11
Eʼñe yeyemteñot̃ Yomporpaʼ eʼñech cohuen es yetsotayen ñocop
Ñehua, allempo poʼñoc̈h yeyemteña Yompor eʼñe yeñoteñ c̈hocmach apuerrey amaʼt esempo ñeñt̃ atarr yecuen t̃eʼ eʼñe yenamueñot̃. Amaʼt ama yenteñaʼ eʼñe yeyoc̈hroña yeñoteñ ñeñt̃ yecuen t̃eʼ poʼñoc̈hpaʼ apuerreychaʼ amaʼt esempo. Yatañneshañ ahuat̃paʼ atarr yemuetyeseteʼt̃ Yompor. Ñeñt̃ att̃o yemuetyesyeteʼt̃ Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entyesaneteʼt̃.
Ñam̃a ya eʼñe yeyemteñot̃ Yompor t̃eʼñapaʼ oʼ yeñoter allpon ñeñt̃ yentyen arr patsro ñeñt̃paʼ eʼñe poʼñoñot̃a yec̈hcaʼhua. Allempopaʼ amaʼt coñeʼt̃a ama es orrtetso ñeñt̃chaʼ paʼnamen yec̈hcatyes ñeñt̃ atet̃ yentyen t̃eʼ.
Ñam̃a Abel ahuat̃ att̃o yemtaneʼt̃ Yompor, ñapaʼ apan Yompor ñeñt̃ atarr coshateʼ. Paʼmoʼnasheñña Caín amaʼt apaneñ ñam̃a Yompor, ñeñt̃ñapaʼ ama coshatano Yompor. Ñeñt̃oʼmar Yomporpaʼ eʼñe cohuen agapan ñeñt̃ ap̃ Abel; att̃oña Yomporpaʼ eñotatanet eʼñe pocteʼ entapretan Abel. T̃arraña Abel amaʼt rromañpaʼ att̃o atarr yemtaneʼt̃ Yompor, ñeñt̃paʼ eʼñe t̃emeʼttsen eñotateney ñeñt̃ cohuen enten Yompor. Ñeñt̃paʼ att̃emaʼt̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Abelpaʼ t̃emeʼttsen serrpareʼtateney cohuen.
Ñam̃a ahuat̃ Enoc ñeñt̃ atarr cohuen yemtayeʼt̃ Yompor, ñapaʼ eʼñe ora aner Yompor pueʼntaño eʼñe bet̃nat̃ot̃. Ñapaʼ ama c̈hoyeʼ rromo arr patsro. Eʼñe att̃a aʼchencach pamoʼtseshaʼ ama eseshaʼ enterraye t̃arroʼmar Yompor errayaʼ. Ñehua, allempo ama aʼtapateraʼ Yompor pueʼntaño ñapaʼ atarr cohuen coshataneʼt̃ Yompor allempo añe patsroʼtsen, t̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oten Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aquellcaret̃. Ñerraʼm ama yeyemteñe Yompor amach errot̃enot̃ yocshateñe amaʼt eʼñe mamesha. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ mueneneʼ oʼch yemteret ñamet Yompor añ poctetsa oʼch otet poʼñoc̈hpaʼ Yomporpaʼ eñall, ñam̃a eñoteretepaʼchña Yomporpaʼ c̈hocmach coshaterran allohuen ñeñt̃ eʼneneʼ ña. Ñam̃a ahuat̃ Yomporpaʼ eñotatan Noé ñeñt̃chaʼ atet̃ eʼchop̃an oñ tsapat̃onet̃. Allempo atet̃ otan Noé amaʼt mameshapaʼ ama huateʼt̃e. T̃arraña Noéñapaʼ eʼñe yemtenana atet̃ och Yompor allempo. Ñañapaʼ yec̈hcatuan poʼcompuer allochñapaʼ att̃och aʼqueshp̃atan pamoʼtseshaʼ. Att̃o yec̈hcatan poʼcompuer eʼñe ñapuet̃ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eñotataneñña allohuen poʼpotantañec̈hno pamoʼtseshaʼ ñetpaʼ coñchatuerranetchaʼ Yompor. Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ entenan Noé.
