9
Yi chibene'n ẍchakol Jesús yi coblaj ẍchusbe'tz
(Mt 10.5-15; Mr 6.7-13)
Itzun bantz yi baje'n ẍchakol Jesús yi coblaj ẍchusbe'tz nintzun tak' i' ama'l tu yi porer scyetz tan cyelse'n len yi e' espíritu cwent Bayba'n, nin tan tulse'n yos scyuch' e' yabi'ẍ. E' bene'n tzun ẍchakol tan talche'n yi yol Ryos nin tan tele'n chitxum wunak tetz yi ẍe'n lcawun Ryos, ej nin ncha'tz, tan tulse'n yos scyuch' yi e' yabi'ẍ.
—Quil tzitcy'ajwok nin jun takle'n, mpe ik itx'amij, mpe ik isam, mpe ik iwa', mpe ik ipu'k, mpe cob icẍe'y. Ej nin yi ca'l kalel cxopone't, nta'tz nin cxcyajwok cyentz jalen cu'n yil cxicy't. Ilwok cyen tu' e'chk tnum kale quil cxc'ulche'twok cyak'un wunak. Nin ba'n tz'el cyen yi puklaj yi at te itkan tan ẍchajle'n scyetz yi at tulbil chicaws, —chij Jesús scyetz e' ẍchusbe'tza'tz.
Chibene'n tzuntz lakak aldey tan xtxole'n yi balaj stziblal, nin tan tulse'n yos scyuch' yi e' yabi'ẍ.
Yi toque'n Herodes tan jakle'n tkanil Jesús
(Mt 14.1-12; Mr 6.14-29)
Itzun Herodes yi wi'tz ajcaw te yi tiempa'tz, nintzun tbit cyakil yi e'chk takle'n yi baj bnol Jesús. Poro quinin pujxij ta'n na' scyetz i' Jesús na at e' cyal tetz:
—Ya'stzun Wa'n Bautist, yi ja itz'ij junt tir ẍchixo'l alma', —che'ch.
Nin at jujunt cyal:
—I'tz k'ajtzun Elías lo'. Ja lo' ul junt tir wi munt.
Poro at cobox yi cyal:
—Qui' lo'. Ja lo' itz'ij jun scyeri yi e' elsanl stzi' Ryos yi quimnake' tentz, —che'ch wunak.
—Poro elnak wi' Wa'n wak'un wetz. Ma jalu' ¿na' scyetz i' yi june'j yi na kubit nin yi e'chk takle'ne'j te'j? —stzun Herodes bantz.
Joyol tzun i' puntil tan techal wutz Jesús.
Yi chiwane'n yi o' mil wunak
(Mt 14.13-21; Mr 6.30-44; Jn 6.1-14)
10 Itzun bantz yi chipakxe'n junt tir yi e' apostl te Jesús, nin baj chitxoliltz yi mbi cu'n e' ban.
Itzun yi tbital Jesús yi xtxolbila'tz cho'n tzun e' bene'n tcy'al tc'u'l jun ama'l yi tz'inunin tu' cwent yi tnum Betsaida. 11 Poro yi quibital wunak chitziblal yi na' atit chibembil, nin e' baj xom nintz wutz chicoc. Poro yi tilol Jesús yi e' wunak nintzun oc tan chichusle'n te yi ẍe'n cu'n sbne' Ryos tan cawu'n. Ej nin ul len yos ta'n scyuch' e' yabi'ẍ.
12 Ma yi txantok tan cwe'n k'ej, toque'n tzun chiẍkansal quib yi coblaj ẍchusbe'tz tan yol tetz:
—Che' ẍchak ninu' yi e' wunak lakak aldey nin lakak yi e'chk ama'l yi at naka'j tan chijoyol chiposar tu chiwa', na yi ama'l kale ato't chin tz'inunin tu', —che'ch bantz tetz Jesús.
13 —Ba'n tzitak'wok chiwa', —chij Jesús scyetz.
—Poro ntin o' tal pam tu cob cay cy'a'n ka'n ta'. ¿Nka ya'tz teru' tajbilu' tan kabene'n tan lok'che'n chiwa' yi jun c'oloj wunake'j? —che'ch bantz.
14 At lo' o' mil yaj ate'-tz. Bene'n tzun tlol Jesús scyetz yi e' ẍchusbe'tz:
—Or, alwok nin scyetz yi wunake'j tan chicwe'n c'olchok wi txa'x ch'im. Nicy'chok cient che' itulej, —chij Jesús ban nintz scyetz yi e' ẍchusbe'tz.
