuet fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñañapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtosanet eʼñe poʼtomña, allochñapaʼ oʼch eñoch ñatoʼ errot̃enchaʼ anapet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet:
—¿Errot̃enaʼtña sotenña sa, taʼm pocteʼt̃eʼ oʼch naʼcrratos atsnañet̃ añe yet̃ro allempo yamesen? ¿Att̃eʼt otenña ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñatoʼ amat̃eʼ?
Fariseoneshaʼñapaʼ ama eseshayeʼ anapuetso amaʼt puesheñarrot̃a. Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llamcoʼtosan atsnañet̃. Eʼñe aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ c̈ha correrrtsa allent̃a mueñer paʼpacllo. Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr fariseoneshaʼ:
—Sapaʼ ñerraʼm sashanor amapaʼ sehuacsher shoraʼnets arrorot̃o all chorren oñ, amaʼtchaʼña sechtereña allot̃ eʼñe allorocma amaʼt añe yet̃ro allempocma yamesen.
Ñetñapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ enteñeto amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a.
Att̃o ahuaʼñaret̃tet oʼch rrallmeʼchapreteñetaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa
Allempoña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃neshaʼ ñetñapaʼ aña atarr muenenet oʼch anorryesoset allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Jesúsñapaʼ entapanet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet oʼch c̈ha ommoʼchyesoset. Allempoñapaʼ atet̃ otapanet:
—Ñerraʼm esempo ahuaʼñaret̃es oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa, sommoʼcheñot̃paʼ amach arra sanorratsetyesoso allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Ñetña chentaʼpaʼ oʼch huapuet ñamet. Aneʼtañ ñeñt̃ sehuaʼñeneʼ allohuenes ñañapaʼ oʼch huapa pesho oʼch otap̃: “T̃eʼpaʼ oʼch petanterra arrot̃, all p̃anen t̃eʼpaʼ oʼ huapaña ñeñt̃ panorrpueʼ peneʼ all p̃anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” P̃aña allempopaʼ atarrchaʼ pepenquëñot̃ petanterra oʼch ahuep̃ allchaʼ p̃anorros allecma anorryen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. 10 Sapaʼ atet̃chaʼña sep̃a ñerraʼm esempo huaʼñenset. Allempo sec̈hap all huaʼñenset sapaʼ allach sanorros allecma anorrc̈haʼtyen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Allñapaʼ oʼch huapa aneʼtañ, ñapaʼ atet̃chaʼ otosep̃: “Masheñchaʼ p̃apaʼ arrchaʼ p̃anorros allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” Att̃ochña allohuen ahuaʼñaret̃neshaʼpaʼ oʼch entapet p̃apaʼ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenpet. 11 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñetña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
12 Allempoñapaʼ atet̃ otan aneʼtañ ñeñt̃ huaʼñeneʼ:
—Ñerraʼm esempoch p̃orrtaten rreñets ñeñt̃chaʼ serraʼmuen aromtaña amapaʼ ellerronet̃ amach eʼñe aña pehuaʼñatsto ñeñt̃ eʼñe parro peyemtena ñam̃a ñeñt̃ pemoʼnasheñ pepen ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃ eʼñe p̃amoʼtseshaʼ pepen amaʼt ñam̃a alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr ec̃llayoret̃et. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a pehuaʼñenpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña tsapat̃onet̃ oʼch alla huaʼñerrpet p̃am̃a. Att̃och tsaʼterrpet. 13 T̃arraña ñerraʼm esempoch p̃orrtat rreñets añeʼnachña pehuaʼñaʼyes ñeñt̃ atarr huocchañetyets ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼreʼpac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno. 14 Att̃ochña p̃apaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla tsaʼterrpeto. P̃apaʼ esempohuañenchaʼña atsaʼtaret̃ep̃ allempoch atantataret̃terra allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃.
Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tena aneʼtañ ñeñt̃ atarr aton yec̈hcatateneʼ rreñets
15 Allempo eʼmueñet Jesús atet̃ serrpareʼtatuanet, puesheñarrña ñeñt̃ parro anorrc̈henet ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
—Atarrchaʼ cosheñtsoʼtseney allohueney ñeñt̃eychaʼ rrallmeʼchapreterreʼ Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño.
16 Jesúsñapaʼ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Eñall puesheñarr aneʼtañ ñañapaʼ oʼch yec̈hcatatan atarr shonteʼ aton rreñets. Allempoñapaʼ otyesan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchapretenayaʼ esempoch eʼñe aʼpotatuan rreñets. 17 Oʼña c̈hap allempo eʼñe aʼpotatuan rreñetspaʼ ñañapaʼ mueñan paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ huaʼñaʼyenayaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otaret̃tatsa ahuaña. Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼcaʼye eʼñe aʼpotaret̃etuaña rreñets sonac̈haʼt oʼch serrallmeʼchapretenaʼ. 18 T̃arraña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hnopaʼ ñetñapaʼ ama eseshaʼ tatso. Ñehua, ñeñt̃ ñanom puesheñarrpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ t̃eʼpaʼ oʼcaʼye nerañt̃a pats, oʼchcaʼye ahuen oʼch necuaʼyeñaʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.” 19 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼc̈hoʼña oʼcaʼye nerañt̃a c̈harrana toro poʼyuntohuen eʼñe epnaʼttsocma; oʼchcaʼye ahuen oʼch netpach taruasateʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.” 20 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼ errtencaʼye senaʼtetsa ñeñt̃oʼmarña napaʼ amachcaʼye eshec neto.” 21 Ñeñt̃ña ataruasañer atet̃ otyes acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ ahuerr pamoʼmtayesho, serrpareʼtatuerran pamoʼmteʼ atet̃ otyeset ñeñt̃ huaʼñaʼyeseñ. Aneʼtaññapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Patsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ oterranerr paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrperr eʼñe t̃ayecma ñam̃a all anetso allecma atarr chopeñeʼchyen shonteʼ acheñeneshaʼ. Allot̃chaʼña pehuapaterr huocchañneshac̈hno ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a checaʼrepac̈hno.” 22 Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃c̈hoʼ perrerr. Allempo huerra atet̃ otuerranerr pamoʼmteʼ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃otenpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe atet̃ nep̃ohua. T̃arraña allchaʼ anorrc̈haʼtyes ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosetspaʼ orameñ.” 23 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch alla ahuerrperr allampañoʼmar all shonteʼ t̃oñec̈hno allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allñapaʼ atarrchaʼ p̃otareʼtyes acheñeneshaʼ onetepaʼ arr nepacllo att̃och eʼñe chorra acheñeneshaʼ arr nepacllo. 24 Poʼñoc̈h t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ñanom nehuaʼñatyeseñpaʼ ñetña t̃eʼñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃etapaʼ amach rrallmeʼchapreterrneto att̃och cosherret nesho.”