Ñam̃a ahuat̃ Abrahampaʼ allempo c̈horeʼch Yompor oʼch mueñe allap̃ar allchaʼ apuer pats, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor eʼñe cohuen ameʼñya. Allempoñapaʼ saʼnman paʼnetser oʼ ahuoʼ amaʼt ñapaʼ ama eñoteñe allchaʼ ta t̃arroʼmar ama puentare all sen. Allempo c̈hap anetso all oteñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuer esempohuañen, allñapaʼ all yec̈hosa eʼñe pueyemteñot̃ Yompor. T̃arraña ña allpaʼ att̃a yec̈hosa atet̃ ñerraʼm ahuapña. Amaʼt ñeñt̃ patspaʼ ñeñt̃ oʼpatateña Yompor ñeñt̃chaʼ apuer, t̃arraña allempopaʼ ama apueñaʼ Yompor ñeñt̃ atet̃ oteñ. Ñeñt̃oʼmar ñapaʼ att̃a shetamtsopoʼtos all manatoset. Ñam̃a amaʼt ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perr Isaac ñam̃a Jacob ñetpaʼc̈hoʼña att̃era yec̈herret shetamtsopahuo. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃a cohueñet esempohuañenchaʼ apuerranet Yompor ñeñt̃ patser eʼñe atet̃ otenanet ñamet. 10 Abraham poʼñoc̈hpaʼ aña cohuen ñeñt̃ Yompor paʼnetser ñeñt̃ eʼñe echarr ap̃aret̃ t̃arroʼmar Yompor yec̈hcateneʼ eʼñe echarr peñ.
11 Puet̃apor Sarapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ cheyoreʼterr amaʼt ñapaʼ oʼ atarr poʼnmeʼten. Amaʼt oʼ meten allempo att̃o cheyoreʼten coyaneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ña ahuamencat̃ peʼ att̃och cheyoreʼt. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr ayemuetpoʼ entenan Yompor atet̃ oteñ. 12 Att̃oña eʼñe Abrahamot̃a atarr mererra shonteʼ acheñeneshaʼ nanac amaʼt ñapaʼ oʼ atarr nanac poʼnmeʼten allempo. Allpon acheñeneshaʼ ña eʼñe poʼm̃reneñ p̃ohuenahuet ñeñt̃ allpon shonteʼ nanac atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ora allohuen rantoc̈hno ñeñt̃ entoʼtsaʼyen ñam̃a atet̃ yenteññañ saʼp poʼmñer ñeñt̃ ama eʼñotuapahuoyaye.
13 Ñeñt̃et allponet atarr yemuetnomuet Yompor amaʼt allempo Yomporpaʼ ama apuenanetaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃. T̃arraña amaʼt ama aparet̃terretaʼ ñeñt̃ patser ñeñt̃ oʼpatataneteʼt̃ Yompor, ñetñapaʼ pueyemuetneñot̃et Yompor eñoteñet ñetpaʼ aparet̃terretchaʼ ñeñt̃chaʼ poʼñoc̈h paʼnetser perret. Ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet. T̃arroʼmarña ñetpaʼ eñoteñet añ patser poʼñoc̈h ama paʼnetsreyeʼ peñeto. Ñetpaʼ ahuapñanesheta entenet arr patsro.
14 Ñehua, yeñoteñ acheñ ñeñt̃ atet̃ entetsa ñerraʼm ahuapñanesheta ñetpaʼ añña eʼnenet ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h. 15 Ñam̃a ama añeyeʼ paʼnetser peneto allot̃ onet t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼnenetañpaʼ poʼñoc̈hpaʼ oʼch alla puerrerretañ allot̃ onet t̃arraña ñetpaʼ ama ñeñt̃eyeʼña eʼnameʼteneto. 16 Ñetpaʼ añña eʼneteʼt̃ ñeñt̃chaʼ eʼñe paʼnetser perret poʼñoc̈h ñeñt̃ atarr nanac cohuen, ñeñt̃paʼ añepaʼt Yompor paʼnetser ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Ñeñt̃oʼmarña Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entenanet ama penquënaneto att̃o Poʼyomporer peñet. Ñañapaʼ oʼpatatenanet ñeñt̃chaʼ eʼñe poʼñoc̈h paʼnetser perret all pueʼntaño.
