18
Yi elsawutzil tetz jun juez tu jun xma'lca'n
At jun tir tal Jesús jun elsawutzil scyetz yi e' ẍchusbe'tz tan ẍchajle'n scyetz yi ba'n tcu'n nachle'n Kataj swutz yi cob c'u'lal. Itzun taltz scyetz: “At jun yaj yi juez i' tul jun tnum. Quinin na tek i' ẍchi' Ryos. Pyor yi e' tal wunak qui'c chik'ej swutz i'. Toque'n tzun jun xna'n xma'lca'n tan c'uche'n jun pawor tetz. ‘Ta', chincole'u' tk'ab yi jun yi na tzan tan inxuxe'n.’ Poro quinin oc il te'j te bajx tir xocho'n, ma yi tele'n nin cobox k'ej tan xna'n tan xocho'n nintzun oc i' tan xtxumle'n: ‘Qui na wek ẍchi' Ryos, nin qui'c chik'ej wunak tzinwutz. Poro tan tu' yi na tzan ta'k xna'ne'j tan inxuxe'n, tzimbne' tane'n xtisya' i',’ stzun juez, chij Jesús.
“Ma jalu' elk itxum te xtxumu'n juez. Ko ja ch'eyan yi juez te yi prow xna'na'tz ¿qui ptzun tz'oc Ryos tan icolche'n itetz yi axwok yi txa'ij quixt ta'n, yi axwok yi na cu' iwutz sk'ejl nin lak'bal tetz? Tz'ocopon bin, na qui na icy' paj tan tbite'n iyol. Jun cu'n yol swale' nin tzitetz, jalcunin tz'ocopon Ryos tan icolche'n. Na wi'nin pasens Kataj Ryos skibaj. Poro yil nu'l tzaj junt tir ¿mi ẍchijalok pe' yi e' yi k'uklij chic'u'l swe'j, nka qui' pe'?
Yi elsawutzil tetz jun parisey tu jun aj peyunl
Ma jalu' je junt elsawutzile'j yi xcon tan Jesús tan c'ase'n cyajtza'kl yi e' yi na cyocsaj yi ntin e' cyetz e' balaj. Itzun taltz:
10 “At jun tir e' opon cob yaj tan nachle'n Kataj le ca'l Ryos, jun parisey, nin jun elsanl alcawal cwent awer nak. 11 Je'n tzun txiclok yi parisey tan nachle'n Kataj, nintzun taltz tc'u'l cuntu': ‘Ntyoẍ teru' Ta' yi nk'e'tz ni'cu'n in chi quitane'n yi e' mas wunak yi xkantzaj nink na cyaj. Chin cachi' nin e'. E' cu'n jopol wutzaj. Ntyoẍ teru' Ta' yi nk'e'tz cho'n in chi tane'n yi jun elsanl alcawale'j. 12 Na yi in wetz, cob tir na inmuc' we'j le jun sman. Na wak' indiesum te cyakil yi na intx'ac,’ stzun yaj tetz Ryos tc'u'l cuntu'. 13 Ma yi elsanl alcawal, joylaj txicl tzaj tan nachle'n Kataj. Ajnak cuntunin wutz wuxtx'otx'. Quinin na xmayin nin mu'ẍ tal tcya'j. Nternin na xtxak' wutz teml tan paj yi wi'nin til na nach. Itzun taltz: ‘Ta', elk k'ajabu' swe'j. Max c'u'lu' swibaj, na in juchul il,’ stzun i' bantz,” chij Jesús scyetz. 14 “Jun cu'n yol na wal nin, yi jun yi xtxol yi til, ya'stzun yi jun yi sken cuylij paj yi taje'n xe ca'l. Ma yi junt, qui'. Na cyakil yi e' yi na cyocsaj quib nim, chocopon tetz juy. Na cyakil yi e' yi na cyocsaj quib juy, sjalok cyetz chik'ej swutz Ryos.”
Yi tk'ol Jesús banl squibaj e' nitxa'
(Mt 19.13; Mr 10.13-16)
15 Wi'nin cyopone'n wunak tu chinitxa', na yi cyetz cyajbil i'tz tan je'n tk'ol Jesús yi k'ab ẍchiwi'. Poro yi quilol yi e' ẍchusbe'tz nin e' octz tan chimakle'n. 16 Che' ẍchakol tzun Jesús yi e' ẍchusbe'tz, itzun taltz scyetz:
—Ak'wok ama'l tan cyucumule'n yi e' nitxa' swe'j. Quil tzimak chiwutz. Na cyakil yi e' yi cho'n tane'n chic'ulutxumil chi tane'n yi c'ulutxumil jun nitxa' yi na tocsaj tib juy, ya'stzun yi e' yi ate' tk'ab Ryos. 17 Jun cu'n yol na wal nin tzitetz, alchok scyetz yi quil tocsaj yi balaj stziblal chi na tocsaj jun nitxa', quil tz'oc te'tz tajlal yi e' yi ate' jak' ca'wl Ryos.
Yi yaj yi chin ric nin
(Mt 19.16-30; Mr 10.17-31)
18 Itzun bantz at jun yaj yi chibajxom wunak nintzun opontz tan jakle'n tetz Jesús yi ẍe'n lclax i':
—Ta', chumbalaj nin ilu'. Tale'u' swetz yi mbi tajwe'n tan imbnol tan incambal yi itz'ajbil yi quinin bajsbe'n tetz, —chij i'.
