Jesús Tté Buaë Kit San Marcos tö
Marcos
Yi tö yëkkuö i' kit e' kiè Marcos. Ñies ie' kiè Juan Marcos. Ie' kë̀ dör Jesús ttekölpa tsá̱ dabom eyök kí̱ böl e'pa eköl. Erë we̱le tö ibikeitsè tö ie' dör Pedro klé. E' kue̱ki̱ pë' tai̱ë tö ibikeitsè tö Pedro tö ie' ki̱me' yëkkuö i' shtök. Ñies ie'pa ibikeitsè tö Marcos bak se̱nuk Jerusalén, e' kue̱ki̱ ì o̱' Jesús tö ena ì yë'itö e' a̱ne buaë ie' é̱na.
Jesús dör Skëköl alà e' dë'bitu̱ ká̱ i' ki̱ e' tö íyi buaë o̱' tai̱ë sulitane a̱ ie'pa wörki̱. E' kit Marcos tö yëkkuö i' ki̱. Ie' ki̱ ikiane tö sulitane wa̱ ijche̱rwa̱. Ñies we̱s Jesús weine tai̱ë ena iwötënewa̱ krus mik e' paké ie' tö tai̱ë. Jesús weine tai̱ë ena idu'wa̱, e' ukuöki̱ ishke̱neka̱ne, e' kue̱ki̱ idiché ta̱' tai̱ë tkö̀ka̱ se' bolök Satanás tsa̱ta̱. I̱'ñe ta̱ ke̱kraë ie' tso' se' ki̱moie, e' kiane Marcos ki̱ tö se' wa̱ ijche̱r. E' kue̱ki̱ ie' tö yëkkuö i' kit.
Marcos i' tté tso' kitule Hechos 12.12,25; 13.5,13; 15.36-39 ena 2 Timoteo 4.11 e' ki̱. Erë́ kë̀ s'wa̱ ijche̱r yësyësë tö mik ie' tö yëkkuö i' kit, erë se' tai̱ë tö ibikeitsè tö ikititö Jesús ku̱ne' e' ki̱ duas de dabom ske̱yök (50) ena dabom kuryök (70) e' shu̱ ulat.
1
Juan s'wöskuök tö s'patté
(Mateo 3.1-12; Lucas 3.1-9,15-17; Juan 1.19-28)
Jesucristo dör Skëköl Alà, e' tté buaë dör i' es.
Ká̱ ia̱ia̱ë Skëköl tteköl kiè Isaías e' tö ikita̱t yëkkuö ki̱, e' ichè i' es:
Skëköl tö ichè: “Ye' tso'tke ye' ttè pakökwak patkök be' yöki̱ ke̱we, be' ñalé̱ yuök.* Malaquías 3.1
Ká̱ sir poë wé̱ kë̀ yi se̱rku̱' ee̱ ie' ttöraë a̱neule:
‘A' e̱r mane'ú̱ Skëköl datse̱ e' yöki̱,
e' dör we̱s ñala̱ yuèsö yësyësë ie' yöki̱ es.’ ” Isaías 40.3
Es Isaías tö iyë'a̱t.
Es Juan S'wöskuökwak tso' ká̱ sir poë wé̱ kë̀ yi se̱rku̱' ee̱, e' tö s'pattémi i' es: “A' e̱r mane'ú̱ Skëköl a̱ a̱s a' nuì̱ olo'yö̀itö a' ki̱ ta̱ a' e̱' wöskuö́lor iwà kkachoie.” Jerusalén wakpa ena ká̱ male̱pa tso' Judea e' wakpa ko̱s döke ie' ttöke e' ttsök. Ie'pa e̱' wamblö̀ sulu ko̱s e' chekeka̱rakitö ta̱ Juan tö iwöskuekelor di' kiè Jordán e' a̱.
Juan datsi' yöule kameio köyök wa; ikipamo yöule iyiwak kkuölit wa. Ie' chkè dör ditski ena bulali. Ttè pakeke ie' tö ie'pa a̱ i' es: “Ye' itöki̱ idatse̱ eköl, e' dör këkëpa tai̱ë ye' tsa̱ta̱, e' kue̱ki̱ ie' klökkuö kicha ë̀ kë̀ wötsënanuk ye' sia̱rla e' a̱. Ye' tö a' wöskueke di' a̱, erë ie' tö a' ierawa̱ Wiköl Batse'r a̱.”
Juan tö Jesús wöskué
(Mateo 3.13-17; Lucas 3.21-22)
E' ké̱wö ska' ta̱ Jesús e̱' yéttsa̱ Nazaret a̱te̱ Galilea ee̱, e' de Jordán ta̱ ee̱ Juan tö ie' wöskué. 10 Mik ie' wösune e' e̱' duéka̱ne di' a̱, e' wösha̱ ta̱ ie' isué̱ tö ká̱ jaì kköbunane ta̱ Skëköl Wiköl bite̱ ie' ki̱ nuböl sù̱. 11 Eta̱ ttö̀ ttsëne datse̱ ká̱ jaì a̱, e' tö ichè: “Be' dör ye' alà dalër tai̱ë ye' é̱na, e' wër ye' wa buaë shu̱te̱.”
