8
Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃
(Mr. 1.40-45; Lc. 5.12-16)
Allempoña err Jesús aspent̃ot̃paʼ cot̃aʼhuanererr acheñeneshaʼ nanac shonteʼ. Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ allent̃a concorposana Jesúspaʼ atet̃ otos:
—Ayochreshat̃e ñerraʼm p̃a muenats p̃apaʼ ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
Jesúsña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och:
—Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarñapaʼ c̈ha cohuenterrtsa. Jesúsñapaʼ alla otererr:
—T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen enterrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr capitán pueñañra; ñeñt̃paʼ romoʼmarneshaʼ
(Lc. 7.1-10)
Allempoña c̈herr Jesús Capernaumopaʼ allñapaʼ huapoña puesheñarr solltar poʼcap̃taner, ñeñt̃ñapaʼ romoʼmarneshaʼ ama judioneshayaye. Ñañapaʼ atarr otareʼtosan Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
—Nomporchaʼ nepacllopaʼ atarr paʼnat̃tenapa neñañra. Alla p̃anena poʼmayo nanac mueroc̈htena c̈ha echarrtena.
Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Amaʼtpaʼ napaʼ oʼch ahuen oʼch naʼcrrateraʼ.
Capitánña puepatareʼteñot̃paʼ atet̃ och:
—Na Nomporchaʼpaʼ ama cohuenayayno att̃och pebeʼt̃osapoʼtam̃pesna nepacllo. Arrot̃ach p̃ot: “Amaʼtpaʼ correrrepaʼ peñañra”, neñañrañapaʼ acrrerrocheʼch. T̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en ñeñt̃ atet̃ petsa ñeñt̃ atet̃ otenen ñeñt̃ neyechenaya na. Napaʼc̈hoʼña eñall ñeñt̃ neyechena nam̃a ñeñt̃ nesolltarer nepen. Ñerraʼm puesheñarr solltar noteñ: “P̃apaʼ oʼch ahuep̃ aʼyo”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ ahuoʼ. Ñam̃a poʼpsheñeñ solltar ñerraʼm noch: “P̃apaʼ ap̃on arr”, ñañapaʼ oʼchc̈hoʼ huapa. Ñam̃a poʼpsheñeñ naʼtaruasañer ñerraʼm noch: “P̃apaʼ arrchaʼ petaruasaʼmuen”, ñapaʼ allchaʼc̈hoʼ taruasaʼmuen. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ neñotenep̃ ñerraʼm errot̃en p̃otenpaʼ eʼñechcaʼye atet̃ pena.
10 Allempo eʼman Jesús ñeñt̃ atet̃ oten capitán, ñañapaʼ atet̃ otan allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼneneʼ:
—Ñapaʼ atarrcaʼye yemtenna, amaʼt ñapaʼ amacaʼye judioneshayaye. Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas: Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentareña acheñ ñeñt̃ eʼñe atet̃ neyemtenaya, amaʼt allohuen israelenaʼtarneshaʼpaʼ amaʼt puesheñarra ama nentareña ñeñt̃ atet̃ atarr neyemtenaya. 11 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye ñeñt̃chaʼña eʼñe neyemterraya. Allochñapaʼ esempohuañenpaʼ ñetñapaʼ allem̃at̃eñchaʼ eʼñe huac̈haʼtuerret ñeñt̃chaʼ anorrc̈haʼtyesuerrets all eʼñe Yomporesho all am̃chaʼtaret̃tena ña pueʼntaño. Allchaʼña rrallmeʼchapreteret yatañneshac̈hno Abraham, ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob. 12 Shonteñña judioneshaʼ ñetchaʼña c̈hapatsetañ all am̃chaʼtaret̃tena Yompor, t̃arraña ñetñapaʼ amach c̈hapueto all t̃arroʼmar ñetpaʼ ama nayeʼ yemteneto. Ñetñapaʼ allach ahuaporeʼtaret̃terret aʼyot̃ checmeto. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyesosetchaʼ paʼs.
13 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr capitán:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ pepacllo, eʼñe att̃o atarr peyemtennapaʼ att̃etepaʼch p̃ocop.
Pueñañrañapaʼ eʼñe allempocma correrra.
Allempo aʼcrratosan Jesús Simón Pedro paʼsoʼmue
(Mr. 1.29-31; Lc. 4.38-39)
14 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús Pedro paʼpacllo. Allñapaʼ entosñañ paʼsoʼmue alla p̃anena poʼmayo c̈ha atsnaʼten, c̈ha hueraten. 15 Jesúsñapaʼ allent̃a aʼp̃llosñañ potpaʼ c̈ha metuerretsña poʼurateña. Allent̃a tantapaʼ oʼ yemaʼtallmeʼchap̃a.
Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran shonteʼ paʼnamen atsnañet̃ec̈hno
(Mr. 1.32-34; Lc. 4.40-41)
16 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerrenpaʼ huac̈haʼtateññañeterr shonteʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. Jesúsñapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a quec̈hpatuerranet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyetspaʼ oʼ aʼcrratyesapanet. 17 Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmar atet̃ p̃a allochñapaʼ att̃och etsota Isaías poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ Yompor poʼñoñ; ñapaʼ atet̃ oteʼt̃: “Ñapaʼ ñach yahuanmam̃perreʼ ñeñt̃ yemueroc̈htatyeneʼ, ñapaʼ ñach ahuanerreʼ allohuen ñeñt̃ yaʼtserrp̃aʼyeneʼ.”
Allempo Jesúspaʼ yec̈hatan ñeñt̃ mueneneʼ oʼch cot̃er
(Lc. 9.57-62)
18 Poʼpocheño allempo Jesúspaʼ entapuenanerr shonteʼ acheñeneshaʼ c̈ha emchorraʼhueñerr, ñañapaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuam̃p̃sey yom̃taʼn.
19 Allñapaʼ huapoña puesheñarr ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñañapaʼ atet̃ otos:
—Na t̃eʼpaʼ Maestrochaʼ nemneñ oʼch noct̃areʼtyesep̃ amaʼt errohuanenchaʼ pechopeñeʼchyes.
20 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—T̃eʼpaʼ napaʼ peñotenchaʼ amaʼt nepacllapaʼ ama necheñe allchaʼ neyc̈henañ. Roʼquëp̃paʼ c̈hocma eñall paʼpon allecma yec̈hena.* Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo. Ot̃ec̈hnopaʼc̈hoʼña c̈hocma eñall paʼmaʼ allecma yec̈haʼyenet. T̃arraña naña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ ama eñalle ñeñt̃ eʼñe nepaquëll nepen allchaʼ nep̃anena.
21 Poʼpocheño Jesúspaʼ atet̃ otenanerr poʼpsheñeñ pueyochreshaʼ:
—T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och eʼñe poʼñoc̈h neyochreshaʼ neperrep̃.
T̃arraña ñeñt̃ña acheñerpaʼ atet̃ otan Jesús:
—T̃eʼpaʼ arrchaʼña ñanom pemnaterren oʼch ahuerren apuesho oʼchña nepampaʼhueraʼ apañpaʼ allempochña nohuerrapaʼ oʼch noct̃ap̃.
22 T̃arraña Jesúspaʼ atet̃ otererr:
—Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama yerpaʼpenaye Yompor, ñetñapaʼ pampannaʼtetepaʼ parro arromñat̃ecmuet. T̃arraña p̃ocoppaʼ ñeñt̃ep̃ oʼ peyerpuera Yompor añ poctetsa oʼch p̃oct̃aʼn att̃och poʼñoc̈h eʼñe neyochreshaʼ neperrep̃.
Allempo aʼmchecherran Jesús huomenquëshaʼ ñam̃a saʼp ñeñt̃ emoʼyarertetsa
(Mr. 4.35-41; Lc. 8.22-25)
23 Allempoña Jesúspaʼ aʼtapos noñt̃o pueyochreshaʼñapaʼ cot̃aʼhuanmet, ahuam̃p̃set rroc̈haʼsonet̃ atarr saʼpo. 24 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ huomenquëshatam̃pesnomuet. Emoʼyareʼña c̈ha eshaʼtena noñt̃o, att̃eña oññapaʼ chorramoch noñt̃o. Jesúsñapaʼ c̈ha muen. 25 Att̃eña pueyochreshaʼñapaʼ ponem̃yet Jesús all muenpaʼ opueret atet̃ ochet:
—¡P̃aʼqueshp̃atayeʼchey Ayochreshat̃e poʼñoc̈huachcaʼye yocllaʼhuerrat̃eʼ!
26 Ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Esoʼmareʼtña nanac seyoren. Sapaʼ ama eʼñeyeʼ seyemtenno.
Jesúsña tanterrapaʼ eʼñe poʼñoñot̃a aʼmtsoññetuerran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼpaʼ oʼ eʼñe aʼmtsoññetuer. Att̃oña ñetpaʼ oʼ alla eʼñe cohuen muechet̃tam̃perret. 27 Att̃a cohuanrrorteñet ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Taʼmcaʼye, añ acheñerpaʼ esonaʼtart̃eʼcaʼye. Atarrepaʼt es aʼmchechaten, amaʼt poʼñoñot̃apaʼ aʼmchechaterran huomenquëshaʼ amaʼt ñam̃a emoʼyareʼ oñ.
Att̃o gadaroʼmarneshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃ ñetñapaʼ huapuet Jesúsesho
(Mr. 5.1-20; Lc. 8.26-39)
28 Allempoñapaʼ oʼ etsotoset yom̃taʼn all sechenet. Allpaʼ añ paʼney peneʼ gadaroʼmarneshaʼ. Allñapaʼ huapoña ñam̃a epsheña acheñ t̃arraña ñetpaʼ añ chorrenahuet oneñet̃. Ñeñt̃paʼ arrot̃ huenet allecma pampaʼyeñet arromñat̃ec̈hno. Allenet̃ñapaʼ ama eseshayeʼ setso t̃arroʼmar ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñetpaʼ atarr am̃chaʼnoc̈hetyenet allenet̃. 29 Allempoñapaʼ rranareʼtapet Jesús, atet̃ ochet:
—Esoʼmaruachcaʼye, Parets Puechemerechaʼ p̃aʼtsrreʼmoc̈htanaʼtosey. P̃apaʼ añecopt̃eʼ pehuena oʼch pecoñchaterrey amaʼt ama c̈henaʼ allempoch yaʼcoñchataret̃terra.
30 Ñehua, allpaʼ aʼyent̃eʼtsaʼyen shonteʼ chañchoc̈hno all rratseʼtyen. 31 Ñeñt̃oʼmarña oneñet̃ec̈hnopaʼ atet̃ otareʼtapet Jesús:
—Ñerraʼm c̈hoch pequec̈hpatosey acheñpaʼ arrña pemñayeʼchosey chañchesho allochñapaʼ oʼch yechorraʼyererr ñam̃a chañchoc̈hno.
32 Jesúsñapaʼ allent̃a otanet:
—Amaʼtcaʼyepaʼ orrascaʼye.
Allempoña oneñet̃ec̈hnopaʼ quec̈hpaʼneret acheñpaʼ oʼ chorrereterr ñam̃a chañchoc̈hno. Chañchoña allempo chorrosya oneñet̃ec̈hnopaʼ c̈hepaʼtchaʼ matrraʼtua allohuen ñegonet̃, shorc̈haʼtuos allot̃paʼ eʼñe ñoʼshrraʼtuosa oño.
33 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ chañcho, ñetñapaʼ allent̃a matrraʼtet ñamet poʼyorñot̃, ahuanmuet anetso. Allñapaʼ serrpareʼtyesoset ora atet̃ oʼ perra ñeñt̃ chorraʼyeseʼt̃ oneñet̃. 34 Allent̃epaʼtchaʼ ahuanmaña allohuen anetsoʼmarneshaʼ ahuoʼch enteñetaʼ Jesús. Ñetña entoset Jesúspaʼ atet̃ otoset:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrep̃ arrot̃, yenyot̃.

*8:20 Ñehua, Jesús añ tomaʼntacha zorra ñeñt̃ berrotets all paʼnyo.