15
Cristo tojtanayenama
Morna, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e së́ntsebos̈e ts̈ëngaftanga chas̈muatenójuaboma ats̈e tcbonjanabuayená ts̈abe noticiënguiñe, ndayá ts̈ëngaftanga s̈monjanóyëngacñe, chë ndáyeca ts̈ëngaftanga Jesucrístbeñe s̈mojtsos̈buaché y cha jtseservénëse s̈mojtsiyena. Chca s̈mobómnayeca, ts̈ëngaftanga atsebácanënga s̈mojtsemna, pero ts̈ëngaftanga sempre chiñe s̈mojtsos̈buachese, nts̈amo cbonjanabuayiynacá; chca ndóñesna, nÿe ndoñe corente ts̈abá ntjajuaboycá chë buayenana soyënguiñe s̈mojtsanos̈buaché.
Er ats̈e ts̈ëngaftangbeñe sënjë́ftsanboshjona, Bëngbe Bëtsábiocana ats̈e tijanóyëngacñe más uámana buatëmbana soyënga. Ats̈e tcbonjabuatambá: Cristo tojanóbana bënga bacna soyënga tmojamama, nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe chabe juabna oyebuambnayënga chama tmojanayancá; chë Cristo tmojanatbontsá y unga tianoye cha cháuatayenama Bëngbe Bëtsá tojanmama, nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe chabe juabna oyebuambnayënga chama tmojanayancá; chë Pédrëbioye tbojánebëbocnama, y chents̈ana chë bnë́tsana útata ca uabobáinëngbioynaca. Chents̈ana mo shachna patsama más chábeñe os̈buáchiyënga tojánebëbuacna, chënga cánÿents̈e imojtsemna ora; chënguents̈anga banga cabá vida imotsóbomñe, masque báseftanga ya tmojóbana. Chents̈ana Santiágbioye tbojánebëbocna, y chents̈ana nÿetsca chabe ichmónëngbioye.
Y chents̈ana áts̈naca s̈onjánebëbocna. Mo canÿe s̈es̈ona cabá shbená tojonÿnacá, Cristo chabe ichmoná s̈onjánbema, chë tempo chama jopróntama ntsebomncá, ndayëntscuana ínÿenga cha tojanabuatambá. Er ats̈e sëndmëna chë más bats̈á uamaná Jesucristbe ichmónëngbeñe; y ni merecido taitsatobuajoñe “chabe ichmoná ca” chas̈motsábobuatmama, er ats̈e ts̈a sënjánama Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga chamotsesufrínama. 10 Pero Bëngbe Bëtsá ats̈be ts̈abiama yojanjuabná, y chíyeca ats̈e mora tsmëna nts̈amo sëndmëncá, y chabe ts̈abe juábnaca ats̈biama jtsamana, ndoñe nÿe bonamente quenátsmëna. Er ats̈e más sënjatrabajá, chë inÿe Jesucristbe ichmónëngbiama; pero ndegombre ats̈e ndoñe nÿe canÿa chca chiyatsma, sinó masna Bëngbe Bëtsá chë trabajo tojama, ts̈abe juabna ats̈biama jtsebomnëse. 11 Ndayá más yojtsámana ndoñe quenátsmëna, ats̈e o chënga, Jesucristbe soyëngama abuayiynayiñe más tojatrabajá, sinó ndayá chë soyënga bëngbe buayenana soye yojtsemna, y ts̈ëngaftanga chiñe s̈mojtsos̈buaché.
