5
Ñeñt̃ey puechemer pen Yomporpaʼ oʼch yorrtaten ñeñt̃ atet̃ muenen ña
Yomporpaʼ atarr morrentenya, att̃oña eʼñe puechemer peney. Ñeñt̃oʼmarña yocoppaʼc̈hoʼña añ poctetsa oʼch yorrtateññañ ñeñt̃ atet̃ cohuenareʼ es p̃aʼyen ña ñeñt̃ Yeyomporer yepen. Elloña Cristopaʼ atarr morrentenya. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch att̃oña poma ñañeña att̃o rroma yocop atet̃ peteʼt̃ ahuat̃ allempo muetseteʼt̃ carrnero Yomporecop. Ñeñt̃ña eʼñe cohuen enteʼt̃ Yompor eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allo atarr eñmosat̃tam̃p̃sacheteʼt̃ ahuat̃ ña. Att̃o atarr morrentya Cristo, yocoppaʼc̈hoʼña añ poctetsa eʼñech cohuen yemorrentannaʼtuena.
Ñam̃a amach yep̃aʼyesatsto ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno ña. Amaʼt parrocha amach yechtatsche ñeñt̃ ama yet̃aporeyaye, ñam̃a coyaneshaʼpaʼ amach agapatstano ñeñt̃ ama puerrollareyaye. Ñam̃a amaʼt mameshapaʼ amach yep̃atsto ñeñt̃ atarr sosyaʼtsañetyets ñam̃a ama es ayeʼchapretannaʼtpahuo. Ñeñt̃ atet̃ poctetsa allohuenacpay ñeñt̃ey pueyochreshaʼ oʼ perrey Parets. Allochñapaʼ amaʼt parrochapaʼ amach errot̃enot̃ otyetoʼ yapaʼ att̃o yepena. Ñam̃a serrpareʼtatseʼteñets sosyaʼtsañ ñeñt̃ ama aserrpareʼtpahuoyaye ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amach atet̃ yep̃atsto amaʼt mamesha. Ñam̃a otatseʼteñets ñeñt̃paʼ ama sherbeno Yomporecop ñeñt̃oʼmarña yapaʼ amach atet̃ yep̃atsto. Ñam̃a allocchameʼtanneñets ñeñt̃ ama ayellsheñeʼchpahuoyaye allo, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach atet̃ yep̃atsto. Añchaʼña yapaʼ Yomporepaʼchña yeparasyosoʼten. Sapaʼ señoteñ ñeñt̃ cañoreshaʼtetspaʼ amach es oʼpaterroña Yomporesho amaʼt eʼñe esempaña allchaʼ am̃chaʼtaret̃terra Cristo epuet Pompor. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ eñoteneʼ paʼnamen sosyaʼtsañ, ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach es oʼpatataret̃terrtsoña all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Ñam̃a ñeñt̃ atarr es yeʼchapretetsa añña poʼyomporer pen ñeñt̃ atarr es yeʼchatseʼtateneʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼc̈hoʼña amach es oʼpatateñoña Yompor all am̃chaʼtaret̃tena. Amach seʼm̃ñotatsche acheñ ñeñt̃ mueneneʼ oʼch shecareʼtas oʼch otas ñeñt̃chaʼ atet̃ sep̃atseʼta sam̃a ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ Yomporecop. T̃arraña napaʼ oʼch notas, ñeñt̃paʼ ama poʼñoc̈hoyaye, t̃arroʼmar Yomporpaʼ c̈hocmach coñchatuerran allohuen ñeñt̃ atet̃ at̃pareʼtetsa, ñeñt̃paʼ oʼ eʼñe notuanmas. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ amach socshapretatstaneto ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet.
