27
Yi jatxle'n Jesús tk'ab Pilat
(Mr 15.1; Lc 23.1-2; Jn 18.28-32)
Itzun bantz yi tule'n skil, nin bixe' chitxumu'n yi e' wi'tz pale', scyuch' chibajxom yi e' judiy, yi mbi puntil cyulej tan biyle'n cu'n Jesús. Cwe'n tzun chic'aloltz, nintzun ben chicy'al, nin e' jatxtz tk'ab Poncio Pilat, yi gobernador.
Yi quime'n Judas
Inti Judas, yi aj negos te Jesús, yi tilol yi nsken bixe' jun c'oloj caws, wi'nin tzun bisune'n. Bene'n tzun i' tan tak'le'n junt tir yi junaklaj pwok sakal scyetz yi e' wi'tz pale', scyuch' chibajxom yi e' judiy. Nintzun taltz scyetz:
—Chumam nin wil nminjuch tan paj yi ja ben inc'ayil jun yaj yi qui'c nin noc til.
—Cuquen. Qui'c ketz tzawuch'. Nsaj cu'n bina'tz le awi', —che'ch ban nintz tetz Judas.
Cyaje'n quen tzun c'oxol Judas yi pwok le templo, nintzun el ojkujtz. Je'n tzun ẍinul tibtz jak' jun k'ab tze'. Bek'xe'n nin bantz, nin quimtz.
Inti e' wi'tz pale', nin e' bentz tan sicy'leje'n yi pwok, nin cyaltz:
—Xan yi nink kak' cu'n yi pwoke'j xo'l yi pwok yi na chamxij tetz templo, na yi pwoke'j ja xcon tetz xo'c jun yaj tan jatxle'n yi tuch' tk'ab quimichil.
Bixewe'n tzun chitxumu'ntz tan lok'che'n jalaj tx'otx' tetz jun bnol ẍwok', tan xcone'n tetz chimukbil yi e' awer nak. Ma jalu' na bi'aj Tx'otx' Jamel Chich'. Tan yi xtxolbile'j el cu'n te yi yol yi alijt cyen tan Jeremías, jun scyeri yi e' elsanl stzi' Ryos tentz. Je yol i'e'j: “Ntina'tz junaklaj pwok sakal ẍchitz'ame' te yi jun yi wi'nin jamel. Lastum, na e' cu'n xonl Israel yi ncu' chibixbal noc jamela'tz. 10 Ej nin tan yi junaklaj pwok sakala'tz, ja chilok' yi jalaj tx'otx' yi na bi'aj Xtx'otx'il Ẍwok' chi cyajnak tlol Kajcaw.”
Yi tpone'n Jesús swutz Pilat
(Mr 15.2-5; Lc 23.3-5; Jn 18.33-38)
11 Yi tpone'n ticy'le'n Jesús swutz gobernador, nintzun oc yi gobernador tan jakle'n tetz:
—¿Aẍ nin pe' chireyil yi e' judiy?
—I ina'tz, chi na tal tzaju' swetz, —stzun Jesús bantz tetz.
12 Yi cyoque'n yi wi'tz pale', scyuch' e' chibajxom yi e' judiy tan tak'le'n til Jesús, qui'c cunin jun yol tal i'. 13 Cha'stzun te toque'n Pilat tan jakle'n tetz:
—¿Qui pe' na awitnin yi awil yi na chitzan wunak tan jale'n te akul?
14 Poro yi Jesús, qui'c nin na tal nin. Wi'nin tzun tele'n yab yi gobernador te jun ajtza'kla'tz, nin quinin jal puntil ta'n yi mbi sban.
Yi bixewe'n tan cwe'n biyij Jesús
(Mr 15.6-20; Lc 23.13-25; Jn 18.38–19.16)
15 At tzun jun ley yi gobernador, ilen na stzakplen jun pres lakak k'ej Pasc. Yi cyajbil wunak ya'stzun na el tzakpu'n. 16 At tzun jun pres yi bita'nt stziblal cya'n cyakil wunak, Barrabás bi'. 17 Itzun bantz yi chichamo'n quib wunak swutz Pilat, nin jak i' scyetz:
—¿Na' scyetz te yi coba'tz yil tzintzakplen le chiwutz cyeru'? ¿I pe' Barrabás, nka i Jesús yi na a'lchij Cristo tetz?