Satanás tö Jesús e̱rkiöwé̱ ì sulu wamblök
(Mateo 4.1-11; Lucas 4.1-13)
12 E' ukuöki̱ ta̱ Skëköl Wiköl tö Jesús ké shkökmi ká̱ sir poë wé̱ kë̀ yi se̱rku̱' ee̱. 13 Ee̱ iyiwak sulusi tso' tai̱ë. Ee̱ ie' se̱né ká̱ dabom tkëyök (40), e' dalewa Satanás tö ie' e̱rkiöwé̱ ì sulu wamblök. Skëköl biyöchökwakpa tö ie' ki̱mé.
Jesús tö ie' kanè wawé̱mitke Galilea
(Mateo 3.1-12; Lucas 3.1-9,15-17; Juan 1.19-28)
14 Juan klö'wé̱wa̱rakitö wötéwa̱ s'wöto wé a̱, e' ukuöki̱ ta̱ Jesús mía̱ Galilea Skëköl ttè buaë e' pakök. 15 Ie' s'patteke i' es: “Ì blúie Skëköl tso' e' ké̱wö dewa̱tke tsi̱net. E' kue̱ki̱ a' e̱r mane'ú̱ ie' a̱ ta̱ ie' ttè buaë e' klö'ú̱.”
Jesús tö nima klö'u̱kwakpa döka̱ tkël e'pa kié
(Mateo 4.18-22; Lucas 5.1-11)
16 Mik Jesús shkörami batsöri kiè Galilea e' kkömik, eta̱ wëpa böl sué̱itö. E'pa dör Simón ena iël Andrés. Ie'pa dör nima klö'u̱kwakpa. Ie'pa tso' ikla' u̱yök batsöri a̱ nima klö'wo̱ie.
17 Jesús tö ie'pa a̱ iché:
—A' shkö́ ye' ta̱. A' yueraëyö s'ditsö klö'u̱k ye' a̱ ye' ttökataie.
18 E' bet ta̱ ie'pa tö ikla' tuléa̱t ta̱ míyal ie' ta̱.
19 E' wi̱'kie Jesús tö Santiago ena iël kiè Juan e'pa sué̱. Ie'pa dör Zebedeo ala'r. Ie'pa tulur kanò a̱ ikla' wöyuök. 20 E' wösha̱ ta̱ Jesús tö ikiémirak e̱' ta̱. Eta̱ ie'pa tö iyë́ méa̱t ikanè mésopa ta̱ kanò shu̱a̱ ta̱ imíyal Jesús ta̱.
Jesús tö aknama trë'wé̱shkar wëm eköl a̱
(Lucas 4.31-37)
21 Ie'pa demi ká̱ kiè Cafarnaúm ee̱. E̱no diwö a̱ Jesús tkawa̱ judiowak ñì dapa'wo̱ wé a̱ ta̱ ie' tö s'wöbla'wé̱mitke. 22 Ie' tö s'wöbla'we̱ke ttè moki̱ diché ta̱' tai̱ë ese wa. E' kë̀ dör we̱s s'wöbla'u̱k ttè dalöiëno wa wakpa tö s'wöbla'we̱ke es. E' kue̱ki̱ e' tö wé̱pa tso' ittsök e'pa tkiwé̱wa̱. 23 Eta̱ ee̱ wëm eköl tso' e' a̱ wimblu sulusi tso' e' tö iché a̱neule:
24 —A Jesús Nazaret wak, ¿ìie be' tso' sa' tsiriu̱k? ¿Be' debitu̱ sa' e̱u̱kwa? Ye' wa̱ be' su̱ule. Ye' wa̱ ijche̱r tö be' dör yi dör batse'r patkë'bitu̱ Skëköl tö e'.
25 Jesús tö wimblu e' uñé:
—¡Be' siwa̱'blö́wa̱, be' e̱' yö́ttsa̱ wëm se̱ a̱!
26 Wimblu sulusi tö wëm siwa̱' éwa ta̱ ia̱neka̱ tai̱ë ta̱ ie̱' yéttsa̱ ia̱. 27 Sulitane tkinewa̱ iweblök ta̱ iñi chakérak:
—¿Wí̱ dör ì? ¡Ie' s'wöbla'we̱ke ttè pa̱'a̱li̱ wa ena diché wa dö̀ wimblupa sulusi kéitö e̱' yöktsa̱ ta̱ ittö̀ iu̱térakitö ekkë!
28 E' bet ta̱ ie' tté buneka̱ Galilea ko̱s a̱.
Jesús tö Simón yàk bua'wé̱ne
(Mateo 8.14-15; Lucas 4.38-39)
29 Mik ie'pa e̱' yélur ñì dapa'wo̱ wé a̱ ta̱ Jesús mía̱ Simón ena Andrés e'pa u a̱. Santiago ena Juan mí ie' ta̱. 30 Ee̱ Simón yàk me'r ka̱' ki̱ kiri'we̱ke duè dalölö tö, e' ché ie'pa tö Jesús a̱. 31 Eta̱ ie' e̱' skéwa̱ ta̱ iklö'wé̱itö iulà a̱ ta̱ iki̱mé e̱' tkökse̱r. E' bet ta̱ duè dalölö ie' éwa ta̱ ie' e̱' kéka̱ ilè yulök ie'pa a̱ ñè.