Ñeñt̃ atet̃ yorrtatyen allempo oʼ yocrrerra eʼñe cohuen puetaro
Ñehua, sapaʼ ahuat̃paʼ poʼñoc̈h eʼñe atet̃ socshapretatseʼtyeseʼt̃ allempo sapaʼ checmeta socrraʼyeseʼt̃. T̃arraña t̃eʼ eʼñe seyemteñot̃ Yepartseshar oʼ c̈hapatonas seyoc̈hro ñeñt̃ cohuen enten ña. Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼ socoppaʼ añ poctetsa oʼch sorrtateññañ ñeñt̃ cohuen enten ña, att̃o sapaʼ oʼ socrrerra puetaro. Ñehua, ñerraʼm puetaroch yocrrena, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ yorrtatyen. Eʼñech cohuenacma es yep̃annaʼtyena ñeñt̃ eʼñe pocteʼ enten Yompor ñam̃a ñeñt̃paʼ ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. 10 Ñam̃a socoppaʼ añ poctetsa oʼch semaʼyoc̈hra eñotnomueʼ ñeñt̃chaʼ atarr cohuen entapretenes Yepartseshar. 11 Ñam̃a t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr, amach socshapretatsche ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet, ñeñt̃paʼ ama es sherbeno amaʼt eʼñe mamesha. T̃arroʼmar ñetpaʼ checmeta correnet. Sapaʼ añchaʼña sorrtatyen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ allochñapaʼ att̃och eñochet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet ñet, ñeñt̃ amaʼt mameshapaʼ ama cohuenayeʼ enteñe Yompor. Ñeñt̃paʼ ñatoʼ yapaʼ oʼch yot, yapaʼ oʼ yaʼpuetarsam̃p̃sanet ñet ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet checmeto. 12 Ñehua, sapaʼ señoteñ ñeñt̃ atet̃ p̃atseʼtyenet aʼnahua. Ñerraʼm yaʼmet̃eʼpaʼ ñeñt̃paʼ atarr apencoc̈hen. 13 Ñam̃a ñerraʼm yaʼpuetarsam̃p̃sanet ñet ñeñt̃ p̃atseʼtyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye, att̃oña ñetpaʼ oʼch c̈hapanet pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ penet ñetpaʼ poʼñoc̈h ama cohuenayaye. 14 Ñeñt̃oʼmarña socoppaʼ atet̃ ac̈hotenes añ ñoñets:
P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ atet̃ p̃atseʼtyetsa eʼñe att̃ep̃ ñerraʼm c̈ha atarr rroma pemuen. T̃eʼñapaʼ oʼch peʼmanerra oʼch petanterra att̃o rroma pemuen. Cristopaʼ ñach p̃aʼpuetarsam̃perreʼ.
15 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ oʼch notas: Señota eʼñe errot̃ent̃eʼ sep̃aʼyen, ñatoʼ cohuent̃eʼ ñatoʼ amat̃eʼ cohuenayaye. Amach atet̃ sep̃atsto atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ ama es eñotetso. Añchaʼña atet̃ sep̃aʼyes atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ atarr es eñotets ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. 16 T̃eʼpaʼ arosña att̃a es puec̈hatstatsa c̈hochña yet̃orra Yomporecop t̃arroʼmar t̃eʼ acheñeneshaʼ atarr sosey yec̈hcatyenet arr patsro. 17 Ñeñt̃oʼmarña notenes amach att̃a es sepc̈hatsto ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ ama es eñotetso. Sapaʼ añchaʼña oʼch señotoñ ñeñt̃ atet̃ muenen Yepartseshar ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a ñeñt̃ cohuen enten ña. 18 Ñam̃a oʼch notas, amach seposaʼtatsto; ñeñt̃paʼ c̈hach cot̃apeʼchatenes sosyaʼtsañec̈hno att̃och aʼpuerrataterres. Amach seposaʼtatsto, añepaʼchña sechorrenaya ñeñt̃chaʼ socshateneʼ ñeñt̃ara Parets Puecamquëñ. 19 Añepaʼchña eʼñe socshapretannena ñeñt̃ atet̃ sac̈hoteñ Yepartseshar. Eʼñepaʼchña socsheñeshaʼ seyoc̈hrocmañen semorrechena allo yaʼyeʼchoc̈htateññañ Parets, ñam̃a allohuen morreñtsoc̈hno ñeñt̃ Partsocop. 20 Eʼñe yeyerpueñot̃ Yepartseshar Jesucristo c̈hocmuepaʼch yeparasyosoʼteññañ Pompor allohuenacop paʼnamenacop. 21 Eʼñe semorrenteñot̃ Cristopaʼ eʼñepaʼchña cohuen sameʼñannena. Att̃ochña yecohuentateññañ Cristo.