15 I nin tzun cyulejtz, nin ben cyalol scyetz wunak tan chicwe'n c'olchok. 16 Je'n tzun stz'amol Jesús yi o' pam tu yi cob cay nin xmayinintz tcya'j. Yi wi't tyoẍine'ntz tibaj cwe'n tzun piẍultz nin ben tk'oltz scyetz yi e' ẍchusbe'tz tan bene'n cyak'ol scyetz e' wunak. 17 Cyakil cunin wunak e' baj wan lentz te'j. Baj noj len chic'u'l. Ma yi sowril coblaj mo'tx ban.
Yi talol Lu' yi Jesús i' yi jun yi bixba'nt tan tule'n
(Mt 16.13-19; Mr 8.27-29)
18 Itzun bantz yi tele'n jatxol tib Jesús tan nachle'n Kataj, xomche' nin yi coblaj ẍchusbe'tz te'j. Toque'n tzun i' tan jakle'n scyetz:
—¿Na' scyetz in, le chiwutz wunak?
19 —At cobox yi na cyal yi i ilu'a'tz Wa'n Bautist, nin at cobox na cyal i ilu'a'tz k'ajtzun Elías, nin at e' na cyal yi ja lo' itz'ij junt tir jun scyeri yi e' elsanl stzi' Ryos yi quimanake' tentz, —che'ch tetz.
20 —Ma le iwutz itetz, ¿na' scyetz in?
—I ilu'a'tz yi Cristo yi jun yi bixba'nt tan Ryos tan tule'n, —chij Lu' ban nintz tetz Jesús.
Yi talol Jesús yi chocopon wunak tan biyle'n cu'n
(Mt 16.20-28; Mr 8.30–9.1)
21 Toque'n tzun Jesús tan talche'n scyetz yi chin tajwe'n cunin yi cya'l chitxolwit yi jun xtxolbila'tz. 22 Ncha'tz tal i':
—Yi in wetz, yi in Bajx Cy'ajol, tajwe'n cunin tan intijol wi'nin q'uixc'uj. Quil tz'a'jwij inwutz cyak'un yi e' wi' banl wi'. Chin quimok cya'n. Poro snitz'ok le toxi'n k'ej.
23 Ncha'tz ben tlol scyetz cyakil wunak:
—Alchok scyetz yi na taj xom tzaj swe'j, tajwe'n yi quil sban yi tetz tajbil, nin chin tajwe'n cunin yi list atit i' cyakil k'ej tan tk'ol tib tk'ab quimichil chi na c'ox tib jun yaj tan quime'n swutz pasyon. Ncha'tz, chin tajwe'n cunin yi list i' tan banle'n tane'n wetz inca'wl. 24 Poro cyakil yi e' yi mas na chipek' te yi ank'i'n tetz tzone'j wuxtx'otx', chitz'ake' cyera'tz yi quitz'ajbil tetz ben k'ej ben sak. Poro ko list atit jun yaj tan cyaje'n cyen tilol yi ank'i'n tetz tzone'j wuxtx'otx' tan xome'n swe'j, scambaje' tzun i' yi stz'ajbil. 25 Qui'c tak' tetz jun yaj mpe nink scambaj cyakil yi e'chk takle'n tzone'j wuxtx'otx' kol stz'ak yi stz'ajbil tan paj. 26 Na yi in wetz yi in Bajx Cy'ajol, nu'l tan cawu'n chi na cawun jun rey nin yil nu'l tzaj xomche' jun c'oloj ángel swe'j. Nin cy'a'n yi k'ej tu porer Intaj wa'n yil nu'l tzaj. Poro yil nu'l, qui'c lwaj cyen scyetz yi e' yi na chitx'ixwij tan chixome'n swe'j jalu', nin tan chixome'n te weri inchusu'n. 27 Jun cu'n yol na walnin tzitetz, at e' tzixo'lwok yi qui' chan lchiquim jalen cu'n lquil yi bintzinin at tulbil Ryos tan cawu'n.
Yi je'n xtx'ixpul tib yubil Jesús
(Mt 17.1-8; Mr 9.2-8)
28 Yi tele'n wajxok k'ej yi baje'n xtxolil yi yola'tz, nintzun e' ben tcy'ajl Jesús yi Lu', tu Wa'n, tu Jacow tan nachle'n Kataj wi'wtz. 29 I cunin na tzan i' tan nachle'n Kataj yi je'n xtx'ixpul tib yi yubil i', nin yi be'ch tetz chin stum nin ban. Wi'nin pak'puchaxe'n. 30 Chije'n tzun jobtuj cob yaj, nin e' baj jilon cu'ntz tu Jesús. Yi cob yaja'tz e' k'ajtzun Moisés tu k'ajtzun Elías. 31 Wi'nin pak'puchaxe'n cye'j, nin baj chiyolbel te yi mbi sbajok te Jesús Jerusalén. 32 Inti Lu' scyuch' yi cob tuch' ocnak cyen tunin bow chiwatl. Poro ben quilol yi wi'nin pak'puchaxe'n te Jesús scyuch' yi cob yaja'tz yi txiclche' te i'.