Añ poctetsa oʼch eʼñe yesuanem ñeñt̃ eʼñe yocpa att̃och yoct̃er Cristo eʼñe poctacma
25 All oñemyen Jesúspaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ cot̃aʼhuaneneʼ. Ñañapaʼ cohuaʼnmanet allenet̃ shontenetpaʼ atet̃ otnomanet:
26 —Ñerraʼm eseshaʼ mueneʼ oʼch cot̃erren eʼñe poʼñoc̈h, añ nemnen oʼch atarr nanac morrentennet. Elloch metaneñet att̃o atarr morrenteñet pompor, amaʼt ñam̃a pachor, amaʼt ñam̃a puet̃apor ñam̃a puechemereshaʼ, paʼmoʼnasheñneshaʼ, poʼc̈haneshaʼ. Att̃o atarr morrentennet ello metaneñet att̃o atarr morrentenet ñañeñeta ñeñt̃ att̃o correnet arr patsro. Ñerraʼm erraʼtsen ama att̃eyeʼ nemorrentenayepaʼ nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. 27 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch allchaʼ semueroc̈hta sam̃a. 28 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueneneʼ oʼch neyochreshaʼ neperres, añ poctetsa c̈hoch ñanom soct̃apeʼch, eʼñet̃eʼ pocteʼ senteñ oʼch sesuanom ora allohuen ñeñt̃ atet̃ notenes. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshas mueneneʼ oʼch sat̃omat sepaquëll atarrpoʼpaʼ añ sepalltena c̈hoch ñanom sanorr allchaʼ soct̃apeʼch errpont̃eʼ tsaʼtena. Ñatoʼ eñallt̃eʼ allpon quelle att̃och mameshapaʼ oʼch saʼpueʼ. 29 Ñerraʼm ama atet̃ ñanom soct̃apeʼchenopaʼ ñatoʼ oʼch sat̃omatañ ñanom alloch echarr sorrat sepaquëll, ñerraʼm c̈ha sehuañapes quelle att̃och saʼpañ sepaquëllpaʼ att̃ach secac̈hpueʼ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ senteneʼpaʼ c̈hach cheʼtatsetaset; 30 ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyeset: “Añ acheñerpaʼ oʼ t̃omataneñña atarrpoʼ paʼpaquëll, alla huañapes quellepaʼ ama esoyeʼ aʼpatano paʼpaquëll.” 31 Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñatser oʼch alla netmaʼntacha poʼpoñonet̃. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm añ cot̃apeʼchen oʼch quellaratan poʼsolltarer epuet poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ poʼsolltarer c̈hoch ñanom anorr allchaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼch. Allempopaʼ atet̃chaʼ ot: “Napaʼ eʼñecaʼ c̈harraʼ mila nechen nesolltarer; poʼpsheñeñña am̃chaʼtaret̃paʼ echenan poʼsolltarer epoch c̈harraʼ mil. Taʼm, pocteʼt̃eʼ oʼch nemñe c̈harraʼ mil nesolltarer ñeñt̃chaʼ poctapueʼ epoch c̈harraʼ mil solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapoya. Taʼmcaʼye aʼmchechatuett̃eʼcaʼye—shonteʼ.” 32 Allempoña oʼch atet̃ cot̃apeʼchuapaʼ ñerraʼm ama errot̃ apenayeʼ eñchepaʼ allempo ama aponmaret̃tenetaʼ ñañapaʼ oʼch mueñan allponsheña ñeñt̃chaʼ atet̃ otosahuet: “Yapaʼ añecop yen oʼch yaʼpoctaterr ñoñets eʼñe cohuen eʼñe att̃a, amach yec̃llarannaʼtatsto.” 33 Ñeñt̃oʼmar notenes, ñerraʼm eseshas ama eʼñe pocteyeʼ senteñe oʼch sesuanom ora ñeñt̃ allpon sechen, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperrso.
Arrpaʼ all atmaʼntataret̃tet atet̃ ñerraʼm pos oʼch huañ poʼposerrteñapaʼ oʼhuañchaʼ sherb̃aʼ
(Mt. 5.13; Mr. 9.50)
34 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbenan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. (Allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h neyochreshaʼ nepen ñetñapaʼ atarr sherbenet att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ pos atarr cohuen sherbeney.) T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañerr poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. 35 Att̃oña amach es sherberro amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. Amaʼt att̃och yetnarrataterr allo patspaʼ amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach sherberro; ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach yaññoʼtatsche. Ñeñt̃oʼmarña oʼch yehuaporeʼter aʼyo. Ñerraʼm eseshast̃eʼ neʼm̃ñoteneʼpaʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes.