5
Allempo Jesúspaʼ serrpareʼtatosanet all aspent̃o
Allempoña entan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃eneʼ, Jesúsñapaʼ ahuoʼ aspent̃o. Allña anorrospaʼ huac̈haʼtoña allohuen pueyochreshac̈hno. Ñañapaʼ yec̈hatapanetpaʼ atet̃ otapan acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet:
Acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr cosheñtsoʼtsaʼyenet
(Lc. 6.20-23)
—Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama esoyeʼ asherbenayeʼ entyetso pueyoc̈hreto Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ llecaʼyetsa Yomporecop t̃arroʼmar ñetpaʼ coshaterranetchaʼ Yompor.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ ama añeyeʼ eʼneneto ñeñt̃ eʼñe ñocpueta t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpataterranetchaʼ Yompor allohuanen pats.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac mueneneʼ oʼch eʼñe orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ mueneñet ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho nanac yachporrena ñam̃a nanacchaʼ yoʼñpaʼten. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet ñet t̃arroʼmar Yomporña eʼñe atet̃ muenaterranet.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ nanac cohuen muerannetsa t̃arroʼmar elloña Yomporpaʼ atarrchaʼ muererranet ñet.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼñe pueyoc̈hretopaʼ ama eñalle sosyaʼtsañ amaʼt coñeʼt̃a t̃arroʼmar ñetpaʼ enteretchaʼ Parets.
’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ c̈hocma amoʼtstannaʼtatenahuet t̃arroʼmar ñetpaʼ poʼñoc̈hchaʼ Yompor puechemer perranet.
10 ’Nanac cosheñtsoʼtsaʼyen allohuen ñeñt̃ eʼmoñeʼtyenet att̃o ñetpaʼ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyenet Yomporecop. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenet t̃arroʼmar ñetpaʼ oʼpaterretchaʼ Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena pueʼntañot̃.
11 ’Sapaʼc̈hoʼña nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm esempo errot̃uanen penset noʼmar. Nanac cosheñtsoʼtsaʼyenes ñerraʼm c̈ho sapaʼ sasareʼtyenset, eʼmoñeʼtyenset, paʼnamen sosey tomaʼtam̃pesyenset. 12 C̈hocmuepaʼchña socsha t̃arroʼmar shonteʼ ñeñt̃ oʼpatatensa Yompor pueʼntaño; ñeñt̃chaʼña atarr socshaterreʼ. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo ama seʼñalletenaʼ att̃ecma eʼmoñeʼtyeseteʼt̃ ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
Acheñeneshaʼ ñeñt̃ sherbets Yomporecop arr patsro ñetpaʼ atet̃ atmaʼntataret̃tenet ñerraʼm pos ñam̃a puetareʼ
(Mr. 9.50; Lc. 14.34-35)
13 ’Sapaʼ ñeñt̃es nameʼñenaya añ netmaʼntatensa atet̃ ñerraʼm pos ñeñt̃ atarr sherbeneʼ allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañer poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. Allempopaʼ oʼhuañchaʼ es sherb̃aʼ acheñeneshacop; añecpach sherberr oʼch yehuaporeʼch aʼyo allchaʼ at̃mamaʼch acheñeneshaʼ.
14 ’Ñam̃a añ netmaʼntatensa puetareʼ elloña ñeñt̃ña atarr sherbeneʼ acheñeneshaʼ arr patsro. Sapaʼ c̈hocmach cohuen es sorrtatyen. Atet̃chaʼ sepena ñerraʼmrrat̃eʼ pat̃err anets ñeñt̃ eʼñe aʼnosoʼtsen aspent̃o. Ñeñt̃ña anetserpaʼ c̈hocmach cohuen orrtena allem̃at̃eñ, amach errot̃enot̃ maʼnatacheto. 15 Ñam̃a ñerraʼm esempo yaʼllchaten lampareñpaʼ ñeñt̃paʼ ama t̃arrecpayeʼ yaʼllchateñe oʼch yeʼrramam̃pes coym̃o. Ñeñt̃paʼ añecopña yaʼhuortateñ oʼch yeneʼ enonet̃ att̃och eʼñe c̈hoyoʼtam̃pesuan allohuen ñeñt̃ pocolloʼtsaʼyen. 16 Sapaʼ att̃ecmuepaʼchña sorrtatyen ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Allochñapaʼ poʼpotantañpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ entennaset atet̃ es sorrtatyen cohuen. Att̃ochña ñetpaʼc̈hoʼña cohuentatapreterrnasetchaʼ Seyomporer ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet atarr sherben Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ
17 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Amach soct̃apeʼchatsto napaʼ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch nehuaporeʼtaterr Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ atet̃ anaret̃ atet̃ ñerraʼm Moisés poʼñoñ ñam̃a añ poʼñoñ ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo oʼch nehuaporeʼtach, napaʼ eʼñechcaʼyeña netsotatuer. 18 Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Ama ahuaporeʼtpahuoyaye Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ chencaʼhuerra pats ñam̃a enet. Amaʼt pat̃rra ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe pat̃rra quellec pueshempot̃ollohuenpaʼ amach chenquërro amaʼt t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach esempohuañenchaʼ eʼñe etsotuerra ñeñt̃ atet̃ oten ahuat̃ot̃eñ. 19 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ oʼhuañ eʼñeyeʼ ameʼñaʼpoʼ entan amaʼt pat̃rrat̃olla ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñam̃a ñerraʼm att̃ach yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ amach tama sherbeno Yomporecop ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼchña eʼñe etsoterreʼ ñam̃a ñerraʼm eʼñech atet̃ yec̈hatan poʼpotantañ, ñeñt̃ña acheñerpaʼ ñeñt̃chaʼña atarr sherberrets Yomporecop att̃och ayochreshat̃terra ña. 20 Napaʼ oʼch notas, poʼñoc̈hcaʼye sa atet̃ eʼñe pocteʼ es sorrtatyen, ellochña sem̃tanaʼtuerepaʼch atet̃ es cohuen orrtatyeneñ fariseoneshaʼ ñam̃a añ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñerraʼm amach sem̃tanaʼtuerranetopaʼ amach errot̃enot̃ soʼpataprechoña Yompor poʼcohuenña att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃. Att̃oña amaʼt ahuat̃apaʼ amach sec̈herro all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama eʼmoñeʼtannaʼtpahuoyaye
(Lc. 12.57-59)
21 Jesúsñapaʼ alla yerpaterraneterr ñeñt̃ atet̃ anaret̃teteʼt̃ ahuat̃ot̃eñ ñoñets, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ ahuat̃ acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach muetsatsteto acheñ. Ñerraʼm eseshaʼ muetseneʼ acheñpaʼ ñapaʼc̈hoʼña muetseretchaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃ot̃chaʼña oʼpatateret coñcheñets.” 22 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, amaʼt ñeñt̃ att̃a eʼmoñeʼteneʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ot̃ach oʼpatateret coñcheñets alloʼtsaʼyen am̃chaʼtaret̃neshac̈hno allecma aʼpoctatenet ñoñets. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ puepencareʼteñot̃ atarr sosyot̃ sochatseʼteñet pamoʼts ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ añ oʼpatenaya tsoʼ ñeñt̃ parrarets errap̃aren.
23 ’Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch notas: Ñerraʼm esempo c̈ho es p̃apuen Yomporecop allecma sherbeñet Yompor allñapaʼ t̃aya oʼ peyerposya p̃amoʼtsñapaʼ c̈ha p̃atsrreʼmateñ, 24 p̃añapaʼ ñeñt̃chaʼ p̃ap Yomporpaʼ penaʼner alla. Oʼch ahuerrep̃, pemoʼnasheñña ñanom p̃amoʼtsterraʼ. Allempochña pepuerrerra allecma sherbeñet Yompor allempochña p̃aphuer Yompor ñeñt̃ p̃oʼpatateña.
25 ’Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ setmanteneʼ oʼch anmaset am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ saʼpoctaterraʼ señoñ, sañapaʼ eʼñech allorocma samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama sec̈henaʼ am̃chaʼtaret̃esho. C̈hosachña amoʼtsterraya ñeñt̃ setmanteneʼ t̃eʼt att̃ot̃ pomataterrset am̃chaʼtaret̃esho ñañapaʼ oʼch pomuensaʼ guardiyesho ñeñt̃chaʼ seyottam̃p̃seʼ. 26 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm c̈hoch yottam̃p̃sasetpaʼ allenasachcaʼye oʼpono allot̃paʼ amachcaʼye ahuen c̈haʼnmaterrseto. Esempohuañenchaʼ c̈hoch sec̈haʼnmaterret ñerraʼm esempoch eʼñe setsaʼtuerra ora allohuen ñeñt̃ allpon quelle muenenet. Amaʼt eʼñe eptalla centavot̃ollña ñerraʼm ama setsaʼtueñaʼpaʼ amachcaʼye c̈haʼnmaterrseto allot̃. Ñeñt̃oʼmarña notenes oʼch eʼñe cohuen samoʼtstera ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ t̃ayepaʼtñapaʼ ama c̈hennasaʼ ñeñt̃ atarr yoroc̈hen senten socop.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama achtapretpahuoyaye t̃aporets
27 ’Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmart̃eʼña atet̃ otaret̃teʼt̃ acheñeneshaʼ: “Amach chetapretatsteto t̃aporets.” 28 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres, ñerraʼm eseshaʼ cohueneʼ coyaneshaʼ pueyeʼcheñot̃, oʼcaʼye ochñaʼtet pueyoc̈hreto.
29 ’Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm seclleʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ seyeʼchena seclloyot̃. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho serrot̃en seclleʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ seclleʼ secohuenrot̃eʼtsen ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼne t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ yaʼchencaterr pat̃err yechets amaʼt yeclleʼ amaʼt yot, t̃eʼt esempohuañen ora yechtsohuenpaʼ huaporeʼterryet coñchaʼpuetso. 30 Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm sotpaʼ p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ atet̃ c̈hocma p̃atseʼtatyenes sot. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sepechen sotpaʼ oʼch sehuaporeʼch, amaʼt ñeñt̃ secohuenrot̃eʼtsen sot ñeñt̃ atarr sesherbeneʼ. Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr. Añña ama tama yoroc̈henayaye socop oʼch saʼypoʼñer eʼñe t̃ayecma ñeñt̃ soct̃apeʼchateneʼ sosyaʼtsañ. Añchaʼña atarr yoroc̈hen socop ñerraʼm ama t̃ayecma saʼypoʼñerepaʼ esempohuañenpaʼ orach huaporeʼterrset coñchaʼpuetso.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama asannaʼtpahuoyaye
(Mt. 19.9; Mr. 10.11-12; Lc. 16.18)
31 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sapaʼ ahuat̃ot̃eñpaʼ señoteñeʼtña atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ serreʼ puet̃aporpaʼ apaʼnmepaʼña papell all aquellcaret̃ att̃och quec̈hpuerran puet̃apor.” 32 Elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Ñerraʼm ama añecpayeʼ quec̈hpuerrano puet̃apor att̃o ama c̈hoyeʼ aguënano poʼpsheñeñ yacma, ñerraʼm att̃ot̃a serran puet̃apor, ñañapaʼ ochñaʼtaterranchaʼ puet̃aporesheʼmañ poʼpsheññeshot̃; ñeñt̃paʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼña yorerreʼ ñeñt̃ asaret̃paʼ ñeñt̃ña yacmarpaʼ c̈hach chetapretenan poʼpsheñeñ puet̃apor; ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama cohuenayeʼ enteñe Yompor.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amach natsteto poʼñoñ Parets paʼsoʼchño
33 ’Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Sa ahuat̃ot̃eñpaʼ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ otaret̃teteʼt̃: “Amach eʼñe orrena naʼyeneto poʼñoñet Parets paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen neneʼ poʼñoñ Parets paʼsoʼchño ñeñt̃paʼ atarr huomenc ñoñets amach att̃a puesatscheto, c̈hocmachña eʼñe aʼpoctatyenet ñeñt̃ atet̃ oʼ nohuetña poʼñoñet Parets paʼsoʼchño.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃ot̃eñ. 34 T̃arraña elloña na t̃eʼpaʼ oʼch noterres: Amaʼt eʼñe erraʼtsena paʼsoʼchñopaʼ amach senatsto señoñ. Amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor pueʼntañ paʼsoʼchño; ñeñt̃paʼ ama tama huomencayeʼ senteññe ñeñt̃ecop atet̃ senen señoñ. T̃arroʼmar napaʼ oʼch notas amaʼt pueʼntañpaʼ ñeñt̃ poʼconañ pen Parets ñeñt̃oʼmarña att̃era atarr huomenc ñerraʼm Pamoʼmteʼ. 35 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Yompor poʼpatseñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃era atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña nen Parets paʼtconet̃. Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ Jerusaléñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃ecma atarr huomenc t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ñeñt̃ paʼnetser pen Parets. 36 Ñam̃a amach sotatsto oʼch senaʼ señoñ eʼñe sa soñ paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama soyaye seyec̈hcatar. Amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ selloʼtacheña sa. Ñam̃a ñerraʼm esempoch selloʼtenpaʼ amach errot̃enot̃ alla saʼquelluetatereña sa. 37 Amaʼt errot̃ena sep̃aʼyesaʼchpaʼ atet̃chaʼ sotannaʼtyesa: Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye yepeʼ. Ama palltenoña oʼch senaʼyen señoñ amaʼt eʼñe esa paʼsoʼchño t̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sep̃aʼyenapaʼ ñeñt̃paʼ oneñet̃eshot̃a huena.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet ama atsaʼtatpahuoyaye att̃o eʼmoñeʼtenyet
