5
Yi toque'n junt tir ak'un te yi ca'l Kataj
Itzun bantz nintzun cyal yi cob elsanl stzi' Ryos yi Hageo* tu Zacarías yi cy'ajl Iddo, scyetz yi e' judiy yi najlche' Judá, scyuch' yi e' yi ate' Jerusalén yi e'chk xtxolbil yi tal Ryos scyetz. Yi quibital Zorobabel yi cy'ajl Salatiel, tu Josué yi cy'ajl Josadac, yi e'chk xtxolbila'tz yi tal Ryos tetz Hageo tu Zacarías, nintzun cho'c junt tir tan ak'un tan banle'n yi ca'l Kataj Jerusalén. Nin xomche' yi e' elsanl stzi' Ryosa'tz tan quich'eye'n. 3-4 Poro yi quibital Tatnai, yi gobernador yi na cawun le e'chk ama'l swutz o'ctzaj yi tzanla' Eufrates, tu Setar-boznai, nintzun e' ul scyuch' yi e' yi xom chiwi' scye'j tan makle'n junt tir yi ak'un. Itzun cyaltz: “¿Na' mmak'on ama'l tzitetz tan itoque'n tan banle'n junt tir yi ak'une'j, nin tan toque'n e'chk tze' ita'n te'j? ¿Na' scyetz e' yi na chitzan tan ak'un te yi jun ak'une'j?” che'ch bantz.
Poro ntyoẍtu' tetz Ryos yi ilenin xom i' scye'j yi e' kabajxom yi o' judiy, cha'stzun te quinin tane' yi ak'un. Poro yi e' contra'tz ilenin ja chijoy puntil, na nin ben junt u'j cya'n swutz Darío yi rey. Yi e' yi bensan yi u'ja'tz tetz yi rey i'tz Tatnai, yi gobernador yi na cawun tibaj e'chk ama'l swutz o'ctzaj yi tzanla' Eufrates, nin Setar-boznai, scyuch' yi e' mas ajcaw yi na chicawun xlaj i'.
7-8 Je na tal yi u'j yi ben cya'n swutz Darío yi rey:
“Ilu' kareyil, jun yos tetz teru' nin ba'nk atitu'. Ntin na kaj kal teru' yi ja xka'k tan tiwle'n yi e'chk ama'l Judá, nin ja kil yi ilenin na tzan banle'n yi jun ca'l Ryos tul yi tnuma'tz. Na chitzan tan banle'n tan e'chk lmak c'ub yi se'ij cu'n tane'n. Nin ja oc e'chk tz'lum cya'n te yi tapij. Chin lajke'l nin quitane'n tan banle'n yi ak'un. Yi nkopon ẍchixo'l, nintzun nkajak scyetz yi chibajxom yi e' judiya'tz, yi na' tzun mmak'on ama'l scyetz tan banle'n yi jun ak'una'tz. 10 Ncha'tz ja kajak scyetz yi mbi chibi' yi e' bajxom te yi jun ak'una'tz, na yi kajbil i'tz yi nin klo' nkak' chibi' teru'.
11 ”Itzun ncyaltz sketz: ‘Yi ketz, na kalok' jun Ryos yi bnol tetz yi tcya'j tu yi wuxtx'otx', nin na katzan tan banle'n ba'n tetz yi ca'l yi bnixnak tan jun kareyil yi o' xonl Israel tenẍchan,’ che'ch.
12 ”Ncha'tz ja cyal: ‘Yi e' kamam kate' cyak' chi'ch c'u'lal tetz kaRyosil, cha'stzun te tk'ol i' ama'l tetz Nabucodonosor yi rey tetz Babilonia, yi caldeo, tan chibene'n pres, nin tan xite'n yi ca'le'j. 13 Poro yi tele'n tiemp yi toque'n cyen Ciro tetz rey le ama'l Babilonia, nin yi tele'n jun yob tan i' tan cawu'n, nintzun tak' i' ama'l tan banle'n junt tir yi ca'l Kataj,’§ che'ch.
14 ”Ncha'tz ja cyal: ‘Yi tk'ol Ciro yi rey ama'l tan banle'n yi ca'l Kataj, nin ben i'-tz tan ticy'le'n tzaj yi e'chk ma'cl yi aj tcy'al Nabucodonosor le ca'l Kataj tzone'j, nin opontz ta'n Babilonia. Cho'n tk'ol Ciro yi e'chk ma'cla'tz tetz Sesbasar yi oc ta'n tetz gobernador le tnume'j Jerusalén. 15 Tak' Ciro ama'l tetz Sesbasar tan bene'n tcy'al e'chk ma'cla'tz, nin tak' i' ama'l tetz tan banle'n junt tir yi templo kale cu'nakit woc'. 16 Cha'stzun te jetz yi tule'n Sesbasar tzone'j Jerusalén, ja cu' xe'tzbil yi ak'un ta'n xe ca'l Kataj, nin jetza'tz xe'tle'nix yi ak'un. Nin txe'n kaxcye' te'j,’ che'ch yi e' xonl Israela'tz bantz sketz.
17 ”Ma jalu' ilu' kareyil, na kaj kajak pawor teru', yi nink tz'ocu' tan joyle'n, yi na' colije't e'chk u'j yi ko bintzi tak' Ciro yi rey ama'l tan cyoque'n yi e' judiy tan banle'n yi jun temploja'tz. Nin ko bintzi yi xtxolbile'j na kaj kubit teru', nin na kaj kubit yi mbi xtxumu'nu' te yi xtxolbila'tz,” chij yi u'j yi opon swutz yi rey.
* 5:1 Hag 1-2; Zac 1:1; 4:6-10; 6:15. 5:11 1R 6—7. 5:12 2R 25:8-12; 2Cr 36:17-20; Jer 52:12-15. § 5:13 Esd 1:2-11.