12
Yi cyoque'n yi e' ẍchusbe'tz Jesús tan stzutle'n wutz triw le jun k'ej ujle'n
(Mr 2.23-28; Lc 6.1-5)
Itzun bantz, yi tele'n cobox k'ej, cho'n tzun quicy'e'n Jesús tul jun k'ab be' scyuch' yi e' ẍchusbe'tz. Noj quen cu'ntz te jun k'ej ujle'n. Yi jun k'ab be'a'tz, cho'n na icy' xo'l jalaj triw. Tan paj yi we'j ja chiben yi e' ẍchusbe'tz Jesús tan stzutle'n tzaj cobox triw tan je'n chibajsal. Yi quilol yi e' parisey yi xtxolbile'j, nintzun cyaltz tetz Jesús:
—Tilninu' e' ẍchusbe'tzu', na chak'uj. Xan yi ak'un tul jun k'ej ujle'n, —che'ch bantz.
—¿Ẍe'n tzuntz? —chij Jesús. —¿Qui pe' na chisi'leju' yi mbi banak k'ajtzun Luwiy scyuch' e' tuch' yi chiquime'n tan we'j? Oc i' le ca'l Ryos, nin el tzaj tcy'al yi pam. Nin baj ta'n scyuch' e' tuch'. Wech na qui'c cu tan je'n chibajsal, ma na ntin yi e' pale' yi bixba'nche'. Ncha'tz, ¿qui pe' na chisi'leju' yi ley Moisés yi na tak' ama'l scyetz yi e' pale' yi na chitzan tan banle'n chimunl le templo tan cyak'uje'n lakak jun k'ej ujle'n? Nin qui na jal quil. I bin jalu', atin ẍchixo'lu', nin at mas ink'ej swutz yi templo. Poro yi e' cyeru' qui na el chitxumu' tetz yi mbi eka'n wa'n. Lastum qui na el chitxumu' te yi ley yi tz'iba'nt cyen yi na tal: “Nk'e'tz tx'ixwatz na waj, ma na yi wetz wajbil i'tz yil tz'el chik'ajabu' te'j junt.” Yi nak el chitxumu' tetz yi jun xtxolbila'tz, qui klo' na chitzanu' tan tak'le'n quil yi e' yi qui'c cyetz quil. Poro yi in wetz, yi in Bajx Cy'ajol, at weri ink'ej tan xcone'n yi jun k'ej ujle'n te yi mbi cu'n tajwe'n swetz, na in ajcaw te'j.
Yi tule'n yos tu yaj yi skej k'ab tan yabil
(Mr 3.1-6; Lc 6.6-11)
Tele'n tzaj tzun Jesús, cho'n tzun tpone'ntz le sinagoga kale na na'wse't Ryos. 10 Yi tocompone'n, at tzun jun yaj yi skej k'ab tan yabil. Nin je e' contr Jesús ate'-tz. Na chitzan tan joyle'n puntil yi ẍe'nk tan jale'n til Jesús. Cha'stzun te bene'n chijakol tetz:
—¿At pe' cu tan stz'aque'n jun yabi'ẍ lakak jujun k'ej ujle'n? —che'ch bantz.
11 Bene'n tzun tlol Jesús scyetz:
—I bin jalu', swale' nin jun xtxolbil scyeru': Cya'l nin jun scyeru' kol ben tzoypuj jun tawun tjul, mpe nink nojquen te jun k'ej ujle'n, iẍkaj qui tzunk lben tan je'se'n tzaj. 12 Ko ya'tz na bajijtz te jun cne'r, itzun pyor jun wunak. At rmeril tan kabnol jun ba'n lakak jujun k'ej ujle'n, —stzun Jesús bantz scyetz.
13 Bene'n tzun tloltz tetz yi yabi'ẍ:
—Chich'baj len ak'ab.
Yi tele'n ẍchich'bal, ul yos tuch', chi tane'n yi jalaj ba'n. 14 Cyele'n tzaj tzun e' parisey, nin e' octz tan xtxumle'n yi ẍe'nk cyulej tan biyle'n cu'n Jesús.
Jun xtxolbil yi tz'iba'n cyen te Jesús
15 Yi tbital Jesús yi na tzan joyle'n puntil tan biyle'n cu'n i', nintzun eltz le jun tnuma'tz. Wi'nin wunak e' xomnintz te'j. Nin ul yos ta'n scyuch' e' yabi'ẍ. 16 Poro tal i' scyetz yi cya'l cyalnint. 17 Yi bnixe'n cyakil yi e'chk takle'na'se'j tan Jesús el cu'n te'j yi tz'iba'nt cyen tan Isaías yi elsanl stzi' Ryos tentz. Na je yi talnak i'e'j:
18 “Ya'stzun wetz inchakum yi txa'ij wa'n.
Ya'stzun jun yi nternin na chimpek' te'j,
yi jun yi wi'nin na tak' tzatzin swetz.
Swak'e' inEspíritu tetz,
nin xtxole' yi wajbil scyetz cyakil jilwutz wunak.
19 Poro quil tz'oc i' tan wak' ib scyuch' wunak.
Nin quil je' wi' tbe'.
Na cya'l nin jun bitan yi wi' i' tan oyintzi' tbe'.
20 Quil stamlen i' jun aj yi ẍo'c te'j.
Ej nin quil stzajsaj jun k'ak' yi pentu' na txekun.*
I cuntunin ltuleja's jalen cu'n ltz'ak'lij ca'wl tk'ab.
Nin yil tz'oc i' tan cawu'n, txa'ij cu'n ltulej.
21 Nin cyakil jilwutz wunak sk'ukek chic'u'l te'j,”
stzun yi jun elsanl stzi' Ryosa'tz.
Yi talche'n “Bayba'n” tetz Jesús
(Mr 3.19-30; Lc 11.14-23; 12.10)
22 Tpone'n tzun ticy'le'n jun yaj swutz Jesús yi moyi'ẍ nin mem tan jun espíritu cwent Bayba'n, nin ul yos tan Jesús tuch'. Ba'nt xmayin, nin ba'nt jilon. 23 Yi e' wunak, wi'nin cyele'n yab te'j yi mbi cu'n ban Jesús, nin cyaltz: “¿Ya'tz pe' yi xonl k'ajtzun rey Luwiy yi at tulbil?” che'ch bantz squibil quib.
24 Yi quibital yi e' parisey yi ajtza'kle'j, nintzun cyaltz: “Yi yaje'j, na xcye' tan telse'n len yi e'chk espíritu cachi' chiwankil wunak tan tu' yi ak'ij yi porer yi wi'tz Bayba'n tetz, yi jun yi na bi'aj Beelzebú.”
25 Poro yi nachone'n Jesús te yi qui'c xtxolbil chiyol, nintzun ben tloltz scyetz: “Qui'c xtxolbil chiyolu'. Na kol jal oyintzi' ẍchixo'l alchok scyetz cmonil, ẍchixitok. Ncha'tz alchok scyetz najalil yi na choyintzin squibil quib, ẍchixitok. 26 Ni'cu'n tzun sbajoktz scye'j e' ẍchakum Bayba'n. Yi nink cho'c tan oyintzi' squibil quib, ẍchixitok, nin ncha'tz yi ca'wl Bayba'n, xitok. Qui'c rmeril tan toque'n Bayba'n tan xit ib ẍchuc.
