2
Att̃o Jesús aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña
(Mt. 9.1-8; Lc. 5.17-26)
Oʼña met allponmat Jesúsñapaʼ oʼ alla c̈herrerr anetso Capernaumo. Acheñeneshaʼñapaʼ eʼmareʼchet oʼ alla c̈herrerr pocollo. Allempoñapaʼ oʼ alla shonterrñañerr acheñeneshaʼ. Att̃eñapaʼ oʼhuañ epuet oʼpono pocollo. Amaʼt allot̃ beʼt̃enet pocollopaʼ oʼhuañ epuet. Jesúsña allpaʼ serrpareʼtatapan acheñeneshaʼ Yompor poʼñoñ. Att̃eñapaʼ huapatam̃p̃soñet ñam̃a echarrtaña ñeñt̃ñapaʼ paʼtatssheña ñeñt̃ anmam̃peneʼ puechecnap̃ot̃. Ñetpaʼ añ muenenetañ oʼch beʼt̃ososet oʼch eʼñe noset Jesúsesho, t̃arraña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña ama eshcayeʼ abeʼt̃osetoña atsnañet̃ att̃och c̈hapachet eʼñe Jesúsesho. Att̃eña aʼtapatoset enot̃ pocollato, ñeñt̃ña pocollpaʼ patsopoʼ. Ñetñapaʼ rrorosetña ñeñt̃ pocollatar enot̃ eʼñe ñeñt̃ecoptaroʼtsen Jesús all patsot̃. Allot̃ña aʼsuatam̃p̃sosetña echarrtaña eʼñe puechecnapeʼna. Att̃oña c̈hapachet eʼñe rroc̈ho alloʼtsen Jesús. Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña:
—T̃eʼña neyochre, p̃a p̃oʼchñarpaʼ oʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra.
Ñehua, allñapaʼ alloʼtsaʼyen ñam̃a puesheñaʼtets ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. All anorrc̈haʼtyenet ñetñapaʼ atet̃ otatseʼtyeset pueyoc̈hreto: “Esoʼmareʼtña atet̃ eñenña añ acheñer. Ñeñt̃ atet̃ otenpaʼ ñapaʼ c̈hacaʼye achm̃areʼtenanña Yompor t̃arroʼmar arr patsropaʼ amaʼt eʼñe puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ peretneneʼ ochñarets ñapt̃aña Yompor peretneneʼ ochñarets.” Jesúsña pueyoc̈hropaʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñet pueyoc̈hreto ñocop. Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta, ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater, c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen.” 10 Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añ patsro.
Ñeñt̃oʼmarña Jesús allempopaʼ atet̃ otan echarrtaña:
11 —T̃eʼña napaʼ oʼch notap̃: Petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ oʼch pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
12 Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa eʼñe allorocma, oʼ chetaʼnenan poʼmueʼpaʼ c̈haʼnen allot̃. Allohuenña acheñeneshaʼ eʼñe entueñet; ñetñapaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueñet. Ñeñt̃oʼmarña ñet allempopaʼ atarr cohuentatyeññañet Yompor. Ñetñapaʼ atet̃ otyenet:
—Yapaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama yentareña atet̃ ñeñt̃ atarr cohuen.
Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Leví att̃och pueyochreshaʼ per
(Mt. 9.9-13; Lc. 5.27-32)
13 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr saʼpatop̃ño. Allohuen acheñeneshaʼpaʼ alla huac̈herrñañeterr, ñañapaʼ yec̈hatyesapanet. 14 Oʼña yec̈hatuanetpaʼ oʼ meterrerr Jesús allot̃, allña oñenpaʼ entnoman ñam̃a Leví* Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo. ñeñt̃ Alfeo puechemer. Ñañapaʼ alla anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Leví:
—T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃.
Eʼñe otueʼ Jesús atet̃paʼ Levíñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús.
