7
Atet̃chaʼ yep̃a ñerraʼm yemneñ oʼch yesnaʼta
T̃eʼpaʼ oʼch neserrpareʼtatas ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña secartot̃. Ahuoʼt saʼp̃t̃oʼten pocteʼt̃eʼ oʼch yesnaʼta. Ñehua, ñanom oʼch notas atet̃, eʼñe pocteñ amat̃eʼ yeyoratsche coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. T̃arraña ellopaʼ añ pocteʼ ñam̃a allohueney yacmaneshay oʼch yeyore puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃chaʼ yet̃apor yep̃aʼ. Coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña pocteʼ ñam̃a echanepaʼ eʼñe ña puerrollar. Oʼ notas atet̃ t̃arroʼmar ñerraʼm ama c̈ho seyoro puesheñarr ñeñt̃chaʼ set̃apor sep̃aʼpaʼ att̃at̃eʼ alloʼna secañoreshaʼtnen. Eʼñe pocteʼ epas set̃aporpaʼ sagapannaʼtepaʼch. T̃arroʼmar coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ ama eʼñe ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puerrollaroʼnach. Ñam̃a yacmapaʼc̈hoʼña amach ñapt̃ayaye poʼchets, ñeñt̃paʼ puet̃aporoʼnach. Eʼñe pocteʼ c̈hocmach sagapannena. T̃arraña ñerraʼm errot̃eno esempo pocteʼ senteñ epsheñoʼmares oʼch saʼpoctat ñoñets eʼñe sañeña amach sagapannaʼterro allponmat att̃och añach semaʼyoc̈hra maʼyochatsa. T̃arraña ñerraʼm oʼ met allponmat allempo oʼ saʼpoctatuepaʼ pocteʼ oʼch alla sagapannerra. T̃arroʼmar ñerraʼm ama ahuen sagapannerropaʼ c̈hat̃eʼ oneñet̃paʼ topatas amat̃eʼ saʼhuanto.
T̃arraña ama notenso ñeñt̃ach pat̃err poctetsa oʼch yesnaʼta, añpaʼ att̃a notenes ñerraʼm semneñ oʼch sesnaʼtapaʼ pocteʼ senaʼtepaʼ. T̃arraña napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ ñerraʼm allohuenes att̃eseñ ñerraʼm na.* (T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apuen att̃och amach nemno coyaneshaʼ.) T̃arraña allohueneypaʼ ama att̃ecmayayye. T̃arroʼmar Yomporpaʼ ahuoʼt apaʼyesey ellocma atet̃chaʼ yesherbeʼ eʼñe cohuen.
Ñam̃a oʼch notas, ñeñt̃es ama at̃aporet̃esopaʼ eʼñe pocteñ amat̃eʼ sesnaʼtatsto. Ñam̃a ñeñt̃es rret̃orrnaneshaspaʼ eʼñe pocteñ ñam̃a amat̃eʼ sesomeʼterro. Eʼñe pocteñ oʼt̃eʼ socrrañ eʼñe att̃a atet̃ nepena na. T̃arraña amaʼt notensoñ atet̃paʼ ñerraʼm ama errot̃eno saʼhuantopaʼ eʼñe pocteʼ sesnaʼtepaʼ. Ama pocteyaye oʼch att̃a nanac yemneñ coyaneshaʼ. Añña pocteʼ yesnaʼtepaʼ. T̃arraña añña nanac cohuen ñam̃a amach yesnaʼto.
10 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃es arrollaret̃es ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃a. Ñehua, poʼñoc̈h ama nayeʼ otetso, añña Yepartsesharña otets. Añ pocteʼ amach sesatstere serrollar. 11 T̃arraña ñerraʼm eseshas serreʼ serrollarpaʼ añ pocteʼ amach sesomeʼtatsterro ello, amapaʼ oʼch alla samoʼtstera serrollaresheʼmañ. Ñam̃a oʼch notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es, amach sesatstere set̃apor.
12 T̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃ atet̃ pocteʼ nenten na. Amaʼt Yepartsesharpaʼ ama otenñe ñeñt̃ poctetsa añecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten na. Ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ at̃aporeʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama ameʼñeno, añ pocteʼ amach satsterrano puet̃apor ñerraʼm puet̃aporpaʼ ama mueno oʼch ahuerr. 13 Att̃ecma ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñerra ñeñt̃ arrollareʼtañ, t̃arraña ñerraʼm puerrollarpaʼ ama ameʼñeno, añña pocteʼ amach satsterrano puerrollar ñerraʼm puerrollarpaʼ ama mueno oʼch ser. 14 T̃arroʼmar ñerraʼm puet̃aporpaʼ ameʼñena, c̈hocma eñall att̃och oʼch ameʼñatana puerrollar. Att̃ecma ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ameʼñetsa, c̈hocma eñall att̃och ameʼñatana ñam̃a puet̃apor. Ñam̃a ñerraʼm sesannenapaʼ ñatoʼ sechemereshaʼpaʼ amach es eñoterro Partsocop. T̃arraña ñerraʼm ama sesannerropaʼ sacñet̃arneshaʼñapaʼ oʼch soʼpatacha ñam̃a Parets. 15 T̃arraña ñerraʼm puesheñarr yacma ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ. T̃arroʼmar puet̃apor ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ ama es palltetso puerrollarecop. Ñam̃a Yomporpaʼ ama mueno ellopaʼ oʼch alloʼna yeʼmoñeʼtannaʼtnena yerrollarecop. Att̃ecma ñerraʼm puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ ama ameʼñetso, ñerraʼm mueneñ oʼch serran puerrollar ñeñt̃ ameʼñetsa, ñehua, pocteʼ serepaʼ. 16 Atet̃ notenes sesannerrepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃es arrollaret̃espaʼ poʼñoc̈hpaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ serrollar, ñatoʼ amat̃eʼ. Ñam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ amach errot̃eno señoche ñatoʼ saʼqueshp̃achchaʼ set̃apor, ñatoʼ amat̃eʼ.
17 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr, errot̃enoʼtsenest̃eʼ amaʼt allempo errteʼ sameʼñera Yepartsesharpaʼ att̃erasepaʼch. Ñam̃a atet̃ muenatyeney Yomporpaʼ att̃epaʼch yepena puesheñaʼttsoy. Ñeñt̃paʼ att̃ecmach neyc̈hatyes amaʼt ñam̃a ora allohuen ñeñt̃ pameʼñeñot̃et apc̈haʼyetsa allemeñ anetsoʼmar. 18 Atet̃ ñam̃a ñerraʼm puesheñarr yacma allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm allempopaʼ oʼ atsorraret̃etuet atet̃ yec̈heʼt̃ judioneshaʼpaʼ t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch aʼhuañerran all tsorret ahuat̃. Att̃ecma ñam̃a poʼpsheñeñ allempo errteʼ ameʼñerrtset, ñerraʼm ñetpaʼ ama atsorraret̃eto, t̃eʼpaʼ ama pallteno oʼch atsorraret̃tet atet̃ yec̈hena judioneshaʼ. 19 Amaʼt yaʼtsorraret̃tatstapaʼ ñeñt̃paʼ ama es sherbeno. Ñam̃a amaʼt ama yaʼtsorraret̃tatstopaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama es sherbeno. Añña nanac sherbets oʼch yep̃a ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor. 20 Ñeñt̃paʼ oʼch alla noterrserr, añ pocteʼ, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñerrapaʼ att̃erasepaʼch. 21 Amaʼt allempo errteʼ p̃ameʼñerra, amaʼt añep̃t̃eʼ ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃apaʼ eʼñe pocteʼ, amach pellcatsto. Att̃erach petaruasen pepatronarecop, t̃arraña ñerraʼm errot̃enot̃ oʼch p̃aʼrroyaterra pepatronareshot̃paʼ eʼñech pocteʼ aʼrroyerrpetepaʼ allot̃ taruasatenpet eʼñe att̃a. 22 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃: Eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ ataruasataret̃ eʼñe att̃a, t̃arraña oʼ c̈hap allempo agapan Yepartseshar ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. Allempopaʼ amaʼt att̃era taruasateñeñ ñeñt̃ poʼpatronar pen arr patsopaʼ t̃arraña t̃eʼña Cristopaʼ aʼrroyatam̃per poʼchñar ñeñt̃ nanac taruasatayeʼt̃ ahuaña. T̃eʼpaʼ añchaʼña taruasaterreʼ Cristo ñeñt̃ Yepartseshar yepen. Ñam̃a eñall puesheñarr yacma ñeñt̃ñapaʼ cohuenoʼtsen ñeñt̃ ama ataruasataret̃eyaye. Ñapaʼc̈hoʼña oʼ c̈hap allempoch aguërran Yepartseshar Cristo ñeñt̃chaʼ Pamoʼmteʼ perr. T̃eʼña Pamoʼmteʼ Cristopaʼ ñachña taruasaterreʼ eʼñe cohuen ñeñt̃ ahuañapaʼ ama ataruasataret̃e eʼñe att̃a. 23 Cristopaʼ oʼ rañt̃errya. Att̃o rañt̃erryapaʼ nanac mueroc̈hta att̃och tsaʼtuerrnaya yoʼchñar. Ñeñt̃oʼmarña notenes, amach acheña ñapuet̃ samoʼmteʼ sep̃atsto, añña eʼñe poʼñoc̈h Yamoʼmteʼ yepen Cristo. 24 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ oʼch noterrserr alla, amaʼt errot̃enoʼtsenest̃eʼ allempo errteʼ sameʼñera Cristopaʼ pocteʼ att̃erasepaʼch. T̃arraña Yomporepaʼchña seyenpueʼ.
25 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Añpaʼ ñeñt̃ atet̃ saʼp̃t̃oʼten ahuaña ñatoʼ poctoʼt̃eʼ ahuoʼch someʼta ñeñt̃ shopsheshareʼ. Ñehua, napaʼ oʼch notas, Yepartsesharpaʼ ama otenyeñe ñeñt̃chaʼ atet̃ yepeʼ shopshesharecop, t̃arraña napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ pocteʼ nenten eʼñe na, t̃arroʼmar Yepartseshar puemuereñot̃paʼ ahuoʼt eñotañ p̃aʼn att̃och sapaʼ seyemuetna. 26 Ñehua, ñanompaʼ oʼch notas: Amaʼt t̃eʼpaʼ c̈hocma huennaya shonteʼ esocmañen ñeñt̃ echarr yentyen ñeñt̃oʼmarña pocteʼ nenteñ amat̃eʼ sesomeʼto, ñam̃a amat̃eʼ sesnaʼto. Añña poctetsa att̃at̃eʼ yocrra. 27 T̃arraña ñerraʼm oʼ seyore coyaneshaʼpaʼ eʼñe pocteʼ; t̃eʼpaʼ amach sesatstere. Att̃eña ñerraʼm ama seyoreñaʼ coyaneshaʼpaʼ pocteʼ ñam̃a; t̃eʼpaʼ amach seyoratsche. 28 T̃arraña ñerraʼm esempo semneʼ oʼch sesnaʼtapaʼ eʼñe pocteʼ. Ñam̃a ñerraʼm esempo coyaneshaʼpaʼ mueneñ oʼch someʼta, ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm yacmapaʼ oʼch senaʼta, ñam̃a ñerraʼm coyaneshaʼpaʼ oʼch someʼta ñam̃a, allempopaʼ oʼch echan shonteʼ ñeñt̃chaʼ llecatyeseʼ att̃och corret arr patsro. Ñeñt̃oʼmarña notenes amach sesnaʼtatsto, coyaneshaʼpaʼc̈hoʼña amach someʼtatsto, t̃arroʼmar napaʼ ama nemno oʼch sechen shonteʼ ñeñt̃chaʼ sellcatyeneʼ.
29 Ñeñt̃oʼmarña masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ nemneñ oʼch alla noterrserr. T̃eʼpaʼ ama atonayeʼ pallteno char att̃och yet̃orrena Yomporecop. Ñeñt̃oʼmarña oʼch notas ñeñt̃es oʼ set̃aporeʼt, amaʼt oʼ set̃aporeʼtpaʼ añña poctetsa eʼñe t̃ayot̃eñ amach pat̃rra sellcatsto ñeñt̃ set̃aporecpa. Añecpaʼnachña set̃orrena Yomporecop. 30 Ñam̃a ñerraʼm esempo huaponasa llequëñetspaʼ amach ñeñt̃ot̃a yequec̈hpatsterro att̃o yet̃orrena Yomporecop. Ñam̃a amaʼt esempo es nanac yocshateneʼpaʼ amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor. Ñam̃a ñerraʼm esempo yapaʼ esocmañen yechenpaʼ t̃arraña amach ñeñt̃ot̃a yepsatstere Yompor. 31 Ñam̃a ñerraʼm esempo es yep̃aʼyen ñeñt̃ patsoʼmarecpapaʼ amach eʼñe ñeñt̃a yocshatsto ñeñt̃ patsoʼmarecpa. T̃arroʼmar ñeñt̃ atet̃ yeyc̈hen añ patsoʼmarpaʼ ñeñt̃paʼ huañerrchaʼ esempo.
32 Ñeñt̃oʼmarña notenes añec̈hno, t̃arroʼmar nemneñ sapaʼ amach eñalletatsto poʼpoñ ñeñt̃chaʼ nanac sellcateʼ. Atet̃ pena yacma ñeñt̃ ama at̃aporet̃epaʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñech maʼyoc̈hrenana att̃och coshatenan Yepartseshar. 33 T̃arraña yacmaña ñeñt̃ at̃aporet̃paʼ añach eʼñe llequëna ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro. Ñam̃a añach maʼyoc̈hrena att̃och coshatenan puet̃apor. 34 Ñeñt̃oʼmarña amach errot̃enot̃ pat̃rra maʼyoc̈hreno ñeñt̃ Yomporecop. Att̃ecma pena ñam̃a coyaneshaʼ ñeñt̃ ama arrollaret̃e. Añach maʼyoc̈hrena ñeñt̃ Yomporecop. Eʼñe poʼchtsohuenpaʼ mueneñchaʼ oʼch aʼrroya Partsocop. Ñam̃a amaʼt ora poct̃ap̃ñohuenpaʼ oʼch maʼyoc̈hrena Partsocop. T̃arraña coyaneshaʼ ñeñt̃ arrollaret̃paʼ añach lleca ñeñt̃ att̃o yocrrena añe patsro, ñam̃a añach lleca att̃och coshatan puerrollar.
35 Ñeñt̃ notenespaʼ ama añecpayaye att̃och oʼch nompaʼtas amach sesnaʼtatsto. Añecopña atet̃ notenes att̃och napaʼ neyenpas, att̃och c̈hocma cohuenareʼ es sorrtatyen. Ñam̃a c̈hocmach socsheñeshaʼpaʼ oʼch semaʼyoc̈hrena Yomporecop, amach eñalletatsto ñeñt̃chaʼ sepateneʼ.
36 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ: Ñerraʼm eseshas echeneʼ seseñ ñeñt̃ oʼ poʼnatuena, ñam̃a ñerraʼm pocteʼ senteñ oʼch someʼtapaʼ ñehua, pocteʼ someʼtepaʼ. Eʼñe pocteʼ oʼch semnach someʼtepaʼ t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ama ochñaʼteñtsoyaye Yomporecop. 37 T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃espaʼ sechen seseñ, ñam̃a ñerraʼm ama semno oʼch someʼta, ñam̃a ñerraʼm seseñpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ amach someʼtatstopaʼ ñehua, pocteʼ ñam̃a amach sesomeʼtatatsche. Ñerraʼm poʼñoc̈h señoteñ seyoc̈hro añpaʼ eʼñe pocteʼ atet̃, ñehua, amach sesomeʼtatatsche. Elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen. 38 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼ notas: Ñerraʼm erraʼtsenot̃es muenateʼ seseñ oʼch someʼtapaʼ ñeñt̃paʼ pocteʼ. T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenot̃es ama someʼtataye seseñpaʼ elloña ñeñt̃paʼ nanac cohuen.
39 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Amaʼt esempapaʼ ama pocteyaye coyaneshaʼpaʼ oʼch serran puerrollar. Amaʼt errponmatchaʼ correna puerrollarpaʼ amach satstere. T̃arraña ñerraʼm esempo rroma puerrollar, allempopaʼ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra ello, t̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ muenerr ñeñt̃chaʼ yorerreʼ ñeñt̃paʼ ameʼñenach ñam̃a. 40 T̃arraña amaʼt oʼ notuaseñ eʼñe pocteʼ oʼch someʼterra rret̃orrnaneshaʼ, elloña napaʼ noct̃apeʼcheñ ñerraʼm oʼch someʼterra, ñatoʼ allempopaʼ cosherrañchaʼ mameʼ. T̃arraña ñerraʼm amach someʼterro, napaʼ noct̃apeʼcheñ ñatoʼ allempopaʼ ellochña nanacchaʼ cosherra ñapuet̃. Napaʼ noten Yompor Puecamquëñot̃ neñoten atet̃.
* 7:7 Ñehua, Pablopaʼ ama eñalle puet̃apor.