9
Att̃o eʼñe pocteñ ñeñt̃ t̃orretsa Yomporecoppaʼ oʼch es yesherbeñ
T̃eʼpaʼ oʼch neñotatas poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ nepena na. Napaʼ eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na t̃arroʼmar sapaʼ señotenen att̃o napaʼ ama eñalle ñeñt̃ neyechareʼtenaya na, t̃arroʼmar napaʼ allsensaret̃en Yomporeshot̃. Ñam̃a señotenen napaʼ oʼ orrterrnana Yepartseshar Jesús, ñam̃a señotenen ña ahuamencat̃ nepeneʼ t̃arroʼmar eʼñe na net̃orreñot̃ ñocop att̃oña sameʼñerra sam̃a. Ñehua, amaʼt poʼpotantañpaʼ otyenetañ napaʼ amoʼ allsensaret̃eyayno t̃arraña sapaʼ señotenen poʼñoc̈h napaʼ allsensaret̃encaʼye t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃en sameʼñaterraya sam̃a. Att̃o sapaʼ eʼñe cohuen sameʼñera Yompor, att̃oña señotateñña allohuen poʼñoc̈h napaʼ Yomporeshot̃ allsensaret̃en. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteñ oʼch nep̃aʼyes eʼñe erraʼtsenchaʼ nemnen na ñeñt̃en allsensaret̃en, t̃arraña ñeñt̃paʼ ama att̃eyeʼ nepeno t̃arroʼmar napaʼ ama nemno eʼñe atet̃ nepeñot̃ oʼch nepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres.
Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas ñeñt̃chaʼ atet̃ nanapanet ñerraʼm esempo aʼp̃t̃oʼtareʼtnet, poctoʼt̃eʼ ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyena. Poʼñoc̈hpaʼ eʼñe pocteñ nocop oʼch serratallmeʼchennoñ allempo neserrpareʼtatenes. Ñam̃a pocteñ sapaʼ oʼch sapnoñ ñeñt̃chaʼ norryen. Ñam̃a nocop eʼñe pocteñ ñerraʼm eñalleñ net̃apor oʼch nanem̃ ñeñt̃ parro yameʼñena all nechopeñeʼchyen. Atet̃ pena poʼpotantañ allsensaret̃neshaʼ, ñam̃a atet̃ pena Yepartseshar paʼmoʼnasheñneshaʼ, ñam̃a ñeñt̃ atet̃ pena Pedro. Ñam̃a sapaʼ ñatoʼ c̈hat̃eʼ soten eʼñe pocteʼ eʼñe epsheñoʼmarey epan masheñ Bernabé yapt̃ach yetaruasen att̃och yechen ñeñt̃chaʼ yerren. Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ t̃orraʼyetsa Yomporecoppaʼ ñetñapaʼ arrataret̃tenet eʼñe att̃a. Poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃ atet̃ pena solltarneshaʼpaʼ ñetpaʼ eʼñe att̃a aparet̃tenet ñeñt̃ palltenet, amach es tsaʼteneto. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ nareʼteneʼ narmets. Ñetpaʼ eʼñe puenareʼteñot̃paʼ c̈hocmach tsomueññañet puenarem̃ pueʼmer. Ñam̃a atet̃ pena ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cohuam̃penan carrnero ñam̃a cabra. Ñetñapaʼ c̈hocmach orreññañet puemomos. Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ ñeñt̃ atet̃ notenes, ñeñt̃paʼ eʼñet̃eʼ nañeña noct̃ap̃ñot̃ atet̃ notyenes ñeñt̃ atet̃ yoct̃apeʼchyen ya allohueney ñeñt̃ey arromñat̃ey. T̃arraña ñeñt̃paʼ amacaʼye att̃eyaye t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ ñeñt̃ara ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñerraʼm esempo sat̃mamaʼtateñ huaquësh att̃och es serrocllomeʼchach paʼtcot̃ allempopaʼ amach sempanmaʼtatsche att̃och ñapaʼc̈hoʼ rranepaʼña ñeñt̃ serrocllomeʼchateñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama eʼñe ñapt̃ecpa huacshecop eñoseʼt̃e. 10 Poʼñoc̈hpaʼ yocpaʼnaña eñoseʼt̃ ñeñt̃ey t̃orraʼyetsa ñocop. T̃arroʼmar eʼñe puemorrenteñot̃ey yapaʼ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ enteñ arrataret̃eychaʼ yam̃a all yet̃orraʼyena ñocop. Oʼch netmaʼntacha atet̃: Ñerraʼm c̈ho yetamuenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃chaʼ yenareʼt all, oʼch choppaʼ ñeñt̃chaʼña yetsomuerr. Ñam̃a ñerraʼm c̈ho es yerrocllomeʼchenpaʼ c̈hocmach yeyemtena ñeñt̃ yerrocllomeʼchen, t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ c̈hocmach apuerryet allpon. 11 Ñehua, oʼch alla netmaʼntatererr poʼpoñ. Allempo yeserrpareʼtatenes Yompor poʼñoñ ñeñt̃paʼ att̃ecma ñerraʼm c̈ho yenareʼten narmets pueʼllomer sesho. Ñeñt̃ atet̃ nareʼteñetspaʼ sherben att̃och eʼñe yocrra Yomporecop. Ñehua, ñerraʼm yapaʼ oʼ yeñotatas ñeñt̃ sherbets errponohuañen yecamquëñecoppaʼ amaʼtña pocteʼ senteñeña sapaʼ oʼch sapuenyeñ amaʼt coñeʼt̃a ñeñt̃ yepalltena alloch yocrra añe patsro. 12 Poʼñoc̈hpaʼ poʼpotantañec̈hno ñeñt̃ seserrpareʼtateneʼ, ñetpaʼ enamuenset oʼch sapanet ñeñt̃ alloch correnet. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ. Att̃o ñetpaʼ es enamuensetpaʼ elloña yocoppaʼc̈hoʼña eʼñe pocteʼ oʼch es yenamas yam̃a.
T̃arraña amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamaseñpaʼ poʼñoc̈hpaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es yenamuenso. C̈hocma yaʼhuanteñ ñeñt̃ echarr yenten yocop. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch es yenamuenespaʼ t̃arraña amaña es yenamuenso t̃arroʼmar ñerraʼm ama pocteyeʼ señchepaʼ yeñoteñ amat̃eʼ seʼm̃ñoto Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ yeserrpareʼtatenes. Yapaʼ ama yemno oʼch yepatareʼt cohuen ñoñets alloch Cristopaʼ aʼqueshp̃aterres. 13 Elloña sapaʼ señoteñ ñeñt̃ t̃orretsa Parets paʼpacllopaʼ eʼñe allara Parets paʼpacllopaʼ c̈hocmach entenet puerrar. Ñam̃a añ corneshaʼ ñeñt̃ muetseneʼ huaquësh amapaʼ carrnero Yomporecoppaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe allot̃paʼ rrenet ñeñt̃ amtsaret̃ Yomporecop. 14 Att̃ecma ñam̃a Yepartsesharpaʼ nan poʼñoñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ ot: Ñeñt̃ serrpareʼteneʼ cohuen ñoñets alloch sequeshp̃apaʼ eʼñe pocteʼ pueserrpareʼteñot̃ ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼpaʼ pocteʼ oʼch apueñet ñeñt̃ palltena alloch corra. 15 Ñehua, amaʼt eʼñe pocteñ oʼch sapuennoñ ñeñt̃ nepalltenapaʼ t̃arraña napaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama es notaseʼt̃e oʼch es sapuen. Amaʼt t̃eʼpaʼ ama ñeñt̃ecpayeʼ nequellquënnaso atet̃. T̃arroʼmar ama nemno oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Eʼñechña nocsheñeshaʼ neserrpareʼtatenes eʼñe att̃a. Ñerraʼm oʼch huañ att̃o neserrpareʼtatenes eʼñe att̃apaʼ añat̃eʼ pocteʼ nenten oʼch nerroma. T̃arroʼmar napaʼ ama nemno amaʼt eseshapaʼ oʼch puerratam̃p̃senña ñeñt̃ allo eʼñe nocshena.
16 Ñam̃a eʼñe neserrpareʼteñot̃ cohuen ñoñets napaʼ amat̃eʼ errot̃enot̃ eʼñe att̃a nommoʼcho, t̃arroʼmar napaʼ eʼñe atet̃ eyecharet̃en. Ñerraʼm ama atet̃ nep̃opaʼ napaʼ nanact̃eʼ llequëñtsoʼtsenen. 17 Ñerraʼm eʼñe na nemneññot̃a neserrpareʼteneñpaʼ ñehua, pocteñ oʼch tsaʼtenna Yompor att̃och coshaterren. T̃arraña ñerraʼm atet̃ otenen Yomporpaʼ ñeñt̃paʼ ama nañeña nemneññot̃eyeʼ neserrpareʼteno. Poʼñoc̈hpaʼ allsensaret̃en ñeñt̃oʼmarña neserrpareʼtaterña acheñeneshaʼ. 18 Ñeñt̃ ellonet̃ apuenen Yompor ñeñt̃chaʼ atarr nocshateʼ na, ñeñt̃paʼ att̃ot̃ neserrpareʼtatenes cohuen ñoñets eʼñe att̃a. Amaʼt eʼñe pocteñ oʼch setsaʼtnapaʼ t̃arraña napaʼ ama nemnoña atet̃.