(Lc. 6.29-30)
38 ’Oʼch alla noterrserr poʼpoñ: Ñam̃a sapaʼ ahuat̃ot̃eñ seʼmareʼtña ñeñt̃ atet̃ oteteʼt̃: “Ñerraʼm eseshaʼ pochoclleʼcheʼ pamoʼts, semoñseñot̃ ñeñt̃ apochoclleʼcharet̃paʼ sepochoclleʼch ñam̃a ñeñt̃ pochoclleʼcheneʼ pamoʼts. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃an aʼcayam̃p̃san pamoʼts paʼspaʼ semoñseñot̃paʼ saʼcayam̃pes ñam̃a paʼs ñeñt̃ aʼcayam̃peneʼ pamoʼts paʼs.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye otaret̃teteʼt̃ña ahuat̃. 39 T̃arraña na t̃eʼpaʼ oʼch notas ellonet̃: Amach semoñsatstoña sa eʼñe sañeña ñerraʼm esempo eʼmoñeʼtyenset. Atet̃ ñerraʼm esempo eseshaʼ pueʼmoñeʼteñot̃etas oʼch tacllaset setsaʼpo secohuenrot̃, sañapaʼ poctepaʼchña señch tacllerrserrepaʼ ñam̃a poʼpshem̃tañot̃. 40 Ñam̃a ñerraʼm esempo eseshaʼ mueneneʼ oʼch temantaset att̃och puerratam̃p̃saset seshtam, sañapaʼ poctepaʼchña señch puerratam̃p̃sasetepaʼ seshtam ñeñt̃ muenenet amaʼt ñam̃a poʼpmañ seshtam allo sepmatena. 41 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ sanmatsreʼtateneʼ eʼñe att̃a pat̃err kilómetro, sañapaʼ poctepaʼchña señch oʼch sanmatsreʼch amaʼt epa kilómetro. 42 Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼ es senamueneʼ, sañapaʼ sapepaʼch. Ñam̃a ñerraʼm eseshaʼch senamueneʼ oʼch es sarchapaʼ sañapaʼ sarchepaʼch.
Att̃o Jesúspaʼ yec̈hatosanet amorrentpoʼch yeñch ñeñt̃ yeʼmoñeʼtyeneʼ
(Lc. 6.27-28, 32-36)
43 ’Ñam̃a sapaʼ seʼmart̃eʼña atet̃ oteteʼt̃ ahuat̃: “Mueryetchaʼ pamoʼtset ñeñt̃ muerenahuet. T̃arraña ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuetpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼch eʼmoñeʼchet ñamet.” Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteteʼt̃ amaʼt ahuat̃ot̃eñ. 44 T̃arraña naña t̃eʼpaʼ elloña oʼch noterres: Semueryach amaʼt ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼ. Ñam̃a ñeñt̃ sarrnomareʼtenaya sañapaʼ oʼch senamaterrñañ Yompor paʼnateña. Ñam̃a ñeñt̃ errot̃ sepeneʼpaʼ sañapaʼ añchaʼ atet̃ sepoñ ñeñt̃ atarr cohuen enten ña. Ñam̃a ñeñt̃ saʼmueroc̈htateneʼ sañapaʼ oʼch semaʼyocham̃pesya. 45 Att̃ochña sapaʼ eñotenset poʼñoc̈h puechemer penes Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen t̃arroʼmar sapaʼ añ sorrtatyen cohuen amaʼt eʼñe allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñapaʼ eʼñe cohuenareʼ es orrtatyen amaʼt allohuenacop. Atet̃ ñapaʼ c̈hocma huapataʼmuenaneʼt̃ poʼpuetarenña allohuenacop amaʼt atsrreʼmñat̃ecop ñam̃a ñeñt̃ cohuenacop acheñer. Ñam̃a ñapaʼ c̈hocma huatateñ añecop ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es pets amaʼt ñam̃a añecop ñeñt̃ ama pocteyeʼ es p̃aʼyetso. 46 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Ñerraʼm aña eʼñe semorrentena ñeñt̃ semorrentenaya sam̃a ñeñt̃paʼ amach eʼñeyeʼ sorrtatenoña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa, att̃oña Yomporpaʼ amach es apuerrso ñeñt̃chaʼ atarr socshaterreʼ. T̃arroʼmar ñeñt̃ ama ameʼñenayo Yompor, ñetpaʼ aña morrentenet ñeñt̃ eʼñe morrentenahuet ñamet. Sapaʼ eʼñecaʼye señoteñ eʼñe atet̃ pena ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobrenan acheñeneshaʼ shonteʼ quelle. Añña atarr cohuentetsa amaʼt ñeñt̃ ama yemorrentenayepaʼ oʼch yemorreñcha eʼñe cohuen. 47 Ñam̃a ñerraʼm eʼñe aña cohuen saguën ñeñt̃ eʼñe samoʼts sepen, ñeñt̃paʼ amach errot̃enot̃ sem̃tanoña ñeñt̃ ama ameʼñetso, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe aña cohuen aguënet ñeñt̃ eʼñe pamoʼts penet. 48 Ñeñt̃oʼmarña napaʼ notenes: Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ es sorrtatyen allohuenacop eʼñe atet̃ pena Sompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe cohuenareʼ es orrtatyenña ña.