11
Yesu alɨ bhʉ́ Yelusalema
(Tsia bhʉ́ Mat. 20:29-34; di ne bhʉ́ Luk. 18:35-43.)
Lɨ u akolo lɨe de Yelusalema-a, masɨkpe de okʉtɨ na Betefadje ne Betanɨa-a, u akolo pɨ́ eta na ondula na Olive. Yesu atima omʉkpata bhisi bhʉ́ ká omʉkpata gba e akalanʉ. Anɨ atsia apa pɨ uo me: «Yi nʉ bhʉ́ kʉtɨ ɨnde kala yi aoo. Yi akólo lɨe oo me-e, yi abháka me u nde agbite ndɨlɨ punda* 11:2 Enʉ ɨnde sɨ-e a ko piga ’nʉ maka punda, uo la ndundundu u bɨbɨ di okpála. ɨnde lɨ kpála bini dhʉkʉ nga pɨ́ e de. Yi bhulu anɨ, amba yi go ne anɨ. Ɨ dʉ la me kpála bini nde ayi yi me: ‹Yi ngabhulu anɨ ngʉ́ nɨ?› Yi de gie pɨ anɨ me: ‹Ngámá ne gʉmʉ anɨ. Engʉ́ bini, anɨ agie bha anɨ sɨ mbɨa ɨnde.›»
Abhomʉ-o, u anʉ, u atsia abhaka ndɨlɨ punda me u nde agbite anɨ akilidjo, de ’bhɵ bhotɨ bini lɨ ’hi kpadjɨ. U atsia abhulu anɨ. U adʉ abhulu anɨ lɨe, okpála koko bhʉ́ ká obhende adʉ oo, ayi uo me: «Yi ngamene bhomʉ-o nɨ? Yi ngabhulu ndɨlɨ punda bhomʉ-o ngʉ́ nɨ?» Omʉkpata agie pɨ uo maka lɨ Yesu apa lɨe pɨ uo-o. Okpála ango-o atsia aꞌo uo me u nʉnʉ. Abhomʉ-o, omʉkpata-a atsia ago ne ndɨlɨ punda-a pɨ Yesu, u apa obongo gba o pɨ́ ’ngbʉ anɨ. Abhomʉ-o, Yesu atsia adʉ pépé. Okpála bhelé apa obongo gba o lɨ kpadjɨ, okoko apa okpálá ɨnde u akodho e bhʉ́ bɨlɨ-o. Okpála bhende adʉ adhʉkʉ kala Yesu ne obhende adʉ akpata anɨ-e, adʉ asʉsʉla me:
«Ebhe heni!
A ayo me Ebhe tuko bisagu pɨ́ kpála ɨnde ngago ne ’lɨ Ngámá ko! 11:9 Tsia bhʉ́ Ets. 118:25-26.
10 A ayo me Ebhe tuko bisagu pɨ́ naʉ ɨnde ngago, naʉ gba ogbi nɨ́ Davidi ko!
Ebhe Apɨ́ ’Kpɨ́ heni!»
11 Abhomʉ-o, Yesu anʉ bhʉ́ gʉdhʉ na Yelusalema, anɨ atsia alɨ bhʉ́ ’ngbé ’tɨ Ebhe gba omaYuda-o. Pɨta natsia ’kpɨ́ ka anɨ lɨngo e hana, anɨ atsia anʉ ne omʉkpata gba e ndjɨkpa ne ká bhisi bhʉ́ Betanɨa, anga adʉ me ekpɨ́ nde ngabi.
Yesu atʉ pɵdjɵ lɨ ndula na figi
(Tsia bhʉ́ Mat. 21:18-19.)
12 Pɨta ekpɨ́ bhomʉ-o, u adʉ akoto lɨe bhʉ́ Betanɨa-a, Yesu aholo nadje gʉmʉ. 13 Anɨ au ndula na figi ɨnde adʉ bhʉ́ e ne kpákpá-a de e tsutsu. Anɨ atsia anʉ ngʉ́ natsia ’kpɨ́ bhʉ́ ndula ango-o atɨgala nɨ u lɨ́lɨ́ bhʉ́bhʉ́. Engʉ́ bini, anɨ akolo lɨe dede-e, anɨ au bha bhiti kpákpá-o. Padhá de, anga adʉ nedhɨnga nalɨ kaka de. 14 Abhomʉ-o, Yesu atsia atʉ pɵdjɵ lɨ ndula na figi-e ne napa me: «Mʉ lɨ́ matá lɨ́lɨ ɨnde lɨ kpála tɨ da nazʉ e belegʉ de bini!» Omʉkpata gba anɨ adje ’ngʉ́ ango-o hana.
Yesu atsambala obhʉlʉ natsɨndjɨ ’he bhʉ́
’ngbé ’tɨ Ebhe gba omaYuda
(Tsia bhʉ́ Mat. 21:12-17; ne bhʉ́ Luk. 19:45-48; di ne bhʉ́ Dja. 2:13-22.)
15 Abhomʉ-o, u atsia agie matá lɨo bhʉ́ Yelusalema. Lɨ Yesu alɨ lɨe bhʉ́ ’ngbé ’tɨ Ebhe gba omaYuda-a, anɨ aholo natsambala okpála ɨnde adʉ atsɨndjɨ ’he, ne obhende adʉ akala ’he oo-o. Anɨ atʉmba omisa gba okpála ɨnde adʉ ayipa falanga, di ne okiti gba obhende adʉ atsɨndjɨ obɵbhɵ-o kuto. 16 Yesu ꞌo nanɨ kpála bini akodho ’kpɨ́ ne ehe bini na mase bhʉ́ ’ngbé ’tɨ Ebhe de. 17 Pɨpɨta-a, anɨ aholo asuno, ne napa pɨ uo me: «U aye bhʉ́ Bhuku gba Ebhe-e me, Ebhe apa me: ‹U aꞌɨ́ etɨ gba ma-a me etɨ nayo Ebhe pɨ ndʉ opiga hana.› Engʉ́ bini, ngayi-e, yi adji, a atsia akolo bɨlɨ gba obhʉlʉ ’zi! 11:17 Tsia bhʉ́ Ɨsa. 56:7; di ne bhʉ́ Djlm. 7:11.» 18  Ongbengbe odimandɵ di ne omʉsuno na lɨ́lɨ adje engʉ́ ɨnde lɨ Yesu amene e-o. U atsia aholo agɨlɨ kpadjɨ ngʉ́ nabhɵlɵ anɨ. Engʉ́ bini, u adʉ akpe anɨ, anga ndʉ okpála hana adʉ angamba lɨ nasuno gba anɨ-e mangamba. 19 Akolo lɨe tagolo-o, Yesu ne omʉkpata gba e akoto bhʉ́ gʉdhʉ-o.
Yesu asuno pɨndjɨ nadʉ ne nabhuka na kpekpeke
(Tsia bhʉ́ Mat. 21:20-22.)
20 Kɵkpɨ́ má bhɵ-o, Yesu ne omʉkpata gba e aꞌe ne enʉ. U akolo lɨe lɨ bɨlɨ lɨ Yesu atʉ pɵdjɵ lɨe lɨ ndula na figi-e, omʉkpata gba anɨ au me ndula ango-o aꞌʉlʉ hana, akolo makolo bha bini lɨ osisie. 21 Abhomʉ-o, Piele abhundja engʉ́ ɨnde lɨ Yesu apa lili e lɨ figi-o, anɨ atsia apa pɨ Yesu me: «Mʉsuno, tsitsia nga, ndula na figi ɨnde mo otʉ pɵdjɵ lɨe aꞌʉlʉ hana!» 22 Yesu atsia apa pɨ omʉkpata gba e me: «Yi dʉ ne nabhuka bhʉ́ Ebhe! 23 Ɨ dʉ me yi nde apa pɨ eta ɨnde-e me: ‹Yie sɨɨ, amba mʉ nʉ gʉ ꞌi mʉ bhʉ́ ’ngbé ’ngu-o, Ebhe méne pɨ yi, ɨ dʉ me yi nde ne bua na bhisi bhisi ade ko. Engʉ́ bini, a ayo la me yi bhuka me Ebhe améne mamene.› 24 Kaka-a, ma apa pɨ yi me: ndʉ ehe hana yi ayó e bhʉ́ mayo-o, yi bhuka me yi asia ehe ango asia. Abhomʉ-o, ehe ango tsia méne lɨe pɨ yi. 25 Engʉ́ bini, nedhɨnga yi nde lɨe ngayo Ebhe-e, ɨ dʉ me yi nde ne engʉ́ pɨ kpála-a, yi de mbu ngaɨza lɨ anɨ, amba ’Dyɨ yi ɨnde abhʉ́lá-a ꞌe di osisiti ’ngʉ́ gba yi o. [ 26  11:26 Lukuluku ɨnde-e, a bhʉ́ obhuku koko na didili u aye e bhʉ́ eli na giliki ade. [Engʉ́ bini, ɨ dʉ me yi nde mbu lɨ okpála koko de-e, ’Dyɨ yi ɨnde abhʉ́lá-a ꞌé di osisiti ’ngʉ́ ɨnde yi amene e de.]