33 Itzun yi tele'n chixajsal quib yi cob yaja'tz tan cyaje'n, jilone'n nin tzun Lu' tetz Jesús:
—Ta', chumbalaj nin yi ato' te'ju' tzone'j. Ba'n lo' kaban ox scabte', jun teru', nin jun tetz Moisés, nin jun tetz Elías, —stzun Lu' banintz tetz Jesús.
Quinin pujx tan Lu' mbi cu'n na tzan nin i' tan yolche'n tetz Jesús. 34 I cunin na tzan Lu' tan yolche'n nin yi yola'se'j yi cwe'n mule'n noc sbak' squibaj. Wi'nin tzun chixobe'ntz tan paj. 35 Bene'n tzun quibital jun yol yi cho'n jilone'n tzaj tul yi sbak'a'tz: “Yi june'j, ya'stzun inCy'ajl, yi txa'ijt wa'n. Bitwok yi ca'wl i'.”
36 Yi tanewe'n yi yol tul sbak', nintzun ben quiloltz yi ẍchuc Jesús txicl cyen. Ma yi cob yaj sken cha'j. Te jun tiempa'tz qui'c nin jun xtxolbil cyal scyetz wunak te yi mbi cunin baj quilol.
Yi tele'n jun espíritu cachi' twankil jun xicy
(Mt 17.14-21; Mr 9.14-29)
37 Itzun bantz le junt eklok yi chicwe'n mule'n wi'wtz, nin e' baj ul tzaj jun c'oloj wunak tan c'ulche'n Jesús. 38 At tzun jun yaj scyeri yi jun c'oloj wunaka'tz. Chin tja'j nin ban tan yol tetz Jesús:
—Ta', bane'u' pawor swetz tan stz'aque'n yi incy'ajle'j, na tina'tz cunin jun tal ẍutuj. 39 At na ban cu'nt na tx'amxij i' tan jun espíritu cachi'. Nin wi'nin na ẍch'in, nin wi'nin na el xya'ywi' i' ta'n. Nin wi'nin na swokin stzi' ta'n. Chin buchij nin i' ta'n. Ej nin kale'n nin il na ul tajtza'kl. 40 Ja cu' inwutz scyetz yi e' ẍchusbe'tzu' tan tele'n klo' yi jun ila'tz cya'n, poro quinin e' xcye' te'j, —stzun yaj bantz tetz Jesús.
41 —¡Lastum e'u' yi qui na cyocsaju'! ¿Jat lo' tiemp na taj tan wa'te'n ẍchixo'lu'? ¿Nicy' na' nin muc'be'n cyeru'? Tcy'aj tzaju' yi cy'ajlu', —stzun Jesús tetz yaj.
42 I cunin na ocopon ticy'le'n yi xicy swutz Jesús yi je'n trimpu'n tan yi espíritu cachi' yi at twankil. Ninin cu' yu'ul tib ta'n. Toque'n tzun Jesús tan makle'n yi espíritu cachi'. Jalcunin tule'n yos tu yi xicy, nin ben tk'ol junt tir tetz yi taj. 43 Wi'nin cyele'n yab cyakil wunak te yi porer Ryos yi bajij te yi jun xicya'tz.
Yi tlol Jesús junt tir yi sbiylok i'
(Mt 17.22-23; Mr 9.30-32)
I cunin na che'l yab te yi mbi cunin bajij, yi toque'n Jesús tan yol scyetz yi e' ẍchusbe'tz:
44 —Bitwok tzaj yi jun xtxolbile'j yi swale' nin tzitetz, nin qui na waj yil tz'el te ic'u'l: Yi in wetz yi in Bajx Cy'ajol, chinjatxlok ẍchik'ab yi e' mal wunak.
45 Poro quinin el chitxum tetz yi xtxolbil yi na tzan Jesús tan talche'n scyetz, na jopij wutz yi cyajtza'kl tan qui tele'n chitxum tetz. Tunin na chixob cu'n tan jakle'n tetz yi mbi na elepont yi yol i'.
Yi e' yi at chik'ej swutz Ryos
(Mt 18.1-5; Mr 9.33-37)
46 Cyoque'n tzun yi e' ẍchusbe'tz Jesús tan xtxumle'n na' scyetz jun ẍchixo'l tz'oc cyen tetz bajxom. 47 Poro yi tele'n xtxum Jesús tetz yi mbi na icy' len chic'u'l, saje'n tzun tcy'al jun nitxa'-tz nin cu' xtxicbal xlaj i'.
48 —Cyakil yi e' yi na chixom swe'j nin yi list e' tan tak'le'n k'ej junt wunak yi qui'c mas k'ej, chi tane'n yi nitxa'e'j, itzun e'a'stz yi na cyak' ink'ej. Nin itzun e'a'stz yi na cyak' k'ej Ryos yi nchinchakon tzaj. Na yi e' yi na cyocsaj quib juy, ya'stzun yi e' yi at mas chik'ej swutz Ryos.
Yi toque'n Jesús tan makle'n chiwutz yi e' ẍchusbe'tz
(Mr 9.38-40)
49 —Poro Ta', —stzun Wa'n, —ja kil jun yi ja xcon yi bi'u' ta'n tan laje'n len yi e'chk espíritu cwent Bayba'n. Ja tzun kamak wutz, na nk'e'tz cho'n xomij i' ske'j.
50 —Ko at e' yi ya'tz na chiban, quil tzimakwok chiwutz, na yi e' yi nk'e'tz e' contr ske'j, e' kamiw tane'n.
Yi makol Jesús chiwutz Jacow tu Wa'n
51 Yi tule'n yi tiemp tan taje'n Jesús tcya'j nin cu xtxumul tan bene'n Jerusalén. 52 Che' bene'n tzun ẍchakol cobox ẍchakum tan chibajxe'n swutz. Cho'n tzun cyopone'n scye'j e' bajxom tetz jun tnum cwent Samaria tan jakle'n chiposar. 53 Poro yi e' aj Samariaja'tz quinin chicujij, na elnak chitxum tetz yi cho'n at bembil Jesús Jerusalén. 54 Yi quibital Jacow tu Wa'n, yi e' ẍchusbe'tz Jesús, yi jun xtxolbila'tz bene'n tzun cyalol tetz Jesús:
—Ta', ¿cu pe' tanu' yil kacawunin tan cwe'n tzaj k'ak' tcya'j tan chisotzaje'n, chi banak Elías tenẍchan? —stzun Jacow tu Wa'n.
55 Je'n tzun such'k'il tib Jesús tan chimakle'n. Itzun taltz:
—Yi ax itetz, qui na el itxum tetz na' taw yi jun ajtza'kl cachi'a'tz yi cya'n ita'n. 56 Na yi in wetz, yi in Bajx Cy'ajol, qui nin nu'l tan chisotzaje'n wunak, poro ja nu'l tan chiclaxe'n, —stzun Jesús bantz.
Yi cobox wunak yi e' xom klo' te Jesús
(Mt 8.19-22)
57 Te yi na chixon tbe', at tzun jun a'lon nintz tetz Jesús:
—Wajcaw, yi in wetz, tunin chinxom nintz te'ju' na'l bene'tu'.
58 Stza'wel tzun Jesús:
—Yi e' yac at len chijulil. Ncha'tz yi e' ch'u'l, at len chinajbil kale na chiwite't. Poro yi in wetz, yi in Bajx Cy'ajol, cya'l atit jun ama'l kalel nuje' cu'nt, —stzun Jesús bantz.
59 Ncha'tz jilon nin Jesús tetz junt yaj. Itzun taltz:
—Xomen tzaj swe'j.
—Cu, Wajcaw, poro jalen yil quim intaj.
60 —Yaj, ba'n tcu'n chixcon yi e' yi quimnake't tk'ab ilc'ol tan q'uicy'le'n ataj nin tan mukle'n yil quim, ma awetz ba'n cẍben tan xtxole'n yi ẍe'n cu'n sbne' Ryos tan cawu'n.
61 At tzun junt yi a'lon tzaj tetz Jesús:
—Wajcaw, yi in wetz chinxomok te'ju', poro bajx na waj chimben tzaj tan talche'n intziblal scyetz e' innajal.
62 Bene'n tzun tlol Jesús tetz:
—Alchok scyetz yi na stz'ame'n k'ab yi ẍch'oc, tan ẍch'ocl tx'otx', qui't sc'ul yi nink xmayinin wutz coc, na yi ko ya'tz na bantz, qui'c xac i' tu tak'un.