19 Ñam̃a amaʼt ama eñalle puesheñarr ñeñt̃chaʼ neyechayapaʼ poʼñoc̈hpaʼ añña nanac net̃orratenaya allohuen acheñeneshaʼ t̃arroʼmar na atet̃ muenets. Ñam̃a t̃arroʼmar net̃orrena ñocpuet att̃och nameʼñacha shonteʼ acheñeneshaʼ. 20 Ñam̃a allempo alloʼtsenen parro epan namoʼtseshaʼ judioneshaʼpaʼ napaʼ oʼch nepena atet̃ yec̈henet ñet. Allochñapaʼ ñetpaʼ oʼch eʼm̃ñoterrnet; eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃etpaʼ ñatoʼrraña oʼch nameʼñatera namoʼtseshaʼ judioneshaʼ. Ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ cot̃eneʼ Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ napaʼ amaʼtchaʼ ama noct̃eno ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchenet ñetpaʼ t̃arraña napaʼ amach nachm̃areʼtaneto ñeñt̃ atet̃ penet ñet, allochñapaʼ ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch nameʼñatanet ñamet. 21 Ñam̃a ñerraʼm allempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama cot̃apeʼchenaye ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop, napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama noct̃eno ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop. Ñehua, poʼñoc̈hpaʼ noct̃eneñña ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Partsocop t̃arroʼmar añchaʼña eʼñe noct̃en Cristo poʼñoñ. Atet̃chaʼ nepeñña ñeñt̃ ama es cot̃apeʼchetso Partsocop allochñapaʼ att̃ot̃chaʼ nameʼñaterranet ñamet Cristo amaʼt ñeñt̃ ama es cot̃apeʼcheno Partsocop amaʼt mamesha. 22 Ñam̃a ñerraʼm esempo alloʼtsenen parro epan ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecoppaʼ napaʼc̈hoʼña oʼch nepena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ama huomencayaye nam̃a neyoc̈her Yomporecop, allochñapaʼ att̃och noct̃apeʼchach cohuen ñeñt̃ ama huomenc penaye pueyoc̈her Yomporecop. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena acheñ errot̃enc̈hoʼ cot̃apeʼchenpaʼ napaʼc̈hoʼña allempo alloʼtsenen parro epan atet̃chaʼ nepena nam̃a atet̃ pocteʼ entenet ñet, allochñapaʼ att̃och amaʼt errot̃enett̃eʼ att̃ochña naʼqueshp̃aterranetchaʼ amaʼt patantaʼttsa. 23 Atet̃chaʼ nepena att̃och nameʼñatanet ñerraʼm esempo neserrpareʼtatanet cohuen ñoñets att̃o Cristopaʼ ñach yaʼqueshp̃aterreʼ. Att̃och napaʼc̈hoʼña eʼñe nameʼñeñot̃ Cristopaʼ nocshapretanetchaʼ ñerraʼm ameʼñeret ñamet Cristo.
24 T̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñehua, poʼñoc̈h sapaʼ señoteñ ñerraʼm esempo oʼch eñochet eseshaʼt̃eʼ nanac matetsapaʼ shonteʼch acheñ matatsa. Allohuenetpaʼ mueneñetchaʼ oʼch mesheʼtuet poʼpoñec̈hno acheñ att̃och ganet premio. T̃arraña amaʼtchaʼ shonteʼ matatsapaʼ eñallachña puesheñarr ñeñt̃chaʼ gananatuaya allohuen ñeñt̃ parro matac̈haʼtet. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ añ poctetsa oʼch yet̃orrena yam̃a eʼñe cohuen Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ña. 25 Ñam̃a yeñoteñ allohuen ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ johueñetspaʼ ñetpaʼ oʼch p̃ohuanmuet ora ñeñt̃ atet̃ poctetsa att̃och echet poʼhuamenc eshecchaʼ ganet. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ oʼch quec̈hpaʼhuet ñeñt̃ ayoram̃p̃sañ yehuamenc. Ñeñt̃paʼ añecop atet̃ penet att̃och ganet premio atet̃ ñerraʼm copa.* Ñehua, ñeñt̃ atet̃ penet ñet att̃och ganet copa, amaʼt ñeñt̃ copapaʼ ahuañaña, ñeñt̃epñapaʼ yapaʼ oʼch yet̃orra yam̃a Yomporecop att̃och yegana ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃ ama ahuañaño. 26 Atet̃ pena ñeñt̃ matetsapaʼ eʼñech pac̈harr matena. Ñehua, napaʼc̈hoʼña eʼñech pat̃rra nemaʼyoc̈hra Yomporecop. Atet̃ ñam̃a ñerraʼm esempo yec̈hotnaʼtena, ñerraʼm att̃a yaʼm̃tapechpaʼ amach errot̃enot̃ yegano. Ñeñt̃epñapaʼ napaʼ amach att̃a naʼm̃tapechatsto ñeñt̃ Yomporecop. 27 C̈hochña neunat nañeña nechets. Eʼñe nach taruasateʼ nechets Yomporecop. Atet̃chaʼ nep̃a t̃arroʼmar amaʼt na serrpareʼtateʼ poʼpsheññec̈hnopaʼ ñatoʼrraña ellopaʼ t̃eʼt alla ahuaporeʼtaret̃en nañeña t̃arroʼmar ama netsotoñe ñeñt̃ muenen Yompor.
* 9:25 Poʼñoc̈h añpaʼ oten choyoʼmets t̃arroʼmar ñeñt̃ poʼpremio peteʼt̃ ahuat̃.