17 Ñam̃a allempo Yomporpaʼ atarr topatan Abraham; ñeñt̃paʼ atet̃ otan Abraham: “T̃eʼpaʼ oʼch pemtser pechemer Isaac eʼñe atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ muetsenet nocop.” Eʼñe pueyemteñot̃ Yompor Abrahamñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch oʼch poman puechemer Isaac oʼch muetse Yomporecop. Ñehua, Yomporpaʼ atet̃ oʼ otuan Abraham ahuat̃ot̃eñ: 18 “Eʼñe pechemereshot̃ Isaacpaʼ mererrach shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ eʼñe pem̃reneñ peperr.” T̃arraña amaʼt atet̃ oteñeñ Yompor, ñañapaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ eñch ahuoʼch muetsan poʼpat̃rror allempo atet̃ otererr Yompor. 19 T̃arroʼmar ñapaʼ atet̃ oten, Yomporpaʼ atarr ahuamencat̃eshaʼ ñach tantatuerreʼ amaʼt ñeñt̃chaʼ rromats. Ñeñt̃paʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Yomporpaʼ oʼ alla tantaterrñañ puechemer rromot̃, oʼ alla agapuer pompor poʼpocheño.
20 Isaacpaʼc̈hoʼña allempo poʼn eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enaman puechemereshacop Yompor paʼnateña añecop Jacob ñam̃a Esaú; ñeñt̃chaʼ atet̃ bensareʼtam̃perranet tsapat̃onet̃. 21 Jacobpaʼc̈hoʼña allempo rromamoch eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ enamatnoman Yompor paʼnateña pueʼñaret̃olleshacop ñeñt̃ puechemer José puechemeret̃olleshaʼ puepoʼnmeñot̃paʼ poʼcarra quellpuena allña maʼyochenanaña Yompor. 22 Josépaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃ Yompor allempoch rroma allap̃ar all anetso Egipto, ñapaʼ atet̃ otnoman pamoʼtseshaʼ: “Poʼñoc̈hpaʼ c̈hocmach c̈hap allempoch allohuenes israelenaʼtarneshas sec̈haʼnerrchaʼ arrot̃ Egiptot̃, oʼch sahuanerra alloʼtsen pats ñeñt̃ oʼpatatyeʼt̃ ahuat̃ot̃eñ Yompor ñeñt̃chaʼ apuerrey. Ñam̃a ñerraʼm esempoch ahuerres arrot̃paʼ sanerrnanchaʼ nenpaʼts.”
23 Ñam̃a allempo eñalleta Moisés, pamoʼmteʼñapaʼ eʼñe cohuenat̃oll entan emat̃oll. Ñetpaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ oʼ eʼpochet. Ama mechaʼteññañeto am̃chaʼtaret̃ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ nen att̃och c̈hocma muetsanachet allohuen asheñorrot̃olleshaʼ ñeñt̃ eñalletyetsa. Eʼñe maʼpm̃a arrorr alla eʼpoteñet. 24 T̃arraña Moisés allempo oʼ poʼn ñapaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporpaʼ ama mueno oʼch oteñet ñoʼ pueʼñar penña am̃chaʼtaret̃, t̃arroʼmar ñapaʼ att̃a ñañreteña am̃chaʼtaret̃ poʼseñ ñeñt̃ egiptoʼmarneshaʼ. 25 Ñapaʼ añña eʼñe pocteʼ ent oʼch mueroc̈htapretana israelneshaʼ ñeñt̃ eʼñe pamoʼtseshaʼ pen ñeñt̃ara ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen Yompor. Ama pocteyeʼ entano oʼch coshapretana egiptoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atet̃ yec̈henet ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor t̃arroʼmar ñapaʼ eñoteñ ñeñt̃paʼ eʼñe mamecpa atet̃ coshenet. 26 Ñapaʼ att̃a ahuantenan att̃o atarr sasareʼteñet israelneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ añ pocteʼ enten oʼch mueroc̈hta Cristocop. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr cohuen enten, ello metanaʼtuenan ñeñt̃ atet̃ sherben allohuen ñeñt̃ esocmañen ñeñt̃ atarr morrentena egiptoʼmarneshaʼ. T̃arroʼmar ñapaʼ aña cohuen ñeñt̃chaʼ apuer Yompor ñeñt̃chaʼña atarr coshaterreʼ.