27 “I bin jalu' na cyal cyeru' yi tan tu' yi porer Bayba'n na chinxcye' tan laje'n len yi e'chk espíritu cwent Bayba'n chiwankil wunak. Ik ya'tzk bintzi, ¿mbi jilwutz porer na xcon cyak'un yi e' cyuch'u' yi na chixcye' tan laje'n len e' espíritu cwent Bayba'n? Na kol cyalu' yi i'tz tan porer Bayba'n, ite'n nin e' cyuch'u' chocopon tan xite'n chiyolu'. 28 Poro qui na xcon yi porer Bayba'n wa'n, ma na na xcon yi porer Ryos wak'un tan chilaje'n len yi e' espíritu cwent Bayba'n. Nin tan tu' yi ya'tz na imban ja lajluchax yi ja wi't xe'tij Ryos tan cawu'n tzone'j wuxtx'otx'. 29 Ej nin je junt elsawutzile'j: Yi ko chin cham nin jun yaj, cya'l jun yi nink xcye' tan majle'n len yi be'ch tetz. Na ntin at rmeril tan majle'n len yi be'ch tetz yi kol cu' c'alij.
30 “Alchok scyetz yi qui na xom wi' swe'j, contr i' swe'j. Ej nin alchok scyetz yi qui na oc tan wuch'eye'n te wak'un, na tzan tan xite'n wak'un.
31 “Ma jalu', at cuybil chipaj cyakil wunak, mpe nink cho'c tan yolche'n e'chk mal yol. Poro kol cho'c tan telse'n k'ej yi Espíritu Sant, qui'c cuybil chipaj. 32 Ncha'tz, alchok scyetz yil tz'oc tan injisle'n, yi in Bajx Cy'ajol, at cuybil paj. Poro kol tz'oc jun tan jisle'n yi Espíritu Sant, qui'c cuybil paj. Qui'c cuybil paj jalu' nin sbne' opon tunintz.
Yi elsawutzil tetz jun wi' tze'
(Lc 6.43-45)
33 “Ncha'tz ko balaj jun wi' tze', balaj yi wutz yi na tak'. Poro ko ploj jun wi' tze', ploj nin yi wutz yi na tak'. Tan yi wutz jun wi' tze' yi na tak', na el katxum tetz yi ko ploj, nka balaj. 34 Ncha'tz e'u', icu'n cyuch'u' lubaj, na e'u' subul nak tu cyajtza'klu', na qui'c rmeril tan chiyololu' jun balaj yol. Tetz nin cyajtza'klu'-tz, na yi e'chk takle'n yi na cyalu' cho'n na saj te cyalma'u'. 35 Jun balaj yaj chumbalaj nin na jilon, na balaj tajtza'kl; poro jun yaj yi cachi' tajtza'kl ntin e'chk takle'n cachi' na yol, na tetz nin i'-tz. 36 Ma jalu' swale' scyeru', yil tz'ul tzaj yi k'ejlal yil tz'oc pujle'n xtisya', cyakil wunak scyeche' wutz paltil chijilon, mpe xubse'n tu' nchiban te chiyol. Cyakil e'chk yol yi na yol jun yaj ite'n nin yola'tz tz'ak'on yi til. 37 Na mbi cu'n yolil yi na el le stzi' jun yaj, ite'n nin i'a'tz chajon yi ko at paltil nka qui'.”
Yi cyoque'n wunak tan jakle'n jun milawr tetz Jesús
(Mr 8.12; Lc 11.29-32)
38 Cyoque'n tzun cobox scyeri e' parisey, scyuch' cobox tx'olol xo'l ley Moisés tan stza'we'n yol Jesús:
—Ta', na klo' kaj yi nink sbanu' jun milawr skawutz, —che'ch.
39 Bene'n tzun tlol Jesús scyetz:
—Juntlen cyajtza'klu'. Ni'cu'n e'u' tu jun jopol wutzaj, na ja cyaj cyen quilolu' Ryos. Na ntin milawr na chijaku'. Poro quil tzinchaj junt milawr scyeru', ntin jun, chi ban yi milawr yi bajij te Jonás yi elsanl stzi' Ryos tentz. 40 Ja a'tij Jonás ox k'ej tu ox ak'bal tc'u'l yi jun chin wutzile'n cay. Ncha'tz in yi in Bajx Cy'ajol chin mukxok ox k'ej nin ox ak'bal jak' tx'otx'. 41 Ej nin yil tz'ultzaj yi k'ejlal yil tz'oc pujle'n xtisya' scye'ju', chocopon yi e' aj Nínive tan tak'le'n mas k'a'kl yi quilu', na yi e' cyetz ja chitx'ixpuj cyetz cyajtza'kl tan tu' yi toque'n Jonás tan xtxole'n scyetz. Poro lastum e'u', na yi in yi atin ẍchixo'lu' at mas weri ink'ej swutz Jonás, nin qui na cyocsaju' inyoltz. 42 Ncha'tz yil tz'ultzaj yi k'ejlal yil tz'oc pujle'n xtisya' scye'ju', tz'ocopon yi xna'n, yi wi'tz ajcaw sajle'n squib wunak cwe'n tzi'n, tan tak'le'n mas k'a'kl yi quilu'. Na joylaj saje'n i' tan tbite'n yi balaj tajtza'kl k'ajtzun Rey Salomón. Stk'e' yi jun xna'na'tz k'a'kl yi quilu', na nk'e'tz tajwe'n tan chibene'nu' joylaj tan tbite'n inyol chi banak i' tetz, na atin ẍchixo'lu'. Nin at mas weri ink'ej swutz yi k'ej k'ajtzun Salomón, poro qui na cyocsaju' inyol.
Yi ẍe'n na cho'c junt tir yi e' espíritu cachi' twankil jun yaj
(Lc 11.24-26)
43 Itzun tal Jesús: “Yi na el jun espíritu cachi' twankil jun yaj, na ben tan xo'n lakak e'chk ama'l yi tz'inunin tu' tan joyle'n ama'l na'l tz'a't cu'nt. Poro tan paj yi qui na jal ta'n na oc i' tan xtxumle'n: 44 ‘Ba'n tcu'n chimpakxok kale elnakint tzaj,’ chij i' tc'u'l cuntu'. Yi na pakxij junt tir te yaj kale elnaktzit, na til yi ba'n atit yaj tan tak'le'n ama'l tetz, na ni'cu'n talma' yaj chi tane'n jun ca'l yi qui'c q'uicy'lom te'j. 45 Cha'stzun te na ben yi espíritu cachi' tan ticy'le'n jukt espíritu yi mas cachi' tcu'n e', nin cyakil cu'n e' na chinajan te'j yaj. Pyor tcu'n na ban yi tajtza'kl yaj swutz yi sajle'n. Ya'stzun sbajoktz scye'ju' yi e'u' yi juntlen cyajtza'klu',” stzun Jesús scyetz.
Yi e' xtxu' Jesús scyuch' yi e' titz'un
(Mr 3.31-35; Lc 8.19-21)
46 I cunin na tzan Jesús tan yolche'n yi xtxolbila'se'j yi cyopone'n yi xtxu' scyuch' yi e' titz'un. Yi cyetz cyajbil i'tz tan chijilone'n tetz Jesús. Quinin e' ocopon xe ca'l, ma na e' ocopon quen tu' tzica'l. 47 Nintzun ocopon juntz tan talche'n tetz Jesús:
—Ta', yi xtxu'u' scyuch' yi e' titz'inu' ate' tzi'n, na cyaj chijilon teru'.
48 Itzun saj tlol Jesús tetz:
—¿Na' scyetz i' yi intxu', nin na' scyetz e' yi e' witz'un le awutzatz? Je puntile'j swale' tzatz.
49 Bene'n tzun ẍchajol yi e' ẍchusbe'tz tan k'ab, nintzun taltz:
—Yi e'e'j ya'stzun intxu', nin ya'stzun yi e' witz'un. 50 Na alchok scyetz yi na tzan tan banle'n tane'n yi tajbil Intaj yi at tcya'j, ya'stzun intxu', nin ya'stzun e' witz'un, —stzun Jesús scyetz.
* 12:20 I'tz jun elsawutzil yi na “xchaj yi pasens Jesús scye'j e' prow nak yi qui na chiquiwix te yi na cyocsaj. 12:42 2 Cr 9.1-12.