21
Att̃o rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets ñapaʼc̈hoʼña nosan quelle ñeñt̃ Yomporecop
(Mr. 12.41-44)
Allempo alloʼtsen Jesús Parets paʼpacllo, ñañapaʼ arrenet̃ cohuen allecma nenet quelle Partsocop. Allñapaʼ entenan ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop. Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall. Jesúsñapaʼ atet̃ ot:
—T̃eʼpaʼ oʼch notas, añ rret̃orrnaneshaʼ amaʼt atarr huocchañ ñapaʼ poʼñoc̈hcaʼye atarr aton nosan quelle, ello metanaʼtuosan allohuen poʼpotantañec̈hno allpon quelle ñeñt̃ naʼyenet ñet. T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quelle, añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchatyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ alloʼch yoran att̃och correna arr patsro.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet eʼñech aʼmataʼtaret̃etuerra Partsopoʼ
(Mt. 24.1-2; Mr. 13.1-2)
Allempoña puesheñaʼttets ñetñapaʼ aña atarr serrpareʼtyenet att̃o Parets paʼpaquëllpaʼ atarr aʼcohuentateñ. Mapyet ñeñt̃ allo orratenet Partsopoʼ ñeñt̃paʼ atarr coc̈hneshareʼ ap̃aʼyesaret̃. Shonteʼ coc̈hneshareʼ ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomyen acheñeneshaʼ all Partsocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Ora ñeñt̃ allpon eʼñe coc̈hneshareʼ sentyen t̃eʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatanet shonteʼch entyerret paʼnamen ñeñt̃chaʼ eñotaterrahuet oʼ c̈herrmoch allempoch mellapoterra
(Mt. 24.3-28; Mr. 13.3-23)
Pueyochreshaʼñapaʼ aʼp̃t̃oʼchet:
—Maestro, ñeñt̃paʼ ¿esempoʼtchaʼña atet̃ perra? Ñam̃a allempopaʼ ¿esoʼtchaʼña yentyerr ñeñt̃chaʼ yeñotaterreʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch c̈herrmoch allempoch eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ p̃oteney t̃eʼ?
Jesúsñapaʼ otanet:
—Eʼñech señoterra, allochñapaʼ amach eseshaʼ seshquërraye. T̃arroʼmar shonteʼch orrterrtsa ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnataterreʼ nesoʼcheñ, ñeñt̃chaʼ otyerrets: “Napaʼ ñeñt̃encaʼyeña Cristotets; t̃eʼpaʼ oʼcaʼye c̈herr allempoch norrterra na ñeñt̃en Cristotets.” T̃arraña sañapaʼ ñatoʼtña seʼm̃ñotenanetaʼ. Ñam̃a allempopaʼ oʼch seʼmareʼtyerr oʼ quellareñtsotyerr allemeñ anetsoʼmar ñam̃a oʼch seʼmareʼtyerr oʼ orrterra ñam̃a at̃parñats errap̃aren, saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Paʼnamen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼpoñeʼttsocma mereñtsoret ñetpaʼ quellarannaʼterretchaʼ. Ñam̃a paʼnamen anetsot̃ am̃chaʼtaret̃ec̈hnopaʼ quellaraterranchaʼ pueyochreneshac̈hno. 11 Pellaʼyerrach pats huomenc ora errap̃aren, ñam̃a orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Allempopaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hterra entot̃. Orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet oʼ eʼñe c̈herrmoch allempoch mellapoterra.
12 ’Ñehua, allempoch ama orrtenaʼ atet̃paʼ saña allempopaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htaterrset, sanmaret̃terrach judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼña eʼñe otteñeʼcherrset, att̃ochña abeʼt̃errset cárcelo allchaʼ coñchaterrset. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ. 13 T̃arraña allempopaʼ atarrchaʼ cohuen att̃och saʼmet̃osnanña neñoñ. 14 Ñeñt̃oʼmarña allempo sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto, errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. 15 T̃arroʼmar allempopaʼ nachcaʼyeña seʼñoratoseʼña all att̃och eʼñe cohuen señotyesña atet̃chaʼ sanapyesosanet. Allochñapaʼ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ amach errot̃enayeʼ otenayeʼ entenseto. Ñam̃a amach errot̃enot̃ otaseto ñeñt̃ atet̃ soten sapaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼ poʼñoc̈hayeʼ atet̃ soteno. 16 Elloña allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe sompor sepen ñam̃a sachor ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno, amapaʼ ñatoʼ semoʼnasheñ, amapaʼ ñatoʼ poʼpotantañ samoʼtseshaʼ, amapaʼ ñatoʼ ñeñt̃ eʼñe parro seyemtena ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama parrocmayeʼ att̃ecma soct̃apeʼcheno. Ñam̃a patantaʼttsospaʼ muetsatyerrsetchaʼ. 17 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. 18 Napaʼ atarrchaʼ necuam̃penes att̃och amach errot̃enot̃ sechenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. Att̃oña amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach naʼchencaterrnaso. 19 T̃arraña amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrset c̈hocmachña eʼñe seyemteñot̃en napaʼ eʼñech saʼhuantaʼhuanomña allohuen mueroc̈hteñets. Att̃ochña sapaʼ corretsasach eʼñe poʼñoc̈h.