18 Xcon yi jun bi'aj Cristo tan Pilat tan tele'n klo' chitxum wunak tetz yi balajil Jesús, na nin el xtxum tetz yi opon ticy'le'n Jesús swutz i' tan tu' yi wi'nin na chi'ch chic'u'l yi e' wi' banl chiwi' e' judiy te'j.
19 I cunin c'olchij Pilat tan xtxumle'n yi ko at til Jesús nka qui', yi tpone'n jun aj mantar tan txkel tan talche'n tetz: “I nsaj tlol txkelu' Ta', quil spit tibu' tan joyle'n til yi jun balaj yaja'tz, na ma's at jun wutzicy' chin xo'wbil nin ban te yi jun yaja'tz, chij txkelu' mban tzaj swetz.”
20 Inti e' wi'tz pale', scyuch' e' chibajxom wunak, e' xcye' tan jople'n quen chiwutz wunak tan c'uche'n pawor tetz Pilat tan tele'n Barrabás liwr, nin tan biyle'n cu'n Jesús. 21 Toque'n tzun junt tir yi gobernador tan yol scyetz wunak, nintzun jaktz scyetz:
—¿Na' scyetz jun scyeri coba'tz tz'elepon liwr le chiwutz cyeru'?
—Barrabás na kaj, —che'ch bantz.
22 —¿Ẍe'n tzun kulej Jesús, yi na a'lchij Cristo tetz?
Chiẍch'ine'n tzun cyakil wunak:
—¡Jeken swutz pasyon!
23 —Poro ¿mbi tzun til? —stzun Pilat ban nin scyetz wunak.
Quinin chitza'wej. Ntin ja chiẍch'in junt tir:
—¡Jeken swutz pasyon!
24 Yi tilol Pilat yi qui'c rmeril tan yol scyetz, nin yi tele'n xtxum tetz yi txant tan jale'n jun chin oyintzi', nin octz tan xtx'ajle'n yi k'ab ẍchiwutz. Ya'stzun tulejtz, tetz jun elsawutzil yi qui'c paj i' te yi quime'n Jesús. Itzun ben tlol scyetz wunak:
—Nk'e'tz impaj wetz yi kol quim yi yaje'j, i'tz chipaju'. Na tzinwutz wetz, qui'c til.
25 —¡Ba'n bin yi ko o' ajpaj te'j, nin ko chipaj kanitxa' chicyakil! —che'ch ban nintz tetz.
26 Tele'n tzun stzakpul Pilat yi Barrabás, nintzun cawunin i'-tz tan toque'n biyle'n Jesús tak'un xicy'xab. Kalena's tzun cawune'n nin i'-tz tan bene'n quicy'al sanlar tan je'n swutz pasyon.
27 Toque'n tzun ticy'le'n Jesús cyak'un e' sanlar tpilta'. Yi tocompone'n nin oc chic'opil quib yi e' mas sanlar te'j. 28 Nin el quicy'al yi be'ch tetz Jesús, nin oc jun xbu'k cya'n yi txib yubil. 29 Je cyak'ol jun coron tx'i'x twi', nin oc cyak'ol jun tx'amij tk'ab, nintzun e' baj meje' cyentz swutz. Poro xcy'aklil tu' e' ban cyentz. Nin cyaltz:
—Wi'nin k'eju' Ta', na ilu' chireyil yi e' judiy, —che'ch.
30 Ncha'tz, e' oc tan stzube'n cyen t'a'al chitzi' twutz. Ma yi tx'amij yi oc cyak'ol tetz, nin el chimajol, nin e' octz tan jabe'n cu'n twi'. 31 Yi ticy'e'n chipaj tan xcy'aklil te'j, nin el quicy'al yi jun xbu'k yi txib yubil, nin oc cyak'ol yi tetz be'ch tetz nintz. Bene'n nin bantz cya'n tan je'n swutz pasyon.
Yi je'n Jesús swutz pasyon
(Mr 15.21-32; Lc 23.26-43; Jn 19.17-27)
32 I cunin na che'l tnum yi chic'ulul quib tu jun yaj aj Cirene yi na bi'aj Simón. Cwe'n tzun chitz'amol e' sanlar yi jun yaja'tz, nin oc chipach'ul tzak' yi pasyon yi cy'a'n tan Jesús.