Chë obanënga cachiñe vida mochtsatsbomnama
12 Pero bëngbe buayenana soye endmëna, Bëngbe Bëtsá tojanma Cristo cháuatayenama; as ¿ndáyeca básefta ts̈ëngaftanga s̈mnétsichamo Bëngbe Bëtsá ndoñe yochanjama chë mora obanënga chámuatayenama ca? 13 Pero chca tojtsemna, chë obanënga ndoñe mochántayenasna, Cristo cach ndoñe tontanayena; 14 y Cristo ndoñe matenjésayenëse, bënga nÿe bonamente chabiama fstsabuayiyná, y ts̈ëngaftanga nÿe bonamente chábeñe s̈mojtsos̈buaché. 15 Y canÿe más bëts soye: chca tojtsemnësna, bënga muanjábocna mo chë Bëngbe Bëtsabiama soyënga tmojinÿe ca ichamëngcá, pero ndoñe ndegombre chca tontsemna; er bënga fsëndbétsichamo, Cristo cháuatayenama Bëngbe Bëtsá tojanma ca. Pero chë obanënga ndoñe mochántayenasna, Bëngbe Bëtsá ndoñe tonjanma Cristo cháuatayenama. 16 Pero chë obanënga ndoñe mochántayenasna, Cristo cach ndoñe tontanayena. 17 Y Cristo cháuatayenama Bëngbe Bëtsá ndoñe matënjanmëse, ts̈ëngaftanga nÿe tondayama chábeñe s̈mojtsos̈buaché; ts̈ëngaftanga chë bacna soyëngama cabá ndoñe perdonánënga s̈montsemna. 18 Y chca, chë tmojanóbanënga, Crístbeñe os̈buáchiyënga, chënga cach ndoñe chëngbe bacna soyënguents̈ana atsebácanënga quemochátsmëna, sinó nÿetsca tescama castigánënga. 19 Bënga tmojtsobátmana Cristo bëngbiama ts̈abe soyënga chaotsamama, pero chca nÿe quem luarents̈e bënga vida tmojtsebomnëntscuana, as bënga nÿetscangbiama más muantsomerecena, nÿetscanga bëngbiama chaotsangménama.
20 Pero chca ndoñe ndegombre quenátsmëna, er ndegombre Bëngbe Bëtsá tojanma Cristo cháuatayenama. Mo chë uanatsena shajuancá, jtsinÿanÿnayana más shajuanënga chents̈ana yochjóbocnama, cachcá, Cristo tojtanayena ora, cha tojaninÿanÿé Bëngbe Bëtsá yochjanma ínÿenga chábeñe os̈buáchiyënga chámuatayenama vida chamotsatsbomnama. 21 Chca, ndayá canÿe ents̈á, Adán, tojanmama, nÿetscanga jóbanama yojtsamna, cachcá, nts̈amo inÿe ents̈á, Cristo, tojanmama, Bëngbe Bëtsá yochjama ents̈anga chámuatayenama. 22 Er nts̈amo, Adánbents̈ana ents̈anga bétsemnayeca jóbanama jtsamnana, cachcá, Crístbeñe os̈buáchiyënga bétsemnayeca, Bëngbe Bëtsá jamana chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida chënga chamotsebomnama. 23 Pero Bëngbe Bëtsá jamana cada ona cháuatayenama nÿa chama tempo tojtsemna ora. Natsana Cristo, y chents̈ana, Cristo cachiñe quem luaroye chaojésabo ora, nÿetscanga chë Cristbe ents̈anga imomnënga. 24 Y chents̈ana, Bëngbe Bëtsá chë Taitábioye, Cristo chabe amë́ndayana chabojants̈abuaché ora, nÿetsca mandadënga, mando y obenana bomnënga corente jtsayë́njanayëse. 25 Er Cristo bontsemna ínÿenga mo reycá jtsamë́ndayana, chabe uayayënga chabe cucuats̈iñe chamoquedama Bëngbe Bëtsá tojamëntscuana. 26 Canÿe uayayá inétsama ents̈anga jóbanama; pero Cristo último echanjama chabe obenana pronto chaotsopochocama. 27 Er nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayancá: “Bëngbe Bëtsá tojama Cristo nÿetsca soyënguiñe chaotsemándama ca.” Pero “tojama Cristo nÿetsca soyënguiñe chaotsemándama ca” tojayana ora, jtsopodénana puerte ts̈abá jinÿama, chca ndoñe yontsayana, Bëngbe Bëtsá Crístbeyeca mandaná yojtsemna ca; Bëngbe Bëtsá nda tojanma Cristo nÿetsca soyënguiñe chaotsemándama. 28 Y Cristo nÿetsca soyënguiñe chaojtsemánda ora, cach Cristo, chë Uaquiñá, echántsemna Bëngbe Bëtsábeyeca mandaná, Bëngbe Bëtsá chë Cristo nÿetsca soyënguiñe chaotsemándama tojanmá. Y chca, Bëngbe Bëtsá lempe echántsemna, lempe nts̈amo quem luarents̈e yobínÿniñe.
