4
Yi chixcyewe'n Débora tu Barac te'j Sísara
I tzun bantz te yi nsken quim Aod, nintzun e' oct yi e' xonl Israel tan banle'n e'chk takle'n yi chin juntlen nin swutz Kataj Ryos. Cha'stzun te cyoque'n jak' ca'wl Jabín, jun scyeri e' rey yi e' cananeo, yi cho'n cawunak le jun tnum yi na bi'aj Hazor. Nin yi cyajcawil yi sanlar yi jun wi'tz reya'tz na bi'aj Sísara yi cho'n najlij le tnum Haroset-goim. Ej nin yi jun wi'tz ajcawa'tz yi Jabín, at beluj cient care't i' yi ch'ich' cu'n yi na xcon tan oyintzi', nin yi ate' len cu'n chej sju'ak tan chikinle'n. Nsken tzun el junak yob tan yi reya'tz tan chibuchle'n yi e' xonl Israel. Jalen cu'n yi tele'n chitzi' yi e' xonl Israel tan jakle'n ẍch'eybil cyetz tetz Kataj Ryos, kalena's tzun cyele'ntz liwr jak' ca'wl yi jun reya'tz.
Itzun te yi jun tiempa'tz, jal junt pujul xtisya' yi e' xonl Israel yi xna'n. I' jun elsanl stzi' Ryos, nin yi bi' i' i'tz Débora, yi txkel Lapidot. Ilenin ja cole' Débora txe' jun wi' palma. Cha's tzun te ja cyal wunak “Yi palma tetz Débora”. Cho'n at yi jun wi' palmaja'tz wi'wtz cwent yi ama'l tetz Efraín, nicy'al yi cob tnum Ramá tu Betel. Cho'n tzun na chopon yi e' aj Israel swutz Débora tan banle'n tane'n e'chk cyoyintzi'.
Ej itzun bantz, at tzun jun tir nin ben mantar Débora tan ẍchakle'n tzaj jun yaj yi na bi'aj Barac, cy'ajl Abinoam, yi cho'n najlij Cedes, jun chitanum yi e' xonl Neftalí. Itzun yi tule'n nintzun taltz tetz:
—Yi Kataj yi kaRyosil yi o' aj Israel, ja tal i' yi xtxolbile'j yi tajwe'n tan abnol: “Quilo'k wi yi wutz yi na bi'aj Tabor, nin molwe' lajuj mil yaj yi e' xonl Neftalí scyuch' yi e' xonl Zabulón wi yi ama'la'tz. Ma yi in wetz tzinjoye' puntil tan cyoponse'n Sísara, yi cyajcawil yi e' sanlar yi rey Jabín stzi' yi tal ne'ẍ tzanla' yi na bi'aj Cisón tan oyintzi' tzite'j. Ej nin tz'opon i' scyuch' yi e' tetz care't yi ch'ich' cu'n, nin scyuch' yi e' tetz sanlar. Poro swak'e' ama'l tzitetz tan ixcyewe'n scye'j, stzun Kataj Ryos ban swetz,” chij Débora ban tetz Barac.
—Ba'n chimben poro kol xom ninu' swe'j, na ko quil benu' swe'j, ncha'tz in quil chimben, stzun Barac bantz tetz Débora.
—Nchimben bin te'ju', chij Débora, poro nk'e'tz ilu' sjalok k'eju' yil tzaj wi' yi jun oyintzi'a'tz, na yi Kataj Ryos sjatxonk yi Sísara tk'ab jun xna'n.
Bene'n nintzun e' ban Débora'tz tu Barac jalen yi tnum Cedes. 10 Cho'n tzun ẍchakol Barac yi e' xonl Zabulón scyuch' yi e' xonl Neftalí le jun tnuma'tz. Ej nintzun e' molxij lajuj mil yajtz ta'n, nin e' octz jak' ca'wl i'. Ncha'tz Débora xomij nintz te Barac.
11 Te yi na bajij yi e'ch xtxolbila'tz at tzun jun yaj yi na bi'aj Heber, jun scyeri xonl yi e' quenita yi nsken je nuc'ul yi tetz mantial naka'jil yi tnum Cedes, jak' jun wi' bakch yi at le joco'j Zananim. Yi Hebera'tz nsken el cyen jatxol tib scye'j yi e' mas quenita, nin yi chimam chite' banak i'tz Hobab, yi ji' Moisés. *
12 Ej, itzun yi tbital Sísara yi cho'n at Barac wi'wtz Tabor, 13 nintzun cawun i' tan chibnol list quib beluj cient care't yi ch'ich' cu'n, scyuch' yi e' tetz sanlar, nin e' eltzajtz Haroset-goim tan cyopone'n kale atit yi tal ne'ẍ tzanla' yi na bi'aj Cisón. 14 Talol tzun Débora tetz Barac:
—¡Or, lajke'l, na ja opon oril tan tk'ol Kataj Ryos ama'l teru' tan xcyewe'nu' te'j Sísara, na sbajxok i' ẍchiwutzu'!
Nintzun e' saj Baractz scyuch' yi e' sanlar licu'nak tzaj. Xomche' yi lajuj mil sanlar te'j. 15 Ma yi xe'te'n atit yi jun oyintzi'a'tz ẍchixo'l Sísara tu Barac, nintzun cu' jun chin xo'w tan Kataj Ryos ẍchixo'l yi e' sanlar cwent Sísara, nin ẍchixo'l yi e' yi ate'-e'n tulak e'chk care't yi kinij tan chej. Nicy't nin Sísara, yi cyajcawil yi e' contra'tz, el ojkuj le tetz care't tan colo'n ib. 16 Ma Barac scyuch' yi e' sanlar cwent Israel, e' xomnin tan chitz'amle'n yi e' care't scyuch' yi e' sanlar yi e' el ojkuj jalen Haroset-goim. Nin cya'l nin jun scyeri e' sanlara'tz tetz Sísara e' clax, ma na tircu'n e', e' quim cya'n.
17 Ma Jabín yi rey tetz Hazor, qui'c mu'ẍ tal cyoyintzi' at-tz scyuch' yi e' najal Heber yi quenita. Cha'stzun te cho'n tzun tpone'n colol tib Sísara, le mantial Jael yi txkel Hebera'tz. 18 Nin el tzaj Jael tan c'ulche'n i', i tzun taltz tetz:
—Tz'ok tzaju' tzone'j, ilu' jun c'oloj wajcaw. Tz'ok tzaju', quil xobu'.
Ej, nintzun oc Sísara, nintzun tewal Jael i'-tz tzak' jun xbu'k. 19 Bene'n tzun jakol Sísara mu'ẍ a' tetz Jael na jaltnin tan quime'n tan saktzi'. Nintzun ben Jaeltz tan jakle'n stzi' yi tz'u'm kale atit cu'n yi lech, nin ben tk'ol mu'ẍtz tetz. Ma yi wi't tuc'a'e'n i' nintzun cu' lamol Jael junt tir yi tz'u'm. 20 Itzun ben tlol Sísara tetz Jael:
—Ncwen tu's stzi' yi mantial, nin ko at jun tz'ul tan jakle'n yi ko at jun wunak tzone'j, ba'n tzawal nin yi cya'l at, stzun i' bantz.
21 Ej nin tampaj yi nsken wi't k'e'xij Sísara, jalcunin tzun bene'n bek'xujtz tan watl. Nintzun saj tcy'al Jael jun martiy tu jun tze' yi chin juyuch nin wi', yi na xcon ta'n tan kinle'n ju' yi mantial. Numun cunin tzun tpone'ntz kale atit Sísara, nintzun ben pajlul yi tze' le wi'. Nquil cuntu' tul yi tx'otx'. Ya'stzun bantz yi quime'n Sísara. 22 Itzun yi topone'n Baractz tan joyle'n Sísara, nintzun tele'n tzaj Jaeltz tan c'ulche'n i'-tz, itzun taltz tetz:
—Or teru' tan tilwe'n yi jun yaj yi na tzanu' tan joyle'n, stzun bantz.
Nintzun oc Baractz xe mantial Jael, nin ben tilol yi coylij Sísara wuxtx'otx', poro quimnakt, nin atit nin yi jun tze' yi ben pajlu'n le wi'.
23 Tan yi xtxolbila'tz ja el xtx'ix Jabín yi chireyil yi e' cananeo tan Kataj Ryos ẍchiwutz yi e' aj Israel. 24 Nin jetza'tz, ẍk'okenle'n ja cho'c yi e' xonl Israel tan chibuchle'n yi e' tanum Jabín. Nin cyakil tir nimte'n cunin il na cyulej yi buchbe'n cyetz, jalen yi cyele'n cu'n swutz.
* 4:11 “Hobab yi ji' Moisés” At ox bi'aj yi ji' Moisés: Reuel (Ex 2:16), Jetro (Ex 3:1; 18:1) tu Hobab (Jue 4:11).