AÑ SAN PABLO POʼCARTA ÑEÑT̃ QUELLCAN ROMOʼMARNESHAʼ
ROMANOS
1
Att̃o Pablopaʼ quellcanet carta añecop ñeñt̃ ameʼñetsa netso Romo
Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ ñeñt̃es allohuenes yec̈hetsa anetso ñeñt̃ añ paʼsoʼcheñ Roma ñeñt̃es Yomporpaʼ ahuoʼt nanac muererrsa, att̃oña oʼ huaʼñerres att̃och sapaʼc̈hoʼña oʼch eʼñe poctacma pueyochreshaʼ perres. Na Pablon sequellquëneʼña añ carta, ñeñt̃en nanac t̃orretsa Jesucristocop t̃arroʼmar ñeñt̃ecopña llesenserrenña Yompor, nach maʼyoc̈hrerraya serrpareʼtyeneʼ añ cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch poʼñoc̈h yequeshperra.
Añ cohuen ñoñetspaʼ ñeñt̃ara ñoñtsor ñeñt̃ amaʼt ahuat̃ Yomporpaʼ eʼñe eñotatuaneʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ poʼñoñ ñeñt̃chaʼ atet̃ perrnay t̃eʼ añeñpo. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ quellcaʼyeseteʼt̃ ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Parets. Ñam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra, ñeñt̃paʼ añ serrpareʼten Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. T̃arraña allempo acheñetos arr patsropaʼ ñapaʼ eʼñe David poʼm̃renñot̃ eñalleta, ñeñt̃ara David ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tatseʼt̃ ahuat̃. T̃arraña Parets Puecamquëñot̃paʼ nanac ahuamencat̃tacheʼt̃ añecop ñeñt̃ cohuenetyetsa Partsocop. Ñam̃a chemerrña allempo Pomporpaʼ ahuoʼt tantater poʼrromñot̃paʼ allempoña eʼñe eñotuaret̃ta ñapaʼ poʼñoc̈h Yompor Puechemer ñeñt̃ara Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñam̃a yameʼñeñot̃ ñeñt̃ara Jesucristo, Pomporña eʼñe puemuereñot̃eypaʼ ahuoʼt apuey llesens, allochñapaʼ yach ameʼñatyenahuet amaʼt errap̃aren allohuen anetsoʼmar. Att̃ochña eʼñe coshaʼyeññañet Yompor Puechemer. Atet̃ ñerraʼm sa ñeñt̃es yec̈hetsa Romo, sapaʼc̈hoʼña ahuoʼt saʼhuaʼñaret̃terra att̃och soct̃er Jesucristo.
T̃eʼpaʼ eʼñe nehuom̃chaʼteñot̃es sa, napaʼ oʼch notas: Yomporepaʼchña sebensareʼtam̃peneʼ ñeñt̃ nanac Parets epuet Puechemer Jesucristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñetepaʼchña socshateneʼ eʼñe sa seyoc̈hro allohuenes.
Att̃o Pablopaʼ mueneñ oʼch emoʼtenanaʼ romoʼmarneshaʼ
Ñehua, eʼñe ñanompaʼ añchaʼ notas, eʼñe neyemteñot̃ Jesucristopaʼ c̈hocma neparasyosoʼteñ Yompor allohuenacpas, t̃arroʼmar ora allemeñ anetsoʼmarpaʼ c̈hocma serrpareʼtyenet att̃o sapaʼ ahuoʼ eʼñe cohuen sameʼñena. Yomporpaʼ eʼñe eñotenen, napaʼ c̈hocma nemaʼyochena socop. Ñam̃a añ Yomporpaʼ ñeñt̃ña nanac nesherben, eʼñe neyoc̈hrocmañen neserrpareʼtateñot̃ poʼñoñ, ñeñt̃ atet̃ perrnay Jesucristo ñeñt̃ara ñeñt̃ Puechemer pen ña. 10 Napaʼ c̈hocma nenamueñ Yompor att̃och amaʼt esempopaʼ oʼch nab̃chensaʼ ñerraʼm ñach muenats. 11 Napaʼ atarr nemneñ oʼch nab̃chensaʼ, oʼch neyc̈hatensaʼ att̃och Parets Puecamquëñot̃paʼ allot̃eʼ sesen huomenctatsa ñocop. 12 Ñehua, añ noten, eʼñe yameʼñeñot̃ parropaʼ eʼñe pocteʼ oʼch yeyc̈hatannaʼta ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop att̃och yeyenpannena eʼñe yameʼñeñot̃ Yompor.