20 ’Ñerraʼm esempoch senterr añ anetser Jerusaléñpaʼ oʼch eʼñe rroc̈htam̃pera solltarneshaʼ allempoña sapaʼ señochepaʼch oʼ c̈herrmoch att̃och eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. 21 Allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼtuerret ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon anetsoʼtsaʼyen Jerusaléño, ñetpaʼc̈hoʼña ahuanemyesetepaʼch ñamet allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon allampañoʼtsaʼyen all arepaʼchña tatsterretoña all Jerusaléño. 22 T̃arroʼmar allempopaʼ Yomporchaʼña tsaʼtaterrayaña allohuen israelenaʼtarneshaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe etsoterra ora allpon ñeñt̃ atet̃ anuaret̃tatseʼt̃ atet̃chaʼ perra allempo. 23 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (Tarroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) T̃arroʼmar allempopaʼ oʼch orrterra ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet arr patsro. Atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ allempo. 24 Ñam̃a allempo shonteʼ acheñpaʼ eʼñech muetsanatuerranet ñeñt̃chaʼ quellarerrahuet. Poʼpotantaññapaʼ rremanatuerranetchaʼ ñeñt̃ quellarenahuet oʼch anmaret̃terret poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñ. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmtsoññetuerreʼña jerusaléñoʼmarneshaʼ, att̃och eʼñe at̃mamaʼtueretña ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. Atet̃chaʼcaʼye perra ñeñt̃ allponmat onañcharet̃ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch am̃chaʼnoc̈hterret all Jerusaléño.
Atet̃chaʼ perra allempoch huerra Cristo Ñeñt̃ Acheñetosets
(Mt. 24.29-35, 42-44; Mr. 13.24-37)
25 ’Allempopaʼ orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ, ñeñt̃paʼ eʼñech atsnesho, orrterra ñam̃a arrorresho ñam̃a rantoc̈hnesho. Ñam̃a arr patsro ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ pueyorñot̃etpaʼ atarrchaʼ nanac llecaʼrrterret. Añchaʼ atarr yoreʼtameʼterrahuet att̃o ñeñt̃ añecmuen saʼppaʼ oʼch emoʼyarterra, atarrchaʼ huomenc maʼmoreterr allempo. 26 Acheñeneshaʼ eʼñe pom̃chañot̃etpaʼ c̈hach mueneʼ ot̃anatyerret t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñoterret atarrchaʼ mueroc̈hterret allohuenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ, allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach. 27 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra oso eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ. 28 Ñerraʼm esempoch senterr oʼ mot̃etnerra orretyestsa ñeñt̃ allpon oʼ notuas, allempoña sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ secuanrrorterr enonet̃ t̃arroʼmar allempo oʼch c̈herrmoch allempoch saʼqueshp̃ataret̃terra eʼñe poctacma.
29 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Señotent̃eʼ atet̃ pena tsach, higoch. 30 Oʼch senteñ allempo tapnaʼtyen pasopanerpaʼ sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr. 31 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼ notuas sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsoterra allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor.
32 ’Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetpaʼ amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno. 33 Esempopaʼ añ enet ñeñt̃ sentenpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe errponaña.
34 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ c̈hocmachña eʼñe señotnoma att̃och sapaʼ amach aña soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno, posaʼtareʼteñets, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen socrrena añ patsro. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼñe soct̃apeʼchenpaʼ machayot̃ach huaponasa añ yet̃er 35 atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tamell eʼñech machayot̃a rreman ñeñt̃ecop amencaret̃. Ñeñt̃e yet̃arocmach c̈herrana ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro errap̃aren. 36 Añchaʼña sapaʼ c̈hocmachña señoseʼrtena ñam̃a añchaʼña senamuen Yompor att̃och saʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃chaʼ sehuapoya paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno allochñapaʼ sañapaʼ eʼñech señmañeshaʼ sat̃omhuerr nesho na Ñeñt̃en Acheñetosets.
37 C̈hocma atet̃ peʼt̃ Jesús, ellapeneʼt̃chaʼ yec̈hatats Parets paʼpacllo, ellerronet̃ñapaʼ oʼch ahuerr Olivop̃no ñapaʼ allcaʼye eʼñe aʼpueʼt̃. 38 Tsapat̃ puetaren ahuat̃ecmach huapaʼmueneʼt̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotyesayeʼt̃ all serrpareʼtataneteʼt̃ Yompor poʼñoñ all Parets paʼpacllo.