27
Kölün kechü usun Tirus
27.1-36
Iwe, ewe Samol mi Lapalap a kapas ngeniei, “Nge en, nöün aramas, kopwe chietä echö kölün kechü usun Tirus. Kopwe apasa ngeni Tirus ewe telinimw mi nom aroset, lenien chon sopai ngeni aramasen chomong fanüen lematau me fanüen aroset, pwe iei aloi ngang Kot ewe Samol mi Lapalap:
Tirus, ka apasa, ‘Ngang eu telinimw mi wesewesen ling.’
Fanüom a nom lematau,
chokewe mi aüketä ra föruk pwe ka wesewesen ling.
Ka usun chök efoch sip.
Chon falook ra angei papom seni ewe irä saipires me won ewe chuk Hermon,
owum ra pwal angei seni efoch irä setar me won Lepanon.
Fatülom ra föri seni ekewe irä ook lon Pasan,
nge tekkum ra föri seni irä pain seni ewe fanü Saipiros,
ra pwal alinga ngeni ngiin äläfan.
Amarom me filäikom ra för seni mangaku mi pwechepwech
o chü seni Isip,
nge imweimwen womw a pwölüpwöl ngeni mangaku mi arauarau me parochol
seni ewe fanü Saipiros.
Noum chon fatül ekewe aramasen Siton me Arwat,
noum kewe mwän mi fokun reepi ir pölü.
Ekewe mwän mi silelap angangen won wa seni Kepal ra nonom reöm,
pwe repwe pwiniongei womw.
Ekewe sein lematau meinisin me sälan wor ra feito reöm,
pwe repwe amömö ngonuk ar kewe pisek.
10 Chon Persia, chon Lut me chon Put ra choni om mwichen sounfiu. Ra aitiuätä won tittum ar kewe tittin maun me imwer akkaw pwe ka ling ren. 11 Chon Arwat me noum kewe sounfiu ra ütä won tittum, nge chon Kamat ra nom won om kewe imw tekia. Iwe, ra aitiuätä ar kewe tittin maun won om kewe tit meinisin, pwe ka wesewesen ling ren.
12 Chon Tarsis ra kamö senuk, pun ka wöü ren chomong sokun pisek. Ra akasiwili om pisek ngeni silifer, mächä, kapa me pilom. 13 Chon Kris, chon Tupal me chon Mesek ra amömö ngonuk. Ra akasiwili om pisek ngeni ekewe amanau me sepi seni piras. 14 Chon Tokarma ra akasiwili om pisek ngeni orisin angang, orisin maun me aas. 15 Chon Tetan ra amömö ngonuk ar pisek. Aramasen chomong fanüen aroset ra uwato reöm ngiin äläfan me irä mi aüchea akasiwilin om pisek. 16 Chon Etom ra kamö senuk pokiten chomongun om pisek. Ra akasiwili om pisek ngeni fau aüchea iter emeralt, ngeni mangaku mi parochol pwal mangaku mi chü me pwechepwech, ngeni föüpar me fau aüchea iter rupi. 17 Chon Juta me chon Israel ra amömö ngonuk. Ra akasiwili om pisek ngeni wiich, föün olif me föün fiik, chönün chunen, apüra me sokun lö mi pwokus. 18 Chon Tamaskus ra kamö senuk, pun ka wöün pisek mi chomong o sokopat. Ra akasiliwi om pisek ngeni wain seni Helpon me ülen sip seni Sahar. 19 Chon Wetan me Jawan ra akasiwili om pisek ngeni sokun mächä fän iten fout seni Usal, pwal ngeni kasia me nofitin mongö. 20 Chon Tetan ra akasiwili om pisek ngeni mangaku fän iten lenien mot won man. 21 Chon Arapia me ekewe samolun Ketar meinisin ra akasiwili om pisek ngeni nöür apanen sip, ätemwänin sip me kuuch. 22 Ekewe chon amömö seni Sepa me Raama ra amömö ngonuk. Ra akasiwili om pisek ngeni chomong sokun nofitin mongö mi mürina, pwal fau aüchea me kolt. 23 Chon Haran, chon Kanne, chon Eten, ekewe chon amömö seni Sepa, pwal chon Asur me chon Kilmat ra amömö ngonuk. 24 Ir ra amömö ngonuk lon om lenien amömö üf mi ling, mangaku mi arauarau me chü, pwal kieki mi sokopat anüan, ra riri o anükü ngeni lül mi aüchea.
25 Ekewe sipen kamö me me amömö ra uwei om pisek.
Ka usun chök efoch sip won matau mi ur ren pisek.
26 Nge lupwen noum kewe chon fatül ra fatüleekela lukalapen matau,
eu asepwälin ötiu a ataokela toau seni fanü.
27 Woum me pisekum meinisin,
noum kewe säla me chon reepi lematau,
noum chon pwiniong me noum chon amömö,
noum kewe sounfiu, pwal chiechiom meinisin mi etuk,
ir meinisin ra kokotiu lukalapen matau
lon ewe rän ka tala.
28 Iwe, ekewe fanüen aroset ra chechech
ren pupuchörün noum kewe säla, lupwen ra kokotiu.
 
29 Ekewe chon fatül ra likitala war kewe sip,
ekewe säla me ekewe chon reepi lematau ra ütä wilifanü,
30 ra leüömong le ngüngüres usum o kechüangau.
Iwe, ra uwätä pwül won mökürer o fares lon falangen ekkei.
31 Ra püsin reipöpöla mökürer fän äsengesum
o üföüfolong üf seni tuk,
ra pwal kechüeituk fän riaföün letiper.
32 Lon ar letipeta repwe chietä echö kölün kechü usum o ngüngüres womw,
‘Iö a wewe ngonuk, Tirus,
en telinimw mi fokun tala me lukalapen matau?
33 Lupwen ekewe sip ra uwei om kewe pisekin amömö lematau,
ka alisi aramasen chomong mwü.
Ka pwal apisekiseki ekewe kingen fanüfan
ren woum me pisekum mi somwola.
34 Nge iei ka tala ren nonoon lematau,
ka kokotiu epin matau,
nge om kewe pisekin amömö
me noum kewe aramas ra etuk le kokotiu.’ 35 Aramasen ekewe fanüen aroset ra rükö ren mine a fis ngonuk, pwal ar kewe king ra nupufengeniir o wowongau fän niuokus. 36 Ekewe chon amömö seni ekewe mwün fanüfan ra ngäruk ren om feiengau, pun ka tori sopolomw mi afeiengau, nge kosap chüen nom tori feilfeilachök.” Pwär 18.11-19

27:36: Pwär 18.11-19