28
Pablo Malta luaroca
Ya nÿetscanga fshantsoca ts̈abá fsënjétsemna ora; fsënjántats̈ëmbona chë luare Malta ca yojanabaina. Chë luarents̈a ents̈anga bë́ngaftaca corente ts̈abá mándbomnënga monjétsemna; canÿe íñeshe tmonjanangbotjó y s̈onjanë́buaja choca bënga jatós̈boniyama, er ts̈a enjétsaftena y yapa enjétsesësna. Pablo tojanatbaná básefta buashana chamesëfjënga y chë íñeshoye enjétseshacjnaye ora, canÿe mëts̈cuaye tojánbocna y enjetsachaye, chents̈e yapa obonÿaye causa, y Páblëbe cucuats̈iñe tontsanojonÿá. Chë luarents̈a ents̈anga, chë mëts̈cuaye Páblëbe cucuats̈iñe yojtsajonÿanama tmonjáninÿe ora, monjétsenatsëtsnaye: “Quem boyabása ndegombre inÿa obanayá cuanmëna; mar béjayoca jobanáments̈ana tojotsbocá, pero chca uamana causa, diosá Justicia ndoñe quebnatsleséncia cha vida chaotsebomnama ca.”
Pero Pablo tontsanenacuestëtoná y íñeshoye chë mëts̈cuaye tbontsantsats̈e y Pablo ndocá chenatanpasá. Chë ents̈anga imojétsejuabnaye chábioye bochtsacuefshachá y nÿe ndeolpe obaná yochjashajaye ca. Pero bën tonjanochnëngo y ndocá chenátanopasama chënga tmonjáninÿe ora, ya ndoñe cachcá quemëntétsanjuabnaye y tmonjanonts̈é ichámuana Pablo canÿe dios inamna ca.
Chents̈a béconana inamna chë luarents̈a mandayabe fshantsënga. Cha s̈onjanë́buaja y corente ts̈abá s̈onjanacuedá, unga tentscuana. Chë taitana Publio ca inauabaina. Chë tempo, Públiëbe taitá s̈ocá jutsnë́shañe inajájona, calentóraca y buíñeca buamachnëjuanánaca. Pablo tonjána cha jinÿama y tonjánamashëngo; Bëngbe Bëtsábioye tbonjanimpadá y chë s̈ocábeñe chabe cucuats̈ënga tonjanjajó, y chca, cha shnaná enjétsatsmëna. Chca tonjanopasá chents̈ana, chë luarents̈a inÿe s̈oquënga Páblëbioye monjánajna y cha enjánashnaye. 10 Bëtscá ts̈abe soyënga chents̈e bëngbiama tmonjanma, y cachiñe játama ya chë barcuiñe fsëntanenojayenga orna, lempe nts̈amo bejaycá jama s̈onjanëjabotcá chënga s̈onjanats̈atá.
Pablo Romoye tojánashjango
11 Chë fshantsents̈e mar béjayoca unga ishinÿe fsënjë́ftsemna, y chents̈ana canÿe Alejandriocana yojanabá barcuiñe fsënjanenojayé; chë barco nÿets uaftena tempo chë luarents̈e yojëftsamna y enjanabaina Cástor y Pólux ca, mo chë romanëngbe uta diosata cats̈atcá. 12 Chents̈ana, Siracusa bëts puebloye fsënjánashjajna y chents̈e unga te fsënjë́ftsemna; 13 y chents̈ana fshantse béconana bejaycá fsënjána, Regio puebloye jashjanguëntscuana. Yëfsana, tsmanoicana tsjuanoye enjétsebinÿiaye, y chca, chë inÿe yëfsana Puteoli puebloye fsënjánashjajna. 14 Chents̈e básefta Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga fsënjánanÿena, y s̈onjanë́buaja chë́ngaftaca canÿe semana chents̈e jëftsajë́tanama; y chents̈ana Romoye fsënjë́ftsanbocna. 15 Romoca Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga ya imojétsetats̈ëmbo bënga choye fchjanashjajnama; chcasna, chënga tmonjánbocna bënga jajébenguama canÿe luare Foro del Apio y Unga Tabernënga ca uabainóntscoñe. Pablo chënga tonjánanÿe ora, Bëngbe Bëtsá tbontanchuá y puerte añémoca enjétsemna. 16 Romoye fsënjánashjajna ora, soldadëngbe amëndayá Páblëbioye tbonjalesenciá cánÿabe yebnents̈e chaotsiyenama, y tonjanmandá canÿe soldado chabotsebojanÿama.
Ndayá Pablo Romoca tojanma
17 Choye fsënjánashjajnents̈ana unga tianoye, Pablo tonjanmandá chents̈e imnoyena judiënga más uámanënga chamobéconama; y nÿetscanga ya tmojánenefjna ora, cha tojanë́yana: —Cats̈átanga judiënga, masque ats̈e tondaye chiyatsma bënga judiënga mondbétsama soyëngama contra, ni bëngbe bëts taitanga imojanamana soyëngama contra, judiënga Jerusalenoca s̈monjanishache y romanëngbe cucuats̈iñe s̈monjánboshjona. 18 Chë romanënga lempe s̈monjantjá chents̈ana, monjétsebos̈e ats̈e jëtsboshjonana, er ndocna bacna soye chemátaninÿena ats̈e jóbanama chas̈otsemnama. 19 Pero chë judiënga ndoñe quemtétsebos̈e ats̈e chas̈muatsboshjonama; chíyeca, s̈onjanotocá jáimpadana cach Romoca bëts uámana mandado cháuayana ats̈e ts̈abá o ndoñe tijanmama, masque ats̈e tondaye quetsátsbomna, cach ats̈be luarents̈a ents̈anga, judiëngbe contra jayanama. 20 Chíyeca, ats̈e tcbonjúbuaja jánÿama y jáuyanama, er ndayama chë Israeloca ents̈anga puerte jtsos̈buáchiyëse mondobátmanama, chë obanënga mochtayenama, ats̈e mora utamená së́ntsemna ca —tojanë́yana.
21 Chora chënga tmojaniyana: —Bënga ni mo canÿe tsbuanácha Judeocana fchiyatáyëngaca acbiama noticië́ngaca, y ni canÿe cats̈ata judío, chocana moye ashjajnënguents̈á, ndocna bacna soye acbiama ches̈natacuntá. 22 Bënga fsë́ntsebos̈e jouenana nts̈amo aca cojuabnama, er nts̈amo Jesucristbe ustonëngbiama fstsëtats̈ëmbcá, entsemna ana nÿets luarenache chëngbe contra ents̈anga imojtsichamo ca.
23 Asna, canÿe tescama Pablo tmojaniyana chca chaotsemnama; y chë tena, ba ents̈anga chë Pablo posada inabomnoye tmojanobeconá. Y cachëscana tojanjétanëntscuana, Pablo ents̈anga yojanëtsëtsná Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama, ndayama cha ininÿe y inatáts̈ëmbo; y yojtsents̈ena chënga jáyënjanama Jesúsbeñe chamotsos̈buáchema, Moisesbe leyënguents̈a soyë́ngaca y Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayëngbe uabemana librë́s̈angañe soyë́ngaca. 24 Báseftanga aíñe imojtsos̈buáchiye nts̈amo Pablo yojtsanëtsëtsnacá ndegombre bétsemnama, pero ínÿengna ndoñe. 25 Nÿetscanga ndoñe cachcá montsanjuabnaye causa, tmojanonts̈é chents̈ana jésebocanana. As Pablo tojanë́yana: “Nÿets razónaca chë Uámana Espíritu ts̈ëngaftangbe taitanga tojanë́yana, Bëngbe Bëtsabe juabna oyebuambnayá Isaíasbiajana, mënts̈á:
26 Motsa chë ents̈anga jauyanama:
‘Bëtscá s̈mochantsuenana, pero tondaye quecmochátësertana;
ts̈a s̈mochantsafs̈na, pero tondaye ques̈mochátinÿe.
27 Muents̈a ents̈anga ainánaca josértama ndoñe quemátsbos̈e causa,
chënga nduauenanënga montsemna y nduabinÿnë́ngnaca;
chënga bomínÿeca ndoñe chamondobená jinÿama,
ni chëngbe matscuas̈eca jouenama,
ni chëngbe ainánaca josértama ndoñe chamondobená,
chca, ats̈be benache ndoñe chamondishachama,
ats̈e ndoñe ntjátsebacama ca.’ ”
28 Pablo chora mënts̈á tojanë́yana: “Ndegombre s̈mochtsetáts̈ëmbo, cach quem Bëngbe Bëtsabe buayenana soyënga ents̈anga bacna soyënguents̈ana játsebacama, chë ndoñe judië́ngbioye mochanjábuayenaye, y ndegombre chënga cocayé aíñe mochanjóyeunaye ca.” 29 (Pablo chca tojánayana ora, chë judiënga chents̈ana imojésebocana y ts̈a imojtsenatsëtsnaye.)
30 Pablo uta uata chents̈e tonjanoquedá canÿe uánts̈amena yebnents̈e; y nÿetscanga cha jauatsëtsayama monjánajnënga cha enjanëbuájajana. 31 Nÿetscangbe delante puerte añémoca ents̈anga enjanabuayiyná Bëngbe Bëtsabe amë́ndayama, y enjanabuatambá soyënga Bëngbe Utabná Jesucristbiama, y ndocna Romoca mandayá quebënjatanauyá chca jtsamama.