19
Cawune'n nin tzun Pilat tan toque'n jicyle'n Jesús tan charyon. Nintzun e' oc yi e' sanlar tan banle'n jun coron yi tx'i'x; nin je' cyak'ol twi' Jesús. Nin oc cyak'ol jun be'ch tetz chi tane'n yubil be'ch tetz jun rey yi txib yubil. Nin e' baj quentz tan k'ajla'n swutz Jesús, chi na chiban swutz jun rey. Poro xcy'aklil tu' na chiban.
—Ilu' kareyil, chumbalaj nin ilu', —che'ch na ban cyentz tetz.
Nin el cobox k'abtz xlajak stzi' cya'n.
Tele'n tzaj tzun junt tir Pilat ẍchiwutz wunak tan talche'n scyetz:
—Ma jalu' tz'elu'l junt tir wa'n tan ẍchajle'n scyeru'. Na yi wetz, cya'l na jale't til wa'n.
Tele'n tzaj tzun Jesústz ẍchiwutz. Nsken je' jun coron tx'i'x twi'. Ej nin atit nin yi be'ch tetz te'j, chi be'ch tetz jun rey, yi txib yubil. Bene'n tzun tlol Pilat scyetz wunak:
—¡Chixmay tzaju' yi yaje'j!
Yi bene'n quilol, cyoque'n tzun yi e' wi'tz pale', scyuch' e' aj ront tan sich':
—¡Jeken swutz pasyon! ¡Jeken swutz pasyon! —che'ch tzun ban nintz.
—Tzinwutz wetz qui'c til, poro quicy'aj nin binu'. Chipaje'nu' swutz pasyon, —stzun Pilat bantz scyetz.
—Poro at til ta', na at jun ketz kaley yi na tal yi tajwe'n tan quime'n jun yaj yi ko na tocsaj tib tetz Cy'ajl Ryos. Ej nin ya'stzun tal yi june'j, —che'ch tzun e' judiy.
Yi bene'n tbital Pilat yi xtxolbil yi Jesús i' Cy'ajl Ryos, mas tcunin xo'w octz tetz. Pakxe'nt cyen tzun junt tir xe ca'l tan ẍch'ote'n stzi' Jesús:
—¿Na' ncsite't?
Poro qui'c nin jun yol ben stza'wel Jesús.
10 —¿Mbi xac yi qui na atza'w tzaj yi inyol? ¿Qui pe' na el atxum tetz yi at ca'wl tink'ab tan aje'n swutz pasyon nka tan awele'n liwr? —stzun Pilat tetz.
11 —Qui'c klo' k'eju' tan incawe'n yi qui'k ntak' Ryos teru'. Poro at mas quil yi e' yi nchinjatxon tk'abu', —stzun Jesús.
12 Te jun tkuja's oc Pilat tan joyle'n puntil tan tele'n klo' Jesús liwr. Poro yi e' judiy, wi'nin chiẍch'ine'n. Itzun cyaltz:
—Kol stzakplenu' yi jun yaja'tz, qui tzun xomij wi'u'-tz te César, yi mero wi'tz kajcaw yi at jalen Roma. Na alchok scyetz yi na taj tz'oc tetz xel César, contr i' te César, —che'ch tzun e' judiy bantz.
13 Yi tbital Pilat chiyol, bene'n tzun mantartz tan ticy'le'n tzaj Jesús, nin c'olecu'ntz wi chem le pujbil xtisya' tan cawu'n. Yi jun ama'la'tz, Gabata bi' le chiyol e' judiy. I'tz jun ama'l yi tz'akij tane'n yi wuxtx'otx' tan balaj c'ub. 14 Ej nin i'tz junte'n k'ej tan xe'te'n Pasc, nin i'tz lo' kak ch'ich' jalchan* yi baje'n yi e'chk takle'ne'j.
Bene'n tzun tlol Pilat scyetz e' judiy:
—Je bin yi yaje'j, yi chireyilu', —stzun Pilat scyetz.
15 Chibaj ẍch'ine'n tzun cyakil wunak:
—¡Elk cu'n swutz! ¡Elk cu'n swutz! ¡Jeken swutz pasyon! —che'ch bantz.
—¿Mbi xac lje' wa'n swutz pasyon? na chireyil binu', —stzun Pilat scyetz.
Bene'n tzun chitza'wel yi e' wi'tz pale':
—Cya'l atit junt ketz kareyil, ntin César yi at Roma yi wi'tz ajcaw, —che'ch bantz.