33 Cho'n tzun cyopone'ntz le jun luwar yi na bi'aj Gólgota, yi na ele't Wi Bakil Wi'baj. 34 Ya'stzun e' oque't-tz tan suke'n quen mu'ẍ vinagr tetz, yi yuju'n tib tu jun tz'ac'bil yi chin c'a' nin. Yi je'n pilul, nin nachontz te'j yi chin c'a' nin, cha'stzun te quinin bajtz ta'n.
35 Te yi nsken je' cyak'un swutz pasyon, cyoque'n tzun yi e' sanlar tan tx'ilu'n te be'ch tetz Jesús, na'l camban tetz. Tan yi xtxolbile'j na el cu'n te'j yi tz'iba'nt cyen tak'un elsanl stzi' Ryos yi talnak: “Ja cho'c tan tx'ilu'n te be'ch wetz, nin ja cu' chijatxol ẍchiwutz.”* 36 Nta'tz nin e' c'olecu'ntz tan q'uicy'le'n Jesús. 37 Poro nsken wi't cu' chitz'ibal cobox letrtz tan ẍchajle'n yi mbi til Jesús scyetz, nin je cyak'oltz twi'. Yi yol yi cu' chitz'ibal i'tz: “Je Jesúse'j. I' chireyil yi e' judiy.”
38 Ncha'tz at cob alk'om yi e' je'-tz swutz pasyon xlaj Jesús, jun le sbal, nin jun le max. 39 Inti yi e' wunak yi na chicy' cu'n, wi'nin chixcy'akline'n quentz tetz Jesús. 40 Itzun na cyal quentz:
—I aẍa'tz, yi awalnak yi ba'n cxcye' tan xite'n cu'n yi templo nin tan je'se'n junt tir tul ox ntzi' k'ej, colp cu'n tzaj awib swutz pasyon, yi ko bintzi na awal yi aẍ nin cy'ajl Ryos.
41 Ncha'tz yi e' wi'tz pale', scyuch' e' tx'olol xo'l ley Moisés, e' octz tan yol scyuch' yi e' parisey, nin scyuch' chibajxom yi e' judiy. Nintzun chiyolbej te'j squibil quib:
42 —Ja xcye' tan tulse'n yos scyuch' wunak, poro i' tetx qui na xcye'-x tan colpe'n cu'n tzaj tib. Yi ko bintzinin i' kareyil yi o' aj Israel, cu'ul tzun colpil tibxa'tz swutz pasyon. Ko ya'tz sban, kocse' tzun yol i'-tz. 43 Yi ko k'uklij c'u'lx te Ryos, tz'ul bin Ryosa'tz tan colpe'n cu'n tzajx. Yi najk pek' Ryos te'j, ja klo' wi't oc Ryos tan ẍch'eye'nx, wech na talnak yi Cy'ajl Ryos i'-x.
44 Ncha'tz tzun tane'n jun scyeri cob alk'om yi ate' swutz pasyon xlaj i', na xcy'aklin nin tetz.
Yi quime'n Jesús
(Mr 15.33-41; Lc 23.44-49; Jn 19.28-30)
45 Itzun bantz, yi tpone'n chajcu'n k'ej, tz'o'tz nin tunin ban wuxtx'otx' jalen cu'n tpone'n ox ch'ich' cu'lbe'n k'ej. Kalena's tzun skiline'n. 46 Poro yi ntaxk skilin, ox ch'ich' cu'lbe'n k'ej, chin wi' nin Jesús ban tan yol: “Elí, Elí, ¿lama sabactani?” Yi na elepont jun yola'tz i'tz: “Ay Ta', ilu' inRyosil, ¿mbi tzuntz yi nchincyaj tilolu'?”
47 At tzun cobox yi quibit yi yol Jesús, nintzun cyaltz:
—Na lo' tzan i' tan ẍchakle'n k'ajtzun Elías, —che'ch bantz squibil quib.
48 Lajke'l tzun bene'n jun tan ticy'le'n tzaj jun esponja, nin cu' mu'ul tul mu'ẍ vinagr, nin ben ẍocbal swi' jun aj tan tak'le'n klo' tetz Jesús. 49 Poro yi e' mas tuch', nin ben cyalol:
—Skile' bajx kol tz'ul Elías tan colpe'n cu'n tzaj, —che'ch.