13 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ notas, amaʼt ahuañmoʼchot̃eñ nesechenañ oʼch nab̃chensaʼ t̃arraña t̃emeʼttsenpaʼ ama errot̃ nepeñe. Napaʼ añecop nesechena ñam̃a att̃och seshopaʼc̈hoʼña oʼt̃eʼ nameʼñateñaʼ acheñeneshaʼ atet̃ nep̃aʼyena poʼpoñ anetsoʼmar. 14 T̃arroʼmar ñeñt̃ poctetsa nocoppaʼ oʼch neñotach allohuen acheñeneshaʼ añ cohuen ñoñets att̃och yequeshperra, amaʼt griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac ayc̈hataret̃tetsa amapaʼ ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama ayc̈hataret̃eyaye, amaʼt ñam̃a acheñeneshaʼ ñeñt̃ nanac es eñotenet amapaʼ ñam̃a ñeñt̃ ama es eñotetso. 15 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe nocsheñeshocmañen nemneñ oʼch neserrpareʼtatas sam̃a añ cohuen ñoñets alloch yequeshperra ñeñt̃es yec̈hetsa anetso Romo.
Eʼñe añ yameʼñeñot̃ ñeñt̃ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ allochña Yomporpaʼ aʼqueshp̃aterrey
16 T̃arroʼmar napaʼ ama apencaʼpahuoyeʼ nenteno añ cohuen ñoñets att̃o Jesucristo rroma yocop alloch yequeshperra, t̃arroʼmar ñerraʼm eseshaʼ ameʼñenaya añ cohuen ñoñets, ñeñt̃paʼ ñeñt̃ña Yompor poʼhuamenc alloch aʼqueshp̃aterrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ey judioneshay eʼñe yanom allot̃paʼ ñam̃a ñeñt̃ ama judioneshayaye. 17 Ñam̃a añ ñeñt̃ara cohuen ñoñetspaʼ eñotateney, eʼñe yeyemteñot̃a Jesucristopaʼ Pomporñapaʼ eʼñech pocteʼ enteney, allochñapaʼ alloʼnach yesen eʼñe yemtenaya ña. T̃arroʼmar añpaʼ ñeñt̃ara anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ eʼñe Yompor poʼñoño allohuenacpay, ñeñt̃ otets atet̃: Ñeñt̃ey ameʼñenaya Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ entueney ñam̃a eʼñe yeyemteñot̃ ñapaʼ yañapaʼ corretsayach, amaʼt t̃ayot̃en errponohuañen.
Att̃o allohuen acheñeneshaʼ at̃pareʼcheteʼt̃ Yompor
18 T̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen eʼñe poʼyoroc̈henñoʼtsaʼyena allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama pocteyeʼ es peneto ñocop, ñeñt̃ sosyaʼtsañach eñotyenet. Ñam̃a eʼñe atet̃ puep̃atseʼteñot̃etpaʼ ñeñt̃aña ama muenatenahueto oʼch orrtanet Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h. 19 Ñehua, amaʼt sosyaʼtsañach eñotyenetpaʼ t̃arraña ñetpaʼ eʼñe eñotueñet ñam̃a atet̃ penaña Yompor, t̃arroʼmar ñapaʼ ñaña eñotatenahuet eʼñe pueyoc̈hreto ñeñt̃ atet̃ penaña ña. 20 Amaʼt yeñoteñ Yomporpaʼ ama entpahuoyaye t̃arraña yenteññañ pueyec̈hcatarot̃ poʼpartsoña ñam̃a allot̃ña yenteññañña poʼhuomenc atarr. Amaʼt ahuat̃ot̃eñ allempo eʼñe errteʼ yec̈hcateneʼ pats, allot̃eñña yenteññañña poʼñoc̈h poʼpartsoteña ñeñt̃ñapaʼ errponohuañen. Ñeñt̃oʼmarña acheñeneshaʼ ñeñt̃ yec̈heneʼ sosyaʼtsañpaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ oteto amoʼ eñoteñetoña ñeñt̃ atet̃ penaña Yompor poʼpartsoteña. 21 Ñam̃a amaʼt eñoteñetañ ñeñt̃ atet̃ penaña Yomporpaʼ t̃arraña ama mechaʼnaʼteñetoña Parets, ñam̃a ama coshateñeto ñeñt̃ ora añecop. Att̃oña oʼhuañchaʼ cot̃apeʼchenet ñeñt̃ sherbets Partsocop. Ñeñt̃oʼmarña pueyoc̈hretopaʼ oʼhuañchaʼ eñoteñet ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop; atet̃ ñerraʼm pueyoc̈hretpaʼ nanac aʼchecmetam̃p̃saret̃. 22 Amaʼt otenetañ atarroʼ es eñotenet, t̃arraña poʼñoc̈h ñetpaʼ ahuoʼt att̃a alloʼna otatsñat̃etnenet. 23 Oʼhuañchaʼ cosheñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets ñeñt̃ ama arromñat̃eshayaye. Añachña eʼñe coshenet ñeñt̃ yec̈hcatyenet ñet. T̃arraña ñetpaʼ eʼñe arromñat̃ot̃a atet̃ es yec̈hcatyenet atet̃ ñerraʼm acheñmaʼt̃ ñam̃a ot̃maʼt̃, ñam̃a poʼyallop̃maʼt̃ ñam̃a es berrmaʼt̃. Ñetñapaʼ ñeñt̃ach eʼñe maʼyochyenet ñeñt̃oʼña eʼñe poʼyomporer penet.