29 Inÿets̈ánaca, báseftanga cachiñe uabáinënga imojtsemna, chë os̈buáchiyënga nduabáinënga obanëngbe cuenta. Chca chënga jamana mo chë obanënga uabáinënga chamotsemnama cuafjamcá. Chë obanënga chámuatayenama ndoñe tontsemnëse, ¿ndáyeca ents̈anga chëngbe cuenta muantenábaye? 30 Obanënga chámuatayenama Bëngbe Bëtsá ndoñe tonjamëse, ¿ndáyeca bënga muántseprontana nÿets tempo resjuiñe jtsajnama, Cristbiama oservena causa? 31 Ats̈biama cada te resjo endmëna jóbanama. Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e së́ntsichamo, chca ndegombre yómnayeca, ats̈e oyejuayá stsemna ca, mo Cristo Jesús Bëngbe Utabnabe canÿe oservenacá, ts̈ëngaftanga chábeñe s̈mojtsos̈buáchema. 32 Mo canÿa ts̈átjaye bayë́ngaca tojtsentsjaná orcá, ats̈biama puerte resjo enjamna jóbanama, Efeso puebloca; pero nÿe chë ents̈anga mondbétsejuabnaye jëftsashjáchama soyënga jtsebos̈ëse chca matsjamnëse, ¿ndaye ts̈abe soye matënjanóbocna, chca ats̈biama resjo jóbanama enjamna ora? Obanënga ndoñe mochántayenësna, mochtsama nts̈amo ents̈anga jayanana monduamancá: “¡Mochjase y mochjofs̈iye, nderado yëfse muatjóbana ca!”
33 Ndoñe matenoíngñana. Nts̈amo canÿa tojanayancá: “Nderado nda bacna amiguë́ngaftaca tojtsenutaná, cha jtsajbanana chë ts̈abe soyënga, nts̈amo jtsamëse yojoyena.” 34 Ts̈abá s̈mochtenójuaboye, y juabna ndbomnacá ndoñe; y s̈mochtsajbaná bacna soyënga amana, chë obanënga ndoñe mochántayena ca juabnaye causa, er báseftanga ts̈ëngaftanguents̈e Bëngbe Bëtsabe soyënga ndoñe ques̈matábuatma. Ats̈e chca së́ntsichamo ts̈ëngaftanga chas̈motsëuatjama.
Nts̈amo chë obanënga mochtayena
35 Pero nderado nda nanjatjaye: “¿Nts̈amo chë obanënga mochtayena ca? ¿Mocna cuerpo mochtsebomna ca?” 36 ¡Juabna ndbomna ents̈á! Ndayá tcojajé orna, jtseytana chë jénaye chaóbanama, chë matatema vida chaotsebomnama. 37 Ndayá tcojajecá ndoñe ntsemnana chë juábocnama matatema, ndayá nÿe chë meshe, trigo meshe o ndaye mata méshnaca jtsemnana. 38 Pero Bëngbe Bëtsá jamana chë jénayents̈ana mata chauábocnama, nts̈amo jamama cha tojajuabocá; y cha jamana cada jénayents̈ana canÿe mata chauábocnama, nts̈amo chë jénayents̈ana chauábocnama tojtsemncá. 39 Nÿetsca cuerpënga ndoñe cachcá ntsemnana. Ents̈anga canÿe cuerpo mondbomna, bayënga inÿe cuerpo, shlofts̈ënga inÿe cuerpo, y beongna inÿe cuerpo. 40 Chë celoca vida bomnënga inÿets̈á jtsinÿnana, y chë quem luarents̈e vida bomnëngna inÿets̈á. Pero chë buashinÿinÿanana y botamanana nts̈amo celoca vida bomnënga jtsinÿnancá, ndoñe cachcá ntsemnana chë quem luarents̈e vida bomnëngbe botamanancá. 41 Cachcá, shinÿe ndoñe quenátsbomna cachca buashinÿinÿana juashconcá, ni estrellëngcá; y estrellënguents̈e cach ndoñe cachcá ntsebuashinÿinÿanana.
42 Cachcá, chë obanënga chámuatayenama Bëngbe Bëtsá chaojama ora chamojtsebomna cuerpo, ndoñe queochátsmëna cachcá nts̈amo quem luarents̈e imojaniyena ora imojë́ftsebomna cuerpcá. Nts̈amo chë jénaye tcojuatbontsá ora chiye jóbanana, cachcá, quem luarents̈e bënga mondbomna cuerpo jóbanana, ínÿenga juatbontsana y jtsopochócana; pero bënga chámuatayenama Bëngbe Bëtsá chaojama ora, bënga tsëm cuerpo mochántsatsbomna y ndocna te queochatopochóca. 43 Chë óbana cuerpo tmojuatbontsá ora, chë cuerpo tondaye ntsámanana; pero chë obanënga chámuatayenama Bëngbe Bëtsá chaojama ora, chë tsëm cuerpo puerte echántsebuashinÿinÿana y echantsámana. Bënga quem luarents̈e imoyenëntscuana imobomna cuerpo, nÿe bats̈á obenana jtsebomnana; pero chë Bëngbe Bëtsá s̈ochjats̈ataye tsëm cuerpo, puerte obenana bomna cuerpo echántsemna. 44 Quem luarents̈e imobomna cuerpo endmëna cam luarents̈e vida chaotsebomnama; pero bënga chámuatayenama chaojama ora, chë bënga mochtsebomna tsëm cuerpo, puerte chë Espíritbeyeca echántsemandana. Canÿe cuerpo quem luarents̈e vida chaotsebomnama yómnayeca, canÿe cuérpënaca, jtsemnana celoca vida chaotsebomnama.
45 Chca Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe endayana: “Bëngbe Bëtsá, chë natsana ents̈á tbojanma chaotsainama ca.” Adánbents̈ana nÿetsca ents̈anga jabocanana, pero Crístbeyeca, Bëngbe Bëtsá tojama banga mo tsmëma ents̈angcá chamotsemnama; chca, Cristo jtsemnana mo chë ústonoye Adancá; pero Cristna canÿe espíritu endmëna, y chë espíritu jamana ents̈anga chë nÿetsca tescama yomna ts̈abe vida chamotsebomnama. 46 Pero chë celoca nÿetsca tescama vida jtsebomnama cuerpna ndoñe natsana ntjóbocnana, ndayá chë quem luarents̈e vida jtsebomnama cuerpo; chents̈ana chë celoca vida jtsebomnama cuerpo. 47 Bëngbe Bëtsá, chë natsana ents̈á tbojanma fshántseca, y chca, cha fshantsents̈ana tojánbocna; Cristna, mo ents̈ángbents̈ana chë natsaná tsmacá bemanacá, celocana tojánbocna. 48 Adánbents̈ana, chë natsana ents̈á, chë fshántseca tmojanmábents̈ana tmojábocanënga, nts̈amo cha yojamncá jtsemnana. Cachcá, chë mo tsmëmangcá tojábiamëngna, Cristcá jtsemnana; Cristo nda celocana tojánabo.
49 Nts̈amo bënga jtsinÿnana chë Bëngbe Bëtsá fshántseca tbojánbema ents̈acá, cachcá bë́ngnaca mochtsinÿna nts̈amo chë celocá yomnacá.
50 Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈e cbochjáuyana, nÿe quem luarents̈e vida jtsebomnama cuerpë́ngaca, bënga ndoñe ntsobenana Bëngbe Bëtsabe amë́ndayoye jamashënguana; ni ndayá yochjopochóca soye, ntsobenana ndayá ndoñe yochanjopochóca soye jtsebomnana. 51 S̈mochjouena, ats̈e canÿe soye cbochanjáuyana, y chë soye Bëngbe Bëtsá ents̈anga tempo ndoñe tonjaninÿanÿé: Bënga os̈buáchiyënga nÿetscanga ndoñe quemochatóbana, pero Bëngbe Bëtsá s̈ochanjátrocaye mo tsmëmangcá. 52 Nÿe betsco, mo tcojofshetá y cachora tcojtafs̈nacá, quem luare ya jopochócama ora, canÿe ángel trompetë́fjua chaojuájatëta ora, er chora trompetë́fjua echanjuénana, Bëngbe Bëtsá echanjama obanënga chámuatayenama, nÿetsca tescama vida jtsebomnama; y bënga, chë ainënga mochtsemnëngna, cha s̈ochanjátrocaye mo tsmëmangcá jtsemnama; 53 er jtseytana Bëngbe Bëtsá chaotrocá chë bë́ngbeñe jopochócama yomna soye, ndocna te yochanjopochóca soyiñe; y ndayá bë́ngbeñe yochjóbana soye, ndocna te yochanjóbana soyiñe. 54 Bëngbe Bëtsá chca bë́ngaftaca chaojama ora, chë cha jatrócana ndayá bë́ngbeñe yochjopochocacá, ndocna te yochanjopochóca soyiñe, y ndayá bë́ngbeñe yochjobancá, ndocna te yochanjóbana soyiñe, chora echanjochnëngo nts̈amo Bëngbe Bëtsabe uabemana palabrënguiñe chama endayancá:
Bëngbe Bëtsá tojayënjaná chë ents̈anga chamóbanama endbétsama obenana;
ents̈anga ndoñe más quemochatóbana ca.
55 ¡Mora ents̈anga chamuatóbanama chaotsama obenana ya ndoñe quenátsmëna;
Bëngbe Bëtsá chë obenana nÿetsca tescama tojayënjaná ca!
56 Ents̈anga bacna soyënga tmojama causa, obenana endmëna ents̈anga jóbanama chaotsamnama. Ndayá leyiñe iuayanama, ents̈á jtsetats̈ëmbuana ndayá yomna bacna soyënga jamana, y chca táts̈ëmbo causa, chca bacna soyënga jamama juabnë́ngaca mandaná jtsemnana, y cabana, jóbanama jtsemnana. 57 ¡Pero Bëngbe Bëtsá mochtsatschuanaye, bënga mo ayënjanayëngcá cha s̈ojábiamama, er ya ndoñe s̈ontsamna chca jtsemnama, chë Bëngbe Utabná Jesucristo bëngbiama tojanma sóyeca!
58 Chíyeca, Jesucrístbeyeca ats̈be cats̈átanga, ats̈be bonshánënga, Jesucrístbeñe sempre puerte s̈mochtsos̈buáchiye y ndocna te s̈matjaleséncia ndocná ni tondaye chaotsama chábeñe os̈buáchiyana chas̈motsajbanama. Sempre s̈mochtsents̈ena bëtscá jtsamana Bëngbe Utabnabiama trabájayiñe, er ts̈ëngaftanga s̈mondë́tats̈ëmbo, Bëngbe Utabnabiama trabájayiñe ndayá s̈mojamcá, ndocna te nÿe bonamente ntsemnana.