19 —¿In pe' balaj le awutz atz? Ntin Ryos balaj. 20 Poro ko na awaj tzacambaj yi itz'ajbil yi quinin bajsbe'n tetz, tajwe'n yil cxom te yi ca'wl Kataj yi na tal: “Quil cẍalk'ij. Quil tzajal cu'n jun wi awak' yi cẍo'c tan stiwi'n. Ej nin lok'we' ataj atxu'.”
21 —Poro Ta', juyil cu'n in yi woque'n tan banle'n tane'n cyakil yi e'chk ca'wle'j.
22 Yi tbital Jesús yi yol i', itzun taltz:
—¿Ya'tz pe'? Poro at junt yi txe'n cẍjepon tuch'. Cun c'ay cyakil yi amebi'l, nin yi jamel ba'n tzawoy scyetz yi e' meba'. Sjalok tzun yi amebi'l tcya'j. Kalena's tzun cxom tzaj swe'j, —stzun Jesús tetz.
23 Yi tbital yi yaj yi xtxolbile'j, quinin tzatzin te'j, na quinin cu' swutz, na at wi'nin mebi'l. 24 Yi bene'n tilol Jesús yi quinin cu' yi xtxolbila'se'j swutz yaj, nintzun taltz scyetz wunak:
—At wi'nin q'uixbel tetz jun yi at mebi'l tan toque'n jak' ca'wl Ryos. 25 Ni'cu'n q'uixbel chi yi nink tz'icy' jun camey tul yi julil jun bak tz'isbil.
26 Yi quibital wunak yi jun xtxolbila'tz, itzun cyaltz:
—Ko ya'tz bintzi ¿ẍe'n tzun lclax jun?
27 —Bintzinin, at e'chk takle'n yi qui na chixcye' wunak te'j, poro yi Ryos na xcye' te cyakil, —stzun Jesús scyetz.
28 —Ma o' ketz Ta', ¿ja pe' kaclax? na ja cyaj kilol cyakil kamebi'l tan kaxome'n te'ju', —stzun Lu' tetz Jesús.
29 —Jun cu'n yol swale' nin tzitetz, kol til cyen jun yaj yi ca'l, nka yi taj xtxu', nka e' titz'un tu stzicy, nka txkel tu e' nitxajil, tan xome'n te tajbil Ryos, tz'ak'lok xel tetz. 30 Tz'ak'lok mas tcu'n xel tetz tzone'j wuxtx'otx', nin tul yi tiemp yi na xom tzaj scambok te jun itz'ajbil yi quinin bajsbe'n tetz, —stzun Jesús scyetz.
Yi talol Jesús yi txant tan quime'n i'
(Mt 20.17-19; Mr 10.32-34)
31 Itzun bantz nin e' cu' ẍchamol yi e' ẍchusbe'tz, itzun taltz scyetz:
—Ma jalu' at kopombil Jerusalén, nin cyakil e'chk takle'n yi tz'iba'nt cyen cyak'un yi e' elsanl stzi' Ryos, itzun i'a's sbajok swe'j. 32 Na chinjatxlok ẍchik'ab yi e' yi nk'e'tz e' katanum. Chocopon tan injisle'n. Chocopon tan imbuchle'n. Chocopon tan stzube'n yi t'a'al chitzi' tinwutz. 33 Chinlo'onk cya'n tan xicy'xab, nin chinquimok cya'n. Ma le toxi'n k'ej nitz'ok junt tir ẍchixo'l alma', —chij Jesús bantz scyetz.
34 Poro te yi xtxolbile'j qui'c nin mu'ẍ tal yi nink pujxij cya'n. Na quinin lajluchax ẍchiwutz. Nin quinin me'l chitxum tetz yi mbi eka'n tan yi yol yi tal Jesús.
Yi jakxe'n wutz moyi'ẍ aj Jericó
(Mt 20.29-34; Mr 10.46-52)
35 Itzun bantz yi txant tan tpone'n Jesús le tnum Jericó, at tzun jun moyi'ẍ c'olchij tzi be' tan rmosumi'n. 36 Yi tbital moyi'ẍ yi wi'nin chitencane'n wunak tbe', nin ben jakol scyetz:
—¿Mbi na bajij?
37 —I yi Jesús yi aj Nazaret, ja icy' cu'n tzone'j, —che'ch wunak tetz.
38 Toque'n tzun yi moyi'ẍ tan sich':
—Jesús ilu' yi xonl k'ajtzun Luwiy yi suki'nt yi at tulbil,* elk k'ajabu' swe'j.
39 Cyoque'n tzun yi e' wunak yi bajxche' tan makle'n wutz tan qui ẍch'ine'n. Poro mas tcunin ẍch'ine'n i':
—¡Jesús ilu' yi xonl k'ajtzun Luwiy, elk k'ajabu' swe'j!
40 Nintzun xcye' cu'n Jesús, nin ben ẍchakol jun tan ticy'le'n tzaj yi moyi'ẍ swutz i'. Ma yi tpone'n, bene'n tzun jakol Jesús tetz:
41 —¿Mbi na awaj yil tzimban tzawe'j?
—Ta', yi wajbil i'tz yil jakxij yi inwutz tanu'.
42 —Ja wi't ul yos tzawuch', tan tu' yi na awocsaj yi ina'tz yi jun xonl Luwiy yi at tulbil.
43 Jalt cuntunin saje'n tlol Jesús yi yole'j yi ta'we'n wutz yi moyi'ẍ. Ninin tzun xom nintz te Jesús. Wi'nin bene'n i' tan tak'le'n k'ajsbil tetz Ryos. Nin ncha'tz cyakil yi e' yi i'lon yi ba'n xmayin yi moyi'ẍ, nin e' octz tan tak'le'n chik'ajsbil tetz Ryos.
* 18:38 2 S 7.2; Mt 22.41-46.