27-28 Ñeñt̃oʼmarña Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ atet̃ otan allohuen israelenaʼtar ñeñt̃ Egiptoʼtsaʼyen: “T̃eʼpaʼ oʼch semtsa carrnerot̃oll t̃arroʼmar Yompor otets. Ñeñt̃ña poʼrraspaʼ oʼch seshellcataʼtyes allot̃ sebeʼt̃en soʼponro, allochñapaʼ ñerraʼm esempoch huapa mellañot̃eñ ñeñt̃ amñaret̃ ñeñt̃chaʼ muetsanatuenayaʼ allohuen egiptoʼmarneshaʼ poʼmot̃erneshaʼ att̃ochña sa ñeñt̃es israelenaʼtarneshaspaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach muetsenso.” Ñam̃a Moisés eʼñe pueyemteñot̃ Yomporpaʼ saʼnerran anets Egipto, ama mechaʼtnomano ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all Egipto ñeñt̃ atarr atsrreʼmñat̃. Moiséspaʼ att̃a ahuantaʼhuanman allohuen ñeñt̃ atarr echarr entyen t̃arroʼmar ñapaʼ añ eʼñe yemtena Yompor ñeñt̃ amaʼt ama entpahuoyaye. 29 Ñam̃a allempo onac̈herr allohuen israelenaʼtarneshaʼ Egiptot̃ allempo c̈hac̈haʼtet atarr saʼpo ñeñt̃ otenet Saʼp Tsasasen, israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ eʼñe att̃a ahuanmoset all chopeʼchnomuet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe porrareʼ patso chopeʼchenet. Egiptoʼmarneshaʼña ñeñt̃ cot̃ahuetañpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña ahuanmosetañ ñamet all saʼpo, t̃arraña ñetñapaʼ eʼñe allohuenet ñoʼshrraʼtuosetña all oño.
30 Ñam̃a allempo c̈hac̈haʼtet all anetso Jericó ñeñt̃ña alloʼmarneshaʼpaʼ ama mueneñeto oʼch abeʼt̃osam̃p̃saret̃tet. T̃arraña israelenaʼtarneshaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ canc̈herrmatoset; oʼ canc̈hrroch puetesam̃p̃sameʼtoset ñeñt̃ anetser Jericó ñeñt̃ atet̃ otanet Yompor. Allempoña eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ ñeñt̃ña conc̈het allo aconc̈haʼtam̃p̃saret̃ ñeñt̃ anetser all puetesmeʼtet canc̈hrroch eʼñepaʼtchaʼ ñot̃a mataʼnom. 31 Ñam̃a Rahab amaʼt ñeñt̃ atarr ecañoreshat̃tatseʼt̃ ahuat̃paʼ att̃o atarr yemterrana ñam̃a Yompor, ñeñt̃ coyanesharpaʼ ama rromo allempo aʼcllataret̃ta allohuen pamoʼtseshaʼ ñeñt̃ara jericoʼmarneshaʼ ñeñt̃ atarr at̃pareʼtyesayeʼt̃ Yompor all anetso. T̃arroʼmar ñapaʼ eʼñe cohuen agapan paʼpacllo allponsheña israelenaʼtar ñeñt̃ ñanom amñaret̃tatsa all anetso ñeñt̃chaʼ eñotenayaʼ errot̃ent̃eʼña ñeñt̃ anetser ñam̃a ñeñt̃ yec̈hetsa all, ñatoʼ ahuamencat̃arerett̃eʼ ñatoʼpaʼ amat̃eʼ.
32 Poʼpotantañec̈hnopaʼ shontemeñ ñeñt̃chaʼ alla neyerpaterrsañerr ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor ahuat̃. T̃arraña ama eñalle allponmat yet̃ att̃och alla neyerpatuerrsa allohuen ñeñt̃ atarr yemtayeʼt̃ Yompor, atet̃ ñerraʼm Gedeón, ñam̃a Barac, ñam̃a Sansón, ñam̃a Jefté, ñam̃a David, ñam̃a Samuel ñam̃a allohuen ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ ahuat̃. 33 T̃arraña allohuenet eʼñe pueyemteñot̃et Yomporpaʼ paʼnamen etsotayenet ñeñt̃ atet̃ muenatenanet Yompor. Puesheñaʼttsetpaʼ eʼñe aʼmchechueñet poʼpotantañ am̃chaʼtaret̃neshac̈hno ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Poʼpotantaññapaʼ eʼñe pueyemteñot̃et Yompor eʼñe cohuen am̃chaʼtaret̃tenet. Eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ñapaʼ alla yenpuerranet ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃. Amaʼt poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ama muenatano maʼyarr oʼch errot̃ peʼ. 34 Ñam̃a amaʼt tsoʼña amaʼt atarr huomenc huorten ama muenache oʼch atserrpeʼ. Poʼpsheñeñpaʼ eʼñe pueyemteñot̃ Yompor ñapaʼ aʼqueshp̃ach att̃och ama muetseto espado. Poʼpotantañpaʼ amaʼt ama eñalleto poʼhuamenