27
Allempo anmet Pablo Romo
Allempoña oʼ aʼpoctatuet oʼch mueñet Pablo anetso Romo allara Italiapaʼ oʼ anmet alloʼtsen capitán ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Julio, ñeñt̃ poʼcap̃taner penet ñeñt̃ emchorrenaya am̃chaʼtaret̃ Augusto. Ñam̃a oʼ anmet poʼpoñec̈hno ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ec̈hno oʼ apueñetaʼ Julio, allñapaʼ ñach cohuam̃pesnomahuet. Allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a Aristarco ñeñt̃ macedonioʼmarneshaʼ ñeñt̃ huetsa Tesalónicot̃. Ñeñt̃chaʼ parro yoct̃aʼnem̃ Pablo.* Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yebeʼt̃osc̈haʼt boto ñeñt̃ huetsa anetsot̃ Adramitiot̃, ñeñt̃ña botepaʼ oʼch etsotyesnoma allemeña sohuaʼpuetsoʼmar ora Asioʼmar. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey boto. Tsapat̃ñapaʼ arr yetsotosa all oteñet Sidóno. Allña capitán Juliopaʼ morrentnomana Pablo ñeñt̃oʼmar oʼ muenach oʼch emoʼtnoman pamoʼtseshaʼ, ñeñt̃ yec̈haʼyetsa all Sidóno, att̃och ñetpaʼ oʼch apapet Pablo ñeñt̃ palltena. Allempoña ahuam̃perryerrpaʼ nanac yorrnotam̃pesnoma. M̃orrpaʼ ama muenatye oʼch yemet att̃och oʼch ahuey eʼñe pac̈harr all oñenet, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanma coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Chipre. T̃arroʼmar yepotesuanma att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. Allempoñapaʼ arr yoñemuanom allameʼtets Cilicioʼmar, ñam̃a allameʼtets Panfilioʼmar. Allempoñapaʼ yec̈hap ñam̃a Miro all yetsotosa, allara ñeñt̃ paʼnetser Licia.
Allña capitán Juliopaʼ entosan poʼpoñ bote ñeñt̃ huetsa Alejandriot̃ ñeñt̃chaʼ tatsa Italio. Ñaña allempopaʼ otey ahuoʼch yaʼtac̈haʼt all. Allempoña oʼ allponmat ahuam̃p̃sey eʼñe acop̃apaʼ eʼñe yemueroc̈henñot̃a yemet ñam̃a Gnidot̃. Allot̃paʼc̈hoʼña ama muenaterryerro m̃orr oʼch ahuerryerr eʼñe pac̈harr, ñeñt̃oʼmarña yepotesam̃pesuanerrerr coñeʼt̃ pats ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Creta att̃och ñeñt̃ patspaʼ oʼch aʼnpam̃p̃sey m̃orr. Allñapaʼ allponoʼmar yoñom allecma etsotenet ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Salmón. Yemueroc̈henñot̃a yemetua ñam̃a allot̃ eʼñe acop̃a. Att̃eñapaʼ yec̈hap ñam̃a all oteñet Cohuen Sohuaʼpuetso. Allot̃paʼ eʼñe allameʼttsa anetso Lasea.
Yemueroc̈htameʼteñot̃paʼ oʼ yaʼllponmatnom ñeñt̃oʼmar allempopaʼ oʼ c̈hen allempo nanac am̃chaʼnoc̈htena oʼch ahuam̃p̃sey sapoʼmar. Ñam̃a oʼ met allempo anaret̃ judioneshacop allempocma ahuantenet paʼchporrña Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña yapaʼ oʼ yeñoch oʼ c̈hen allempo nanac orrnotena sapoʼmar. Ñeñt̃oʼmarña Pablopaʼ oʼ yerpatanet, 10 atet̃ otanet:
—Masheñneshachaʼ, napaʼ noct̃apeʼchen arepoña es yehuapoya t̃oño allempoch ahuam̃perryerr. Napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ oʼch yechencatsreʼtnoma, amaʼt ñam̃a yebotepaʼ c̈hach chenca; amaʼt yapaʼc̈hoʼña arepoña c̈ha yechenca.
11 T̃arraña capitánñapaʼ oʼ ameʼñenana atet̃ otanet ñeñt̃ manejaʼneneʼ bote ñam̃a ñeñt̃ atet̃ otanet ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen bote. Ama ameʼñyeto atet̃ otanet Pablo. 12 Ñam̃a all Sohuaʼpuetso Cohuenpaʼ, ama tama cohuenayaye oʼch allaya allempo c̈hen orrnoteñtsopo. Ñam̃a allohuenetpaʼ oʼ eʼñe pocteʼ entuet oʼch ahuam̃perryerr allot̃. Arroʼchña yec̈hap sohuaʼpuetso all oteñet Fenice, t̃arraña allara anetso Creta. Oʼ sechet Sohuaʼpuetso Feniceo t̃arroʼmar allpaʼ ama tama orrnoteno. Allñapaʼ allach yaʼposa t̃arrempohua oʼch metuen orrnoteñtsopo.
Allempo huomenquëshatam̃pesnomuet sapoʼmar
13 Allempoñapaʼ oʼ huapa m̃orr poʼpshem̃tañot̃, t̃arraña ñeñt̃paʼ mamesha m̃orraren. Allempoñapaʼ otyeset:
—T̃eʼpaʼ pocteʼ oʼch ahuerryerr.
Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ cheterret ñeñt̃ rremueneʼ botepaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃perryerr. Allot̃ñapaʼ eʼñe top̃ñaʼsoʼmara yoñmam̃pes allara anetso Creta. 14 T̃arraña eʼñe oʼchtapaʼ ahuepaʼtchaʼ huapa ñam̃a m̃orr onnat̃ot̃ allent̃eʼtsen anets Creta. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ yorrnotam̃pesnoma nanac huomenc. 15 Botepaʼ ama eshcayeʼ to allenet̃ anmam̃penyet allempoña ama errot̃ yepepaʼ oʼ anmam̃p̃sey orrno aʼyenet̃. 16 Orrnoñapaʼ oʼ c̈hapatey poʼpshem̃tañot̃ alloʼtsen coñeʼt̃ rroc̈hpeʼchañ añ paʼsoʼcheñ Clauda. Oʼ c̈hapatey allot̃em̃taʼn ama tama hueno m̃orr. Allña eʼñe yemueroc̈henñot̃a yechant noñt̃ ñeñt̃ chetaʼnen atarr bote. Allot̃paʼ yeshaʼch atarr boto. 17 Allempoña oʼ yeshaʼtua noñt̃paʼ ñetñapaʼ huancatseʼtet atarr bote att̃och amach tareʼche orrno. Ñam̃a ñetpaʼ añ mechaʼtet ñatoʼ botepaʼ oʼch c̈hap muelleʼsat̃o alloʼtsen mueñ ñeñt̃ ama echarroyaye ñeñt̃ otenet Sirte. Ñeñt̃oʼmarña oʼ pueyhuet enot̃ shetamuets ñeñt̃ chopeʼchateneʼ bote att̃och botepaʼ amach errenet̃ to. 18 Allempoñapaʼ ahuepaʼtchaʼ yorrnotam̃pes nanac huomenc. Tsapat̃ñapaʼ chetanatet cargapaʼ saprrochet saʼpo. 19 Pomaʼpamtañoñapaʼ oʼ saprrotet ñam̃a ñeñt̃ allpon echyen bote. 20 Allempopaʼ allponmat ama orrterro atsneʼ amaʼt ñam̃a rantoc̈hno, amaʼt mamesha. Nanac yorrnotam̃p̃sa. Att̃eñapaʼ yot:
—T̃eʼpaʼ amach errot̃eno yequeshperro.
21 Ñam̃a allponmat ama es yerro. Allempoña Pablopaʼ t̃ompaʼ ot:
—Ñerraʼm amach masheñneshachaʼ sat̃paʼnoñe atet̃ notaseñ, amach yonñe Cretot̃, t̃eʼpaʼ amat̃eʼ es yeyoreʼtenayñe ñam̃a allempopaʼ amat̃eʼ yechencatsreʼtañe. 22 T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, amach sellcatsto t̃arroʼmar yapaʼ yequeshp̃ach allohueney. Añachña chencatsreʼtatsa bote. 23 Napaʼ neñoteñ t̃arroʼmar tsapopaʼ orrtona mellañot̃eñ ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ puechemer nepeneʼ, ñam̃a ñeñt̃ara ñocop net̃orrena. 24 Ñeñt̃ norrtoyapaʼ atet̃ oten: “Amach Pablo pellcatsto t̃arroʼmar pec̈hapchaʼ alloʼtsen am̃chaʼtaret̃ all Romo. Eʼñe p̃ot̃paʼ Yomporpaʼ oʼch aʼnatana allohuen ñeñt̃ epap̃ sechopeʼcham̃pen boto.” 25 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sellcatsto. T̃arroʼmar napaʼ neyemteña Yompor, ñerraʼm errot̃en otenpaʼ atet̃chaʼ p̃a. 26 T̃arraña amaʼt atet̃paʼ c̈hocmach yepotam̃p̃sa allempo oʼch yec̈hapmoch patso. Añpaʼ allohua atet̃ otanet Pablo.
27 Allempoña oʼ met c̈harramat puechena paʼtatsmat, att̃a yetam̃pena saʼpo ñeñt̃ otenet Adria. Allempopaʼc̈hoʼña yorrnotam̃pesnoma. Allempo c̈hap rroc̈h tsapopaʼ añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otet:
—Ñatoʼ oʼ yec̈hapmoch alloʼtsen pats.
28 Allempoñapaʼ oʼ topasoʼtet saʼp. Allempoñapaʼ ahuoʼt eñochet alloʼtsen maʼpoch c̈harraʼ puechena pechap metro. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuerryerr allpononet̃paʼ allpaʼc̈hoʼña oʼc̈hoʼ topasoʼtuereterr. Allñapaʼ otet alloʼtsen epoch c̈harraʼ puechena canc̈herr metro. Allempoñapaʼ añ mechaʼtet t̃ayeʼtoʼ yetoʼmam̃p̃sa mapyo. 29 Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ aʼshoreʼtet puequëʼnareʼtot̃ paʼtatsm̃aga ñeñt̃chaʼ rremueʼ bote. Allempoña aʼshoreʼtuetpaʼ oʼ cohuet atoʼt puetarenaʼ. 30 Añña ñeñt̃ taruasets botopaʼ aʼsuaterret eʼñe aʼnahua noñt̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ añ muenenet oʼch cac̈hpaʼnmuet alla bote. Amaʼt ahuepaʼt aʼsuaterret noñt̃paʼ ñetpaʼ c̈ha ottenet ñerraʼmrrat̃eʼ poʼpoñ aʼshoreʼtenet ñeñt̃chaʼ rromueʼ bote poñeʼm̃agot̃. 31 Allempoña Pablopaʼ eñotanet atet̃ cot̃apeʼchen ñeñt̃ taruasets botopaʼ atet̃ otan capitán ñam̃a poʼpoñec̈hno solltarneshaʼ atet̃ otanet:
—Ñerraʼm ama alla aʼpueto botopaʼ sapaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ sequeshperro amaʼt puesheñarrot̃esa.
32 Allempoña solltarneshaʼpaʼ oʼ tsorram̃p̃set noñt̃ poc̈har att̃och ahuoʼ aʼyenet̃. 33 Eʼñe puetaresuanetsapaʼ añña Pablopaʼ atet̃ otanet allohuenet:
—T̃eʼpa oʼch serraʼmuen t̃arroʼmar oʼ c̈harramat puechena paʼtatsmat semaʼyoc̈hreñot̃ poʼpoñpaʼ ama semueno, ama es serreno. 34 Ñeñt̃oʼmarña oʼ notaʼmuenes serraʼmuen att̃och c̈herr sehuamenc, t̃arroʼmar amach eseshas chencatso, amaʼt puesheñarrot̃esa.
35 Ñeñt̃a otuanet oʼ chetan panpaʼ oʼ maʼyocha eʼñe alla all shontena acheñeneshaʼ. Allot̃paʼ shotan panpaʼ oʼ rreʼ. 36 Allempoñapaʼ oʼ yeʼchatanetpaʼ oʼ rret ñamet. 37 Ñeñt̃ey botoʼtseney allohueneypaʼ alloʼtsen doscientos setenta seis acheñeneshaʼ. 38 Allempoña ochaʼhuanet puerrarpaʼ alla saprroteneterr trigopoʼr oño att̃och oʼhuañchaʼ tama eñerrta bote.
Allempo taram̃p̃sanet saʼp poʼbote
39 Allempoña eʼñe puetaresuenpaʼ oʼ entet pats, t̃arraña ama puentareto ñeñt̃ pats, t̃arraña allempo oʼ entet ñam̃a aʼyohuen mueyapoʼs allñapaʼ aʼyohuen ñam̃a puemeʼtar. Allempoñapaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet:
—Ñatoʼ yec̈hapchaʼ all allochñapaʼ allchaʼ yetsotosa cohuen.
40 Allot̃ñapaʼ tsorroʼtet ñam̃a ñeñt̃ rromueneʼ botepaʼ oʼ aʼypoʼñaʼnmet alla saʼpo. Allempoñapaʼ oʼ pueyam̃peret allo huanquët ahuaña bote puepopap̃. Allempoñapaʼ echantet ñam̃a poñeʼm̃agot̃ shetamuets att̃och m̃orrpaʼ oʼch matatan bote. Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ ahuam̃p̃sey puemeʼtaronet̃. 41 Allempoñapaʼ oʼ c̈hap bote all epchacraʼstena saʼp all nanac epopaʼ rroc̈hoñapaʼ c̈ha muelleʼsat̃tena. C̈hap all botepaʼ c̈ha ac̈htosa poñeʼm̃agot̃, ama errot̃ yepere. Arrot̃ña puequëʼnareʼtot̃ nanac emoʼyarertena saʼp. Poʼhuamencpaʼ oʼ taram̃p̃sey yebote. 42 Allempoña solltarneshaʼpaʼ mueneñ oʼch muetsanatuan ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃ t̃ayeʼtoʼ ñerraʼm pat̃etpaʼ ahuoʼt̃eʼ yetet. 43 T̃arraña capitánpaʼ nanac mueneñ oʼch aʼqueshp̃atan Pablo ñeñt̃oʼmarña ama muenataneto oʼch muetsanachet. Atet̃ otanet:
—Ñerraʼm eseshaʼt̃eʼ eñoteneʼ pat̃atsapaʼ oʼch sepat̃a sanom att̃och sep̃chata yom̃taʼn. 44 Allot̃ñapaʼ sam̃a ñeñt̃es ama eñotenaye pat̃atsapaʼ ñatoʼ oʼch sanemyes tabla amapaʼ poʼpoñec̈hno ñeñt̃ echyen bote, allochñapaʼ att̃och sep̃chata sam̃a.
Allempoñapaʼ oʼc̈hoʼ pechatuet allohuenet.
* 27:2 Lucas ñeñt̃ quellquëʼ añ ñoñets ñapaʼ cot̃aʼnman ñam̃a Pablo.