15 Allempoña c̈hap ñam̃a allempo Jesúspaʼ alla rrallmeʼchen Leví paʼpacllo. All rrallmeʼchapreteñ shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼtaruas p̃aʼyenet ñamet oʼch cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñetpaʼ atarr ashcañneshaʼ entenanet acheñeneshaʼ. Ñam̃a alloʼtsaʼyen shonteʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ entyen acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyenet all anen Jesús epuet pueyochreshaʼ. T̃arroʼmar shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ cot̃aʼhuaneneʼ Jesús. 16 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃areta judioneshet, ñetña allempo enteñet Jesús all rrallmeʼchapretenan ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñetñapaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ:
—Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
17 Atet̃ eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet:
—Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop.
Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets
(Mt. 9.14-17; Lc. 5.33-39)
18 Parrochña allempo t̃oreʼtyena Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar. Juan pueyochreshaʼ Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼ pueyochreshaʼ, puesheñaʼtetsña acheñpaʼ huac̈haʼtet Jesúsesho, ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
—Juan pueyochreshaʼpaʼ t̃oreʼtetset Yomporecop; fariseoneshaʼ pueyochreshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset ñamet Yomporecop. P̃aña peyochreshaʼpaʼ esoʼmareʼtña amaña t̃oreʼteneto.
19 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntatanetpaʼ ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ eʼñe errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet “amach es serraʼyesatsto” t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. Amachña c̈ha t̃oreʼteno allempo alloʼtsenmeñ parro ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa. 20 T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyenapaʼ allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
21 Elloñapaʼ oʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atsechpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac.
Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
22 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ c̈hat̃eʼ eʼñe shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos arrchaʼ yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom.
Ñeñt̃paʼc̈hoʼña att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
Allempo Jesús pueyochreshaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet trigo añe yet̃ro allempocma amesen judioneshaʼ
(Mt. 12.1-8; Lc. 6.1-5)
23 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo c̈hocma amesen judioneshaʼ. Allempoña Jesúspaʼ arr oñem chetsoʼmar epuet pueyochreshac̈hno. Allempo oñenet chetsoʼmar pueyochreshaʼñapaʼ tasoʼtam̃pesyesnomuet puechm̃aʼtets trigo. 24 Fariseoneshaʼñapaʼ ñeñt̃ entahuet ñetñapaʼ allent̃a otyeset Jesús:
—Pecueʼ esoʼmareʼtña peyochreshaʼñapaʼ atet̃ penet ñeñt̃ ama pocteyaye oʼch atet̃ yep̃a t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ añe yet̃ropaʼ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ allempocmach yamesen.
25 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ amaʼtrra selleyareña ñeñt̃ atet̃ p̃a ahuat̃ David allempo palltaʼp̃sa ñeñt̃chaʼ rret allempo cheporraʼnma epuet ñam̃a allohuen ñeñt̃ cot̃eneʼ. 26 Ña allempopaʼ beʼt̃osos Yompor paʼpacllo, allñapaʼ rrosan pan ñeñt̃ atmaʼntataret̃ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ nenet all Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ panpaʼ ama pocteyayñe oʼch eseshaʼ rreʼ. Ñeñt̃paʼ añach ñapuet̃ rreneʼ cornaneshac̈hno, ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ anuaret̃ judioneshacop. Ñeñt̃ña panpaʼ oʼ rros David, rratosan ñam̃a allohuen ñeñt̃ epuet. Ñehua, ñeñt̃paʼ t̃arrempo atet̃ peʼt̃ David allempo judioneshaʼ poʼcornanesharpaʼ añ paʼm̃chaʼtaret̃er peteʼt̃ Abiatar.
27 Jesúsña alla oterraneterr:
—Añ yet̃ro allempo yamesen ñeñt̃paʼ añecop anaret̃ acheñeneshacpay ñeñt̃chaʼ yesherbeneʼ. Amaña añecpayeʼ anaret̃eña yet̃ñats ñeñt̃chaʼ yesherben ya. 28 Ñeñt̃oʼmar na Ñeñt̃en Acheñetosets, ñeñt̃en allsensaret̃en, nacaʼyeña atet̃ otets est̃eʼ poctetsaña ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a añe yet̃ro allempocma yamesen.

*2:14 Levípaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Mateo.

2:18 Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.