2
Chë inÿe ichmónënga tmojánayana Pablo aíñe ts̈abá yojtsama ca
Jerusalenoye sënjána orscana bnë́tsana canta uatëse, cachiñe choye sënjesaná. Bernabé s̈onjantjëmbambá, y Tito bëndátaftaca fsënjë́ftsanbets̈e. Choye sënjána, choye jama s̈ojamnama Bëngbe Bëtsá s̈onjaninÿanÿéyeca. Ats̈e nÿe chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngbiama uámanënga imojamnë́ngaftaca sënjanencuentá, ínÿengaftaca ndoñe; y chë ts̈abe noticiëngama chë ndoñe judië́ngbeñe sëndabuayiynama chënga sënjanacuntá. Chca sënjanma ats̈e jtsetats̈ëmbuama, nts̈amo tijanma y sënjëftsamcá ndoñe nÿe bonamente yonjamnama. Pero chënga tmonjánayana ats̈e aíñe ts̈abá tijanma ca, y Tito, chë áts̈eftaca enjamná, masque Grecia luarocá enjamna, chënga ndoñe chematanmandá base bobachtema chë más delicadents̈e tëts̈ená chaotsemnama, nts̈amo judiënga monduamancá, Bëngbe Bëtsábenga imomnama chaotsinÿnama. Chca tonjanopasá, masque ínÿenga monjánbos̈e Tito base bobachtema chë más delicadents̈e tëts̈ená chaotsemnama. Chënga tmonjánayana bëngcá Jesucrístbeñe os̈buáchiyënga imojamna ca, pero ndoñe chca quemënjatsmëna. Chënga chë Jesucrístbeñe os̈buáchiyëngaftaca tmojanenutaná, ndayá yojtsanopasánama chë os̈buáchiyënga ntsetats̈ëmbcá, mo chë os̈buáchiyëngbiama bacna soyënga jamama cuafseitë́mena cuenta. Chënga tmojánabo jtsetats̈ëmbuama nts̈amo Jesucristo bënga atsebácanënga s̈ojánabiamama, chë judiëngbe leyë́ngaca ndëmandánënga, cháftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse. Chënga chca tmojanma, er chënga imojtsanbos̈e jamana, bënga chë judiëngbe leyë́ngaca nÿets tempo mandánënga chamotsiyenama. Pero bënga ndocna ora fchiyátanayana aíñe ca chë nts̈amo chënga monjánichamo bënga s̈ojánamna jamama soyëngama, er bënga becá fsënjánbos̈e ts̈ëngaftanga nÿets tempo Jesucristbe ndegombre ts̈abe noticiënga chas̈motsóbomñama.
Pero chë ndëmuanÿengbiama ents̈anga monjánichamo chë uánatsanënga imojamna ca (ndayá chënga tempo imojamna ats̈biama ndoñe quenatámana; Bëngbe Bëtsabiama nÿetscanga cachcá monduámana), chëngna tondaye ches̈matanbuayená, nts̈amo tempo tijanmama inÿets̈á chaimama. Masna, chënga tmonjántats̈ëmbona, Bëngbe Bëtsá chë ts̈abe noticiënga ndoñe judiënga jábuayenama trabajo ats̈e jamama s̈ojanënts̈abuáchema, nts̈amo judiënga jábuayenama cachcá Pédrëbioye tbojanënts̈abuachecá. Er Bëngbe Bëtsá ats̈e chabe ichmoná s̈onjánbema, ndoñe judiënga chabiama jábuayenama, nts̈amo cachá Pédrëbioye chabe ichmoná tbojanbemcá, judiënga chabiama jábuayenama.
Santiago, Pedro y Juan, chë os̈buachiyënguents̈a uánatsanënga, ats̈e canÿe bëts trabajo chaitsebomnama Bëngbe Bëtsá tojanmama tmonjántats̈ëmbona ora, cucuats̈e s̈ontanats̈ataye ats̈e y Bernabébioye, jinÿinÿiyama chënga s̈ojanë́buajama mo cachëngbe trabajo amatcá. Y fsënjanenoyeuná bëndata jama, masna ndoñe judiënga jtsabuayiynayama trabajo jamama, y chëngna judië́ngbeñe. 10 Chënga nÿe s̈onjanaimpádaye chë os̈buáchiyënga ndbomnëjémënga Jerusalenoquëngbiama jtsenójuabnayama; y ats̈e bëtscá së́ntsama chënga jujabuáchama.
Pablo Antioquioca Pédrëbiama tojánayana cha ndoñe ts̈abá tojanma ca
11 Pero Pedro Antioquía bëts puebloye tonjánabo ora, chabe delante sënjánayana cha ndoñe ts̈abá tonjanma ca, er nts̈amo enjanamcá ndoñe ts̈abá quenjatsmëna. 12 Mënts̈á tonjanopasá: Santiago básefta ents̈anga Antioquioye tojanichmó, pero chënga cabá choca ndáshjajna ora, Pedro yojanamana chë ndoñe judiënga os̈buáchiyëngaftaca jtsesayana. Pero chë ents̈anga tmojánashjajnents̈ana, Pedro tojtsanajbaná chë́ngaftaca sayana y encuéntayana. Cha chca tojanma, nts̈amo chë ndoñe judiënga os̈buáchiyënga, chë base bobachtema chë más delicadents̈e të́ts̈enënga jtsemnama yojánamna ca tmojánayanënga, chabiama muanjájuaboyama yojtsauatja causa. 13 Chë inÿe judiënga os̈buachiyë́ngnaca tmojanonts̈é amana cachcá nts̈amo Pedro yojtsamcá, jtsamëse nts̈amo chënga imojántats̈ëmbo chca jamama ndoñe yonjanamncá. Y Bernabénaca, nts̈amo chënga imojtsamcá jtsonÿayëse, chëngcá yojtsama, jtsamëse nts̈amo cha yojántats̈ëmbo chca jamama ndoñe ibonjamncá. 14 Chënga ndoñe quemënjátaniyena jtsamëse nts̈amo yojanamncá, nts̈amo chë Jesucristbe ts̈abe noticiënguents̈a ndegombre soyënga endmëncá. Chca sënjáninÿe ora, Pédrëbioye nÿetsca os̈buáchiyëngbe delante sënjaniyana: “Aca canÿe judío, mo ndoñe judío bendmëncá cojtsiyena, y ndoñe nts̈amo chë judiënga jamama monduamancá; chcasna, ¿nts̈amo catjobenaye jamana chë ndoñe judiënga os̈buáchiyënga mo chë judiëngcá chamotsiyenama ca?”
Bëngbe Bëtsá judiënga y ndoñe judiënga játsebacana, Jesucrístbeñe tmojtsos̈buáchema
15 Bënga judiënga fsëndmëna, bëngbe bëtsë́tsanga judiënga monjámnayeca, y nts̈amo judiënga chë ndoñe judië́ngbioye mondubobuatmcá, chë “bacna soye amënga ca”, ndoñe queftsátsmëna. 16 Y bënga mondë́tats̈ëmbo, canÿe ents̈á Jesucrístbeñe tojtsos̈buáchema, Bëngbe Bëtsá jamana cha chabe bominÿiñe ts̈abia chaotsemnama, y Bëngbe Bëtsá ndoñe chca ntjamana, nts̈amo chë judiëngbe leyënguiñe jamama yomna ca iuayancá chë ents̈á tojamama. Y bë́ngnaca Jesucrístbeñe imojtsos̈buaché, Bëngbe Bëtsá chaomama bënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama, pero ndoñe nts̈amo chë judiëngbe leyënguiñe jamama yomna ca iuayancá bënga tmojamama. Er Bëngbe Bëtsá ndocna ora ntjamana canÿe ents̈á chabe bominÿiñe ts̈abia chaotsemnama, nts̈amo chë judiëngbe leyënguiñe iuayancá jamama ibomna ca cha tojamama.
17 Pero, bënga bëtscá mondënguá, Bëngbe Bëtsá chaomama bënga chabe bominÿiñe ts̈ábenga chamotsemnama, bënga Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá jtsemnëse, chábeñe imos̈buáchema. Chca mondos̈buaché, bënga chë bacna soyëngama perdonánënga chamotsemnama. Pero inÿe ents̈anga jtsichámuana bënga bacna soyënga amënga imomna ca, nts̈amo chë Moisesbe leyiñe iuayancá ndoñe montsama causa. ¿Y chca, Cristo bacna soye amënga s̈uabiamná ca nántsayana? ¡Ndoñe, ndegombre ndoñe! 18 Ats̈e, nts̈amo Bëngbe Bëtsá s̈ojaninÿinÿecá, chë s̈ojtsemna jájbanama soyënga, cachiñe jajuaboyama y jamama stëtonts̈ese, mo chë Moisesbe ley jtsocumplínana perdonánënga jtsemnama, ats̈e stsemna mo nda ndayá cachá tojtsendbema y cachiñe tojtëtsjebuanacá; y ndegombre, ats̈e stsemna canÿa nts̈amo ndoñe ts̈abá yondmëncá amá. 19 Chë judiëngbe leyë́ngaca ats̈e sëndë́tats̈ëmbo, nts̈amo chë leyënguiñe iuayancá stsamëse, Bëngbe Bëtsá ndoñe yochanjama ats̈e chabe bominÿiñe ts̈abia chaitsemnama; y chca, ats̈e jtsemnana mo obanacá chë castígoca, er chë leyents̈a mandënga stsamëse, ndoñe quetsátobena atsbocaná jtsemnama. Chë léyeca ndoñe más mandaná ntsemnama jtsebos̈ëse, ats̈e cachcá chë ley sënjanonÿá, Jesucrístbeñe jtsos̈buáchiyama; y chca, ats̈e chaitsobena jtsiyenana Bëngbe Bëtsá jtseservénëse. Ats̈e Crístoftaca cánÿiñe mo canÿacá sëndmë́nayeca, Cristo cruciñe tojanóbana ora enjamna mo áts̈naca cuafjobancá; 20 y mora entsemna mo nÿe ats̈e ya ndoñe cuaftsiyencá, Cristo becá vida ats̈be ainaniñe entsebómnayeca. Y nts̈amo mora ats̈e vida sëntsebomncá, entsemna ats̈e chë Bëngbe Bëtsabe Uaquiñábeñe betsos̈buáchiyama, nda s̈ojánbobonshana, y chabe derecho vida jtsobomñama cachcá tojanonÿá y ats̈be ts̈abiama tojanóbana. 21 Ats̈e ndoñe quetsatábotena nts̈amo Bëngbe Bëtsá ents̈angbe ts̈abiama juabna yobomncá. Nderado Bëngbe Bëtsá tojama canÿe ents̈á chabe bominÿiñe ts̈abia chaotsemnama, nts̈amo chë leyiñe jamama yomna ca iuayancá cha tojtsamama, as Cristo nÿe tondayama matënjanóbana.