3
Yi yaj yi skej k'ab tan yabil
(Mt 12.9-14; Lc 6.6-11)
Itzun bantz nin ocopon junt tir Jesús tc'u'l sinagoga. At tzun jun yaj at-tz yi skej k'ab tan yabil. Cyoque'n tzun yi e' contr Jesús tan tilwe'n yi ko tz'ocopon i' tan tulse'n yos tuch'. Bene'n tzun tlol Jesús tetz yi yaj yi skej k'ab:
—Txiclin cu'n skanicy'al.
Bene'n tzun tlol Jesús scyetz yi e' mas wunak:
—¿At pe' cu tan kabnol jun ba'n le jun k'ej ujle'n le chiwutz cyeru', nka i yi e'chk takle'n cachi'? ¿At pe' cu tan koque'n il te jun yaj yi jalt tan quime'n, nka qui'? ¿Mbi na cyal cyeru'? —stzun Jesús scyetz.
Cya'l nintzun jun nimsaj c'u'l tan yol. Sajnak tunin yamp wutz i' yi xmayine'n nin scyetz, na wi'nin bisune'n tan paj yi stze'tzal cyalma'.
Bene'n tzun tlol tetz yi yaj yi skej k'ab:
—Chich'baj len ak'ab.
Yi tele'n ẍchich'bal, ninin ul yos tuch'.
Itzun yi cyele'n tzaj yi e' parisey le sinagoga, nintzun oc chitxumu'n scyuch' yi e' yi xomij chiwi' te Herodes, yi ẍe'nk chiban tan biyle'n cu'n Jesús.
Yi cyopone'n jun c'oloj wunak te Jesús tzi mar
Cyele'n tzaj tzun Jesús scyuch' yi e' ẍchusbe'tz le sinagoga. Cho'n tzun chibene'n tzi mar Galilea. Xomche' nin wi'nin aj Galilea scye'j. Na yi quibital yi e' wunak yi mbi cunin e'chk takle'n balaj yi na tzan Jesús tan banle'n, nintzun e' baj opontz te'j. E' baj opon yi e' yi najlche' le luwar cwent Judea, scyuch' yi e' aj Jerusalén. Ncha'tz e' baj opon yi e' aj Idumea, scyuch' yi e' yi najlche' swutz len yi a' Jordán. Ncha'tz e' baj opon yi e' yi najlche' le ama'l cwent Tiro tu Sidón. Cyakil yi e'a'tz, e' baj opon tan tilwe'n yi mbi na ban Jesús.
Cawune'n tzun Jesús scyetz yi e' ẍchusbe'tz tan chibnol list jun barc kalel c'olecu'nt, ko tzun chisaj nil wunak te'j. 10 Na nsken quil yi e' wunak yi ul yos tan Jesús tu jun c'oloj yabi'ẍ. Cha'stzun te cyakil yi e' mas yabi'ẍ e' baj opon niltz te'j tan macle'n klo' yi be'ch tetz tan tulse'n yos scyuch'.
11 Ncha'tz yi quilol yi e' espíritu cachi' wutz Jesús, nin e' baj cu'n mejlok swutz i', nin chin chiwi' nin bantz tan yol:
—Ilu' yi Cy'ajl Ryos, —che'ch.
12 Poro nin oc Jesús tan chimakle'n tan qui cyalol na' scyetz i'.
Yi je'n xtxa'ol Jesús yi coblaj ẍchusbe'tz
(Mt 10.1-4; Lc 6.12-16)
13 Yi baje'n yi xtxolbila'se'j, nintzun ben Jesús wi jun ju'wtz. Yi tpone'n, nintzun e' saj ẍchakol yi e' tetz tajbil tan cyoque'n tetz apostl. 14 Che' bixbal tzun i' coblaj ẍchakum nka apostl tan chixome'n te'j, nin tan chitxolil yi tajbil Ryos. 15 Nin tak' i' porer scyetz tan tulse'n yos scyuch' yabi'ẍ, nin tan chilaje'n len yi e' espíritu cwent Bayba'n le chiwankil wunak. 16 Je chibi' yi coblaj yi e' bixe' tan Jesús: Simón, yi Lu' na a'lchij tetz; 17 Jacow, tu Wa'n yi tetz titz'un; e' cu'n cy'ajl Zebedeo. Nintzun oc junt chibi' tan Jesús, i'tz Boanerges. Yi na elepont i'tz, yi chin cham nin e' tan yol chi na nilcan k'ancyok. 18 Ncha'tz e' bixe' Leẍ tu Li'p ta'n, nin Bartolomé tu Te'y; ncha'tz Maẍ, tu Jacow yi cy'ajl Alfeo. Ncha'tz e' bixe' Tadeo tu Simón, jun scyeri yi e' yi na xom chiwi' te yi partir yi na bi'aj cananista. 19 Ncha'tz bixbaj i' Judas Iscariot yi jatxon nin ẍchik'ab yi e' contr.