16 Tan tu' yi yole'j, eltzaj tk'ol Pilat Jesús scyetz tan je'n swutz pasyon. Bene'n nin bantz cya'n.
Yi quime'n Jesús swutz pasyon
(Mt 27.32-44; Mr 15.21-32; Lc 23.26-43)
17 Itzun yi tele'n tzaj Jesús cya'n, palij yi pasyon ta'n kalel je't pajij. Cho'n at topombil le ama'l yi na bi'aj Wi Bakil Wi'baj. Gólgota bi' yi jun ama'la'tz le yol hebreo. 18 Ya'stzun e' je't scyuch' cobt yaj swutz pasyon. Jujun len xlajak i'. 19 Inti Pilat, nin cawunintz tan je'n tak'le'n jun u'j swi'e'n Jesús tan ẍchajle'n yi mbi'tz yi til. Nin yi yol yi je' tz'iba'n na tal: “Jesús aj Nazaret, chireyil yi e' judiy.” 20 Wi'nin judiy e' octz tan si'le'n yi jun u'ja'tz yi je tak'le'n swi'e'n Jesús, na naka'jil cu'n yi tnum atite't yi luwara'tz. Nin yi yol yi je tz'iba'n, bnix le hebreo yi chiyol yi e' judiy, nin bnix le chiyol yi e' griego, nin bnix le chiyol yi e' aj Roma, yi na bi'aj latín. 21 Cyoque'n tzun yi e' wi'tz pale' cwent e' judiy tan xocho'n swutz Pilat, nintzun cyaltz:
—Ba'n tcu'n yi qui'ck nje' stz'ibalu' yi yole'j yi na tal ‘Chireyil e' judiy’. Ba'n tcu'n yi nink nje' stz'ibalu' ‘Yi jun yi ja tocsaj tib tetz chireyil yi e' judiy,’ —che'ch tzun tetz Pilat.
22 —Yi e'chk yola'tz yi ja chincawun tan stz'ibe'n qui'c rmeril tak'un stzaje'n, —stzun Pilat bantz scyetz.
23 Yi wi't je'n Jesús swutz pasyon cyak'un yi e' sanlar, nintzun e' octz tan jatxle'n cu'n yi be'ch tetz. Cyaj cuntu' el ẍchiwutz. Poro at tzun jun be'ch tetz yi chukpi'n nintu'. Junit tane'n. Qui'c ẍchupbilil tetz. 24 Cyoque'n tzun e' sanlartz tan yol te'j:
—Ba'n tcu'n quil kakatz cu'n, ma na ok tx'ilu'n ka'n te'j, na' tzun lcamban tetz.
Tan tu' yi xtxolbile'j yi cu' chinuc'ul, el cu'n te yi yol yi tz'iba'nt cyen yi na tal: “Ja cu' chijatxol yi be'ch wetz ẍchiwutz, nin ja cho'c tan tx'ilu'n tibaj.” Ej nin ya'tz cunin bajij te be'ch tetz Jesús.
25 Itzun te yi at Jesús swutz pasyon, txiclche' tzun cobox xna'n tan xmaye'n. At yi xtxu' Jesús tu jun titz'un. Ej nin at Lu'ch yi txkel Cleofas, tu Lu'ch Mat. 26 Cho'n txiclij yi xtxu' Jesús xlaj jun scyeri yi e' ẍchusbe'tz Jesús yi wi'nin na pek' Jesús te'j. Yi saje'n tilol Jesús wutz yi xtxu', itzun saj tloltz tetz:
—Na', yi yaj yi txiclij xlaju', ya'stzun ink'ajbil sbne' cyen.
27 Ite'n nin saj tlola'tz tetz yi jun ẍchusbe'tza'tz:
—Yaj, yi xna'ne'j, ya'stzun k'ajbil atxu' sbne'-tz, —stzun Jesús tetz.
Kalena's tzun tk'ol yi jun ẍchusbe'tza'tz ama'l tetz Mariy tan najewe'n xe tetz ca'l.
Yi quime'n Jesús
(Mt 27.45-56; Mr 15.33-41; Lc 23.44-49)
28 Itzun bantz yi wi't baje'n yi e'chk takle'na'tz, nin el xtxum Jesús tetz yi ja wi't bnix cyakil yi e'chk takle'n ta'n yi tz'iba'nt cyen yi tajwe'n tan bnol.
Bene'n tzun tloltz:
—Saktzi' na nicy'an.
29 At tzun jun xaru' yi nojnak tan binagr. Cwe'n tzun mu'ij jun sponj tul yi a'a'tz, nin oc tak'le'ntz twi' jun tze' tan je'n pone'n le stzi' Jesús. 30 Ma yi je'n stz'ubul Jesús yi jun jilwutz a'a'tz, nintzun taltz:
—Ja chin jepon te yi inmunl jalu', —stzun i'.