50 Ẍch'ine'n tzun junt tir Jesús, quimich nin bantz. 51 Na quim cunin Jesús yi je'n jakx yi xbu'k yi at swutz yi luwar le templo yi chin xan nin. Cho'n xe'te'n tzaj swi'e'n jalen tzkan. Cwe'n tzun jun chin coblajnob, ninin aj pax e'chk c'ub. 52 Ncha'tz at e'chk nichil alma' yi ninin je' c'abx, nin te yi nsken itz'ij junt tir Jesús at e' alma' yi cyocsnak yi yol Ryos yi e' itz'ij junt tir. 53 E' opon le tnum Jerusalén, yi tnum yi wi'nin k'ej swutz Ryos. Ej nin at wunak yi quil chiwutz yi e'a'tz yi e' itz'ij junt tir.
54 Inti yi capitán scyuch' yi e' yi xomche' te'j tan q'uicy'le'n Jesús, yi chinachone'n te yi jun chin wutzile'n coblajnob, nin yi quilol yi mbi cunin bajij, wi'nin chixobe'n, nin cyaltz:
—Jun cu'n yol, yi yaje'j i' Cy'ajl Ryos.
55 Ncha'tz at xna'n yi joylaj len na chixmayin tzaj. Yi e' xna'na'tz, ya'stzun yi e' xna'n yi e' xom tzaj te Jesús tan ẍch'eye'n yi tele'n tzaj i' Galilea. 56 Ẍchixo'l yi cobox xna'na'tz, at Lu'ch, Mat, ej nin yi Lu'ch yi chitxu' Jacow tu Ẍep. Ncha'tz at chitxu' yi e' nitxajil Zebedeo.
Yi mukxe'n Jesús
(Mr 15.42-47; Lc 23.50-56; Jn 19.38-42)
57 At jun yaj yi chin ric nin, yi cho'n najlij le tnum Jerusalén. Ẍep bi'. Cho'n xomij wi' i' te Jesús. 58 Itzun bantz yi txant tan toque'n akale'n, nintzun bentz tan jakle'n yi wankil Jesús tetz Pilat. Inti Pilat, nintzun cawun nintz tan tak'le'n ama'l tetz. 59 Cwe'n tzaj tzun tcy'al Ẍep yi wankil Jesús, nin cu' tk'ol tul jun xbu'k yi chin skoj nin, 60 nin bentz tan mukle'n tul yi tetz nichil yi ac'aj cunin kopxle'nix wutz c'ub. Yi toque'n cyen yi wankil Jesús tjul, oc cyen jun chin c'ub tan jople'n stzi' jul. Yi mukxe'n cyen, aje'n nin ban tetz Ẍep xe ca'l. 61 Poro yi e' Lu'ch Mat, tu yi junt Lu'ch, nta'ste'n nin e' c'olequentz stzi' jula'tz.
Yi e' q'uicy'lom yi e' cyaj tzi jul
62 Itzun bantz le junt eklok, le sawr, nintzun e' ben yi e' wi'tz ajcaw scyetz pale', scyuch' e' parisey, tan yol tetz Pilat:
63 —Max c'u'lu' ta', ja ul tx'akxuj tkac'u'l cobox yol yi alijt cyen tak'un jun yaja'tz yi ntaxk quim. Talnak i': ‘Le toxi'n k'ej nitz'ok junt tir ẍchixo'l alma'.’ 64 Ma jalu' ta', na klo' kaj sbanu' pawor tan chibene'n cobox q'uicy'lom tzi jul. Na klo' kaj yil chicyaj tan q'uicy'le'n jalen cu'n tz'icy' yi ox k'eja'tz. Na qui na kaj yi nink chiben yi e' ẍchusbe'tz lak'bal tan telse'n tzaj wankil tjul. Na kol tz'el tzaj cya'n, scyale' scyetz wunak yi ja itz'ij junt tir ẍchixo'l alma'. Pyor tcu'n sbne' yi junt la'jila'tz swutz yi la'jil yi alijt cyen ta'n.
65 —Quicy'aj nin binu' yi cobox sanlare'j. Chitxume'u' ẍe'n cyuleju' tan q'uicy'le'n tzi jul, —stzun Pilat bantz scyetz.
66 Chibene'n tzuntz tzi jul. Toque'n tzun jun techl cyak'un tan ẍchajle'n yi qui'c cu ljakxij. Nintzun e' cyaj cyen yi e' sanlar tan q'uicy'le'n yi jul.
* 27:35 Sal 22.18.