Jesús tö tai̱ë s'kirirke esepa bua'wé̱ne
(Mateo 8.16-17; Lucas 4.40-41)
32 Ká̱ tuine diwö míwa̱tke ta̱ s'kirirke ena wé̱pa a̱ aknama tso' esepa ko̱s debitu̱rak iwa̱ Jesús ska'. Diwö e' dör e̱no diwö, e' kue̱ki̱ s'kirirke ko̱s kë̀ dë' ie'pa wa̱ Jesús ska' ñiwe. Ie'pa kë̀ a̱ ka̱wö ta̱' kaneblök e̱no diwö a̱. Ie'pa a̱ ta̱ íyi ö yile tsè̱mi e' dör kanè. E' kue̱ki̱ ie'pa tö s'kirirke tsé̱mi Jesús ska' diwö míwa̱tke e' ukuöki̱, ekkë e̱no diwö e̱rkerö e' kue̱ki̱. 33 Ká̱ e' wakpa ko̱s e̱' dapa'wé̱ka̱ ukkö a̱. 34 Eta̱ ie' tö duè ulitane bua'wé̱ne pë' tso' tai̱ë e'pa a̱. Ñies aknamapa tai̱ë trë'wé̱yalitö. Erë aknamapa wa̱ ijche̱r yi dör ie', e' kue̱ki̱ ie' kë̀ wa̱ ka̱wö mène ie'pa a̱ ttök.
Jesús tö Skëköl ttè paké judiowak ñì dapa'wo̱ wé a̱
(Lucas 4.42-44)
35 Ká̱ ñirketke ià̱ ttsettseë, ta̱ Jesús e̱' kéka̱ mía̱ bánet wé̱ kë̀ yi ku̱' ese ska' ttök S'yë́ ta̱. 36 Eta̱ Simón ena iwapiepa míyal ie' yulök. 37 Mik ikué̱wa̱rakitö, eta̱ ie'pa ie' a̱ iché:
—Sulitane tso' be' yulök.
38 Erë ie' tö ie'pa iu̱té:
—Mishka ká̱ tso' tsi̱net tsi̱net ese a̱. Ñies ee̱ ye' ké Skëköl ttè pakök, eseie ye' dë'bitu̱.
39 Es Jesús shké ká̱ tso' Galilea e' ko̱s a̱ ttè pakök judiowak ñì dapa'wo̱ wé ko̱s a̱, ñies aknama trë'u̱kyal.
Wëm eköl kiri'we̱ke lepra tö e' bua'wé̱ne Jesús tö
(Mateo 8.1-4; Lucas 5.12-16)
40 Wëm eköl kiri'we̱ke lepra tö, e' e̱' skéwa̱ Jesús o̱'mik ta̱ ie' e̱' tkéwa̱ kuchë ki̱ ta̱ iché ia̱:
—Be' ki̱ ikiane, e' ta̱ be' a̱ ye' buarmine a̱s ye' batse'rne.
41 Jesús tö ie' sué̱ e̱r sia̱rë wa ta̱ ikéwa̱itö ulà wa ta̱ ichè:
—Tö́, ye' ki̱ ikiane. Be' dene batse'r.
42 E' wösha̱ ta̱ wëm buanene batse'nene. 43-44 E' ukuöki̱ Jesús tö ie' a̱ iché:
—Ye' ttö̀ ttsö́, ì tka be' ta̱ e' kë̀ char yi a̱. Be' yú e̱' kkachök sacerdote a̱. Ì muk Moisés tö a' ka' e̱' batse'wo̱ie e' tsú̱mi mè Skëköl a̱ iwà kkachoie.
45 Erë wëm mía̱ ta̱ ie' e̱' kéka̱ ì tka ita̱ e' pakök sulitane a̱. E' kue̱ki̱ Jesús kë̀ a̱ e̱' kkayënuk wé̱ pë' tso' tai̱ë ese ska'. Ie' ka̱wöta̱ e̱' tsu̱ka̱t kañika̱ wé̱ kë̀ pë' ku̱' ese ska', erë ká̱ wa'ñe wakpa datse̱ ie' ska'.

*1:2 Malaquías 3.1

1:3 Isaías 40.3

1:32 Diwö e' dör e̱no diwö, e' kue̱ki̱ s'kirirke ko̱s kë̀ dë' ie'pa wa̱ Jesús ska' ñiwe. Ie'pa kë̀ a̱ ka̱wö ta̱' kaneblök e̱no diwö a̱. Ie'pa a̱ ta̱ íyi ö yile tsè̱mi e' dör kanè. E' kue̱ki̱ ie'pa tö s'kirirke tsé̱mi Jesús ska' diwö míwa̱tke e' ukuöki̱, ekkë e̱no diwö e̱rkerö e' kue̱ki̱.