Att̃o acheñeneshaʼ alloʼna senet muenatseʼtyeseʼ ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor
24-25 Att̃oña oʼhuañchaʼ ameʼñeñet ñeñt̃ poʼñoc̈h Parets, añachña ameʼñenet ñeñt̃ ama poʼñoc̈hoyaye. Oʼhuañchaʼ maʼyocheñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña maʼyocheññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatuar. Ñam̃a oʼhuañchaʼ sherbeñet ñeñt̃ eʼñe Yomporaʼ, añachña sherbeññañet ñeñt̃ eʼñe ña pueyec̈hcatar. T̃arraña Yomporepaʼchña ñapuet̃ ayeʼchoc̈htataret̃tatsa t̃ayot̃eñ amaʼt errponohuañen. Ñeñt̃paʼ att̃etepaʼch. T̃arraña att̃o aʼypoʼñeñet Yomporpaʼ ñapaʼc̈hoʼña eʼñe paʼypoʼñeñot̃anet ñam̃apaʼ ahuoʼt muenatyesanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyeset ñeñt̃ nanac sosey enten Yompor. Ñeñt̃ att̃o muenatseʼtyenet att̃o oʼch agapannenet, ñeñt̃ot̃paʼ nanacchaʼ apencoc̈hen yec̈henet.
26 Ñeñt̃oʼmarña Yompor eʼñe paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch alloʼna senet muenatseʼtyestset ñeñt̃ nanac apencoc̈hen enten ña. Att̃oña amaʼt coyaneshaʼpaʼ oʼhuañchaʼ aguënan puerrollar att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Ñagattsetach muenannetset oʼch agapannaʼtyenet ñeñt̃ eʼñe parro pacmacmuet. Amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. 27 Ñam̃a amaʼt yacmapaʼ att̃ecmach penet. Oʼhuañchaʼ aguënan puet̃apor att̃o ñeñt̃ eʼñe pocteʼ atet̃ anaret̃eyeñ. Añachña atarr muenen oʼch aguënan pacma eʼñe ñagattsa pacmacma, amaʼt ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ anaret̃eye. Ñeñt̃ atet̃ p̃annenet yacma parro yacmacmapaʼ ñeñt̃paʼ nanac apencoc̈hen enteñ Yompor. Ñañeñetach coñchatetset ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet.
28 Att̃oña amaʼt mamesha oʼhuañchaʼ mueneñet oʼch yerpaʼpesyet Yompor. Ñeñt̃oʼmarña Yomporñapaʼ paʼypoʼñeñot̃anetpaʼ ahuoʼt muenatanet oʼch cot̃apeʼchatseʼtyeset ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Añachña p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama ap̃apahuoyaye. 29 Añachña nenet pueyoc̈hreto ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama pocteyaye ñeñt̃ara paʼnamen sosyaʼtsañec̈hno. Ñeñt̃paʼ añec̈hno: agapanneñets ñeñt̃ ama puerrollareyaye ñam̃a ñeñt̃ ama puet̃aporeyaye, ñam̃a cot̃apeʼchatseʼtyeñets ñeñt̃ ama cohuenayaye, ñam̃a yeʼchatseʼtyeñets, ñam̃a yeʼmoñeʼtanneñot̃paʼ oʼch errot̃ yep̃oñ poʼpsheñeñ, ñam̃a yeyeʼchapreteñot̃paʼ oʼch yeʼmoñeʼch poʼpsheñeñ, ñam̃a muetsannaʼteñets, eñoseñeʼcheñets, ñam̃a shecannaʼteñets, ñam̃a atsrreʼmoc̈hen entannaʼtueñets, ñam̃a aʼmet̃am̃p̃sareʼtannaʼteñets, 30 ñam̃a sasareʼtannaʼteñets, amaʼt Yomporpaʼ ello eʼmoñeʼteñet, ñam̃a amaʼt poʼpsheñeñpaʼ amach mechaʼnaʼteñeto amaʼt mamesha, att̃achña eʼñe ñañeñapaʼ cohuen entetset, ellopaʼ ommoʼchenetchaʼ. Añach eʼnyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃ot̃chaʼña ama ameʼñeñeto amaʼt pomporet amaʼt ñam̃a pachoret. 31 Amach c̈henaneto pueyoc̈hreto ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop, amach aʼpoctateneto poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ otenet. Amach es amorrentenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, amach es ap̃retnenayeʼ enteneto amaʼt mamesha, ñam̃a amach es amuerenayeʼ enteneto amaʼt memesha. 32 Ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ amaʼt eñoteñetañ eʼñe Yomporeshot̃ anaret̃etua amaʼt coñcheñets añecop ñeñt̃ p̃atseʼtyetsa atet̃paʼ t̃arraña ñetñapaʼ ñeñt̃arach atet̃ p̃atseʼtyesnenet. Amaʼt pamoʼtseshetpaʼ ñerraʼm eʼñe att̃ecma p̃ohuenet ñametpaʼ chemerrña allempopaʼ ñeñt̃ach erronayeʼ coshapretannenet.