Yi cyalol wunak yi tetz Bayba'n yi porer yi na xcon tan Jesús
(Mt 12.22-32; Lc 11.14-23; 12.10)
Itzun yi wi't baje'n yi xtxolbile'j, nintzun oc Jesús xe jun ca'l scyuch' yi e' ẍchusbe'tz. 20 Nintzun e' opon junt tir jun c'oloj wunak scye'j. Siquier e' wan nink tan chipaj yi jun c'oloj wunaka'tz. 21 Itzun yi quibital yi e' tajwutz Jesús yi at i' xe jun ca'la'tz, nintzun e' opontz tan ticy'le'n klo', na le wutz yi cyetz cyajtza'kl nsken oc yab twi'.
22 Ncha'tz cyal yi e' tx'olol xo'l yi ley yi tz'iba'nt cyen, yi cho'n chisaje'n Jerusalén: “Yi yaje'j, cy'a'n porer Beelzebú yi Bayba'n ta'n. Nin tan yi porera'tz na xcye' tan chilaje'n len yi e' espíritu cwent Bayba'na'tz,” che'ch.
23 Chisaje'n tzun ẍchakol Jesús, nin octz tan talche'n jun elsawutzil scyetz: “Qui'c xtxolbil chiyolu', na ¿ẍe'n slaj tib Satanás stibil tib? 24 Ncha'tz kol choyintzin yi e' wunak tc'u'l jun tnum squibil quib, ẍchixitok. 25 Ej nin ncha'tz jun najal yi ko ntin oyintzi' cya'n, ẍchixitok. 26 Ni'cu'n tzun tane'n Satanás, yi ko contr stibil tib, i' te'n xite' tib ẍchuc. Cha'stzun te qui'c xtxolbil chiyolu'.
27 “Ej nin je junt elsawutzile'j: Yi ko chin cham nin jun yaj, cya'l jun yi nink xcye' tan majle'n len yi be'ch tetz xe ca'l. Ntin at rmeril tan majle'n len yi be'ch tetz yaj yi ko bajx c'alxij.
28 “Jun cu'n yol swale' scyeru': At cuybil chipaj yi e' wunak. Nin qui'c na ban yi mbi jilwutz il yi na chijuch, nka mbi e'chk cachi' yol yi na chiyol. 29 Poro ko at jun yil tz'oc tan jisle'n yi Espíritu Sant, qui'c cuybil paj tera'tz tetz ben k'ej ben sak.”
30 Tal Jesús yi xtxolbila's scyetz, tan paj yi ja cyal yi at jun espíritu cwent Bayba'n twankil.
Yi e' xtxu' Jesús scyuch' e' titz'un
(Mt 12.46-50; Lc 8.19-21)
31 Yi nsken wi't bajij yi xtxolbile'j, cyopone'n tzun yi xtxu' Jesús scyuch' yi e' titz'un tan joyle'n i'. Poro quinin e' ocopon kale atite't. Mantar tu' ocopon te i'. 32 Nintzun cyal yi e' yi c'olẍche' naka'jil Jesús yi na tzan joyle'n i'. Je chiyole'j yi cyal:
—Ta', yi xtxu'u' scyuch' e' titz'unu' ate' tzi'n, na chitzan tan joyle'nu', —che'ch.
33 Poro itzun saj tlol scyetz:
—¿Na' scyetz e' intxu', nin na' scyetz e' witz'un le chiwutz cyeru'?
34 Xmayine'n tzuntz scyetz yi e' yi c'olẍche'-tz xlaj, itzun taltz scyetz:
35 —Cyakil yi e' yi na chitzan tan banle'n yi tajbil Ryos, ya'stzun yi e' witz'un, ya'stzun yi e' wanub, nin ya'stzun intxu' tane'n, —stzun Jesús bantz scyetz.