A ngaha angu pɨ Yesu da?
(Tsia bhʉ́ Mat. 21:23-27; di ne bhʉ́ Luk. 20:1-8.)
27 Yesu ne omʉkpata gba e agie lɨo bhʉ́ Yelusalema. Lɨ Yesu adʉ adholo lɨe bhʉ́ ’ngbé ’tɨ Ebhe gba omaYuda-a, ongbengbe odimandɵ gba Ebhe, ne omʉsuno na lɨ́lɨ, di ne obhelesɨ okpála ago de anɨ. 28 U atsia ayi anɨ me: «A aha kpadjɨ pɨ mʉ ngʉ́ namene ongʉ́ ɨnde-e da? A aha la di angu pɨ mʉ ngʉ́ namemene da?» 29 Yesu atsia agie pɨ uo me: «Ma adji ayi yi lɨ koli engʉ́ bini, ɨ dʉ me yi nde agie engʉ́ mʉma tété-e, ma atsia pá pɨ yi me ma ngamemene ne mangua angu dho-ie. 30 Aha kpadjɨ pɨ Djaa ngʉ́ nabatisa okpála da? Ne me a ko Ebhe, ne me a ko okpála? Yi gie engʉ́ mʉma tété.»
31 U aholo amene kpekebhɵ sʉnda o me: «Ɨ dʉ me nɨ nde apa me, aha kpadjɨ pɨ Djaa ne Ebhe-e, anɨ yí nɨ́ me, ɨ dʉ mo-o, ka nɨ nɨ́ bhuka la nanɨ Djaa lɨe de-e? 32 Engʉ́ bini, nɨ́ tɨ da nale napa me: ‹Aha kpadjɨ pɨ Djaa ne okpála-a›?» (U apa nanɨ mo-o anga u adʉ adje tsʉlʉ ka bhiti okpála-o. Padhá de, anga ndʉ okpála hana adʉ abhundja me Djaa ne polofeta na kʉkʉlʉ.) 33 Abhomʉ-o, u agie pɨ Yesu me: «Ya mbɨla de.» Yesu atsia agie pɨ uo me: «A ndjɨndjɨ, ngama di-e, ma apa pɨ yi de me a aha angu mʉma ngʉ́ namene ehe ɨnde-e da-ie de.»

*11:2 11:2 Enʉ ɨnde sɨ-e a ko piga ’nʉ maka punda, uo la ndundundu u bɨbɨ di okpála.

11:9 11:9 Tsia bhʉ́ Ets. 118:25-26.

11:17 11:17 Tsia bhʉ́ Ɨsa. 56:7; di ne bhʉ́ Djlm. 7:11.

11:26 11:26 Lukuluku ɨnde-e, a bhʉ́ obhuku koko na didili u aye e bhʉ́ eli na giliki ade. [Engʉ́ bini, ɨ dʉ me yi nde mbu lɨ okpála koko de-e, ’Dyɨ yi ɨnde abhʉ́lá-a ꞌé di osisiti ’ngʉ́ ɨnde yi amene e de.]