Arrpaʼ all cot̃apeʼchatan yacma epuet puet̃apor
22 Ñeñt̃es arrollaret̃es oʼch notas, añ pocteʼ serrollarpaʼ ñachña eʼñe sameʼñena atet̃ yepeñ ñam̃a Yepartseshar Cristopaʼ ñachña eʼñe sameʼñena. 23 T̃arroʼmar serrollarpaʼ añ poctetsa atet̃chaʼ senteñ ñerraʼmrrat̃eʼ samoʼmteʼ sepeñ. Att̃ecma yepena yam̃a allohueney ñeñt̃ey ameʼñetsa, añ Yamoʼmteʼ yepen Cristo ñeñt̃ yecuam̃peneʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ oʼ aʼqueshp̃aterrey ñeñt̃ey oʼ poʼchets perrey. 24 Ñeñt̃oʼmar añ pocteʼ serrollarpaʼ ñach pomnaren sepeneʼ allohuenacop, att̃ecmay yam̃a ñeñt̃ey ameʼñetsapaʼ añchaʼ pomnaren yepeneʼ Cristo.
25 T̃eʼpaʼ oʼch notas sam̃a ñeñt̃es at̃aporet̃es, añ poctetsa eʼñech cohuen semorreñcha set̃apor. Oʼch semuerya nanac atet̃ peney Cristo atarr muerenya yam̃a ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñeñt̃oʼmarña puemorrenteñot̃ey ya ñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch rroma yocop. 26 Allochñapaʼ att̃ochña eʼñe eʼshohuerrnay allohuen yoʼchñar oʼch aʼcohuentaterrey Partsocop. Ñehua, ñeñt̃ tomaʼntena allempo yapataret̃terra Yomporecop. Ñam̃a poʼñoñpaʼ ñeñt̃ña eʼñe yaʼcohuentaterreʼ. 27 Allempoña oʼ yaʼcohuentataret̃terrapaʼ ñapaʼ mueneñ oʼch aguërrey allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. Ñam̃a ya att̃o oʼ yaʼcohuentataret̃terrapaʼ amach alla eñalleterreʼt̃e amaʼt mamesha ñeñt̃chaʼ yaʼsosyaterrayerr. Amach alla enterryeʼt̃e att̃o ama cohuenayeʼ yorrteno amaʼt errot̃ena. Eʼñechña yaʼcohuentataret̃terra Partsocop. 28 Poʼñoc̈hpaʼ ñeñt̃es at̃aporet̃espaʼ añ poctetsa socop eʼñepaʼch cohuen semuerya set̃apor eʼñe atet̃ atarr semorrentena sañeña. T̃arroʼmar ñerraʼm atarr yemorrenteña yet̃apor yaʼnaña atarr morrentetsa, t̃arroʼmar yet̃aporpaʼ ñeñt̃ara yechets yepen. 29 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃eya ama yetsenaʼtenoña eʼñe ya yechets. C̈hochña eʼñe cohuen yerren eshecchaʼ eʼñe huomencnaʼntateney. Eʼñech cohuen yecuen eʼñe ya yechets. Att̃ecma peney ñam̃a Cristo atarrchaʼ cohuam̃peney ya allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. 30 T̃arroʼmar ñapaʼ ña eʼñe poʼñoc̈h poʼchets p̃ohueney ya. Paʼnamenot̃ poʼchets p̃aʼyeney allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña. 31 Ñehua, Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm esempo yesnaʼta amapaʼ coyaneshaʼpaʼ oʼch echan puerrollar, añ pocteʼ oʼhuañchaʼ tama yeyemteña yachor ñam̃a yompor. Allochñapaʼ att̃och eʼñe yeparrocmaten epay yet̃apor. Att̃oña eʼñe epsheñoʼmareypaʼ eʼñech pat̃rra yechets yepen.” 32 Ñeñt̃paʼ ahuat̃ot̃eñ ama eñotpahuoyaye ñeñt̃ tomaʼntatenya añ cot̃ap̃ñats. T̃arraña t̃eʼpaʼ napaʼ noten añ yetmaʼntenaya ñeñt̃ atarr cohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe yeparrocmaten epay Cristo allohueney ñeñt̃ey ameʼñenaya ña, ñeñt̃ara ñeñt̃ poʼchets yepeneʼ allohueney. 33 Ñeñt̃oʼmarña oʼch alla noterrserr, eʼñe puesheñaʼttsospaʼ eʼñepaʼch cohuen semuerya set̃apor atet̃ atarr semorrentena eʼñe sañeña. Ñam̃a ñeñt̃es coyaneshaspaʼ oʼch notas, añ poctetsa ñam̃a socop semorrenteñot̃paʼ sameʼñyach serrollar, ñam̃a eʼñech cohuen senteñ.