Na nin el tzaj yi jun yola'tz le stzi' yi saje'n ch'uypuj yi wi'. Ej nin quimich nin bantz.
Yi je'n kopol jun sanlar yi jak' teml Jesús
31 Itzun le junt eklok ya'stzun yi jun k'ej ujle'n. Cha'stzun te nk'era'tz cyajbil yi e' judiy yi nink tz'a'tij chiwankil yi ox alma'a'tz swutz pasyon tc'u'l yi jun k'ej ujle'na'tz, na ẍchiwutz cyetz chin xan nin yi jun k'eja'tz. Cha'stzun te, nin e' octz tan jakle'n tetz Pilat tan cawune'n i' tan wak'e'n quikan yi e'a'tz yi ate' wutz pasyon, nin tan chicwe'n tzaj. 32 Chibene'n tzun yi e' sanlar tan wak'e'n tkan yi bajx, nin tan wak'e'n tkan yi junt yi at nintz wutz jun pasyon xlaj Jesús. 33 Poro yi cyopone'n te Jesús nsken quim te'tz. Cha'stzun te qui je chiwak'ul yi tetz tkan.
34 Poro at tzun jun scyeri e' sanlar, nin je kopol jak' teml Jesús tan yi tetz lans. Yi lo'one'n yi jak' teml, nin el tzaj kojx chich' tu a'. 35 Yi jun yi i'lon yi xtxolbile'j, ya'stzun yi jun yi na tzan tan stz'ibe'n cyen. Na el intxum tetz yi ya'stzun yi mero bintzi, nin ba'n cyocsaju'. 36 Yi wi't bnixe'n yi e'chk takle'ne'j, ja el cu'n te yi tz'iba'nt cyen yi na tal: “Qui'c nin jun bakil yi wankil yi nink lje wak'u'n.”§ 37 Ej nin at junt xtxolbil yi tz'iba'nt cyen yi na tal: “Yi e'a'tz yi kopon quen jak' teml, squile' cyera'tz junt tir wutz i' tzantzaj.”*
Yi mukxe'n Jesús
(Mt 27.57-61; Mr 15.42-47; Lc 23.50-56)
38 At tzun jun yaj yi na bi'aj Ẍep, aj Arimatea i'. Ewun cu'n xomij wi' te Jesús tan paj yi na xob i' scyetz yi e' judiy yi e' contr te Jesús. Yi wi't baje'n yi e'chk takle'ne'j, nintzun bentz swutz Pilat tan jakle'n permis tan cwe'n tzaj yi wankil Jesús ta'n nin tan bene'n tan mukle'n. Nintzun tak' Pilat ama'l tetz. Bene'n tzun Ẍeptz tan ticy'le'n yi wankil Jesús. 39 Ncha'tz Nicodemo, nin xomnin te Ẍep. Ya'stzun yi Nicodema'tz yi jilon tetz Jesús lak'bal. Cy'a'n mas oxc'al tu lajuj liwr tz'ac'bil ta'n. I'tz mirra yuju'n tib tu áloe. 40 Cyoque'n tzun Ẍep tu Nicodemo tan tole'n quen xbu'k te wankil Jesús. Ncha'tz yi tz'ac'bil yi cy'a'n cya'n, nin oc cyak'ol te xbu'k. Ya'stzun cyulej, na ya'stzun chicstumbr yi e' judiy yi na quim jun alma'. 41 Naka'jil yi ama'l kale je't Jesús swutz pasyon, at tzun jun tal ne'ẍ lawor. Nin tul yi jun tal lawora'tz at tzun jun julil alma' yi kopij quentz. Ac'aj cunin kopxe'n. Ntaxk xconsij. 42 Cho'n tzun toque'n quen yi wankil Jesús, na nsken xe'tij yi jun k'ej ujle'na'tz yi chin xan nin ẍchiwutz yi e' judiy.
* 19:14 Te yi tiemp tetz Jesús xcon cob puntil tan tajle'n e'chk or. Yi e' aj Roma ja chixe'tij tan tajle'n yi cyetz chi'or nicy'ak'bal. Ma yi e' judiy ja chixe'tij kak ch'ich' jalchan. Cha'stzun te at wak' ib te yi jun ore'j. 19:24 Sal 22.18. 19:30 Sal 69.21. § 19:36 Sal 34.20. * 19:37 Zac 12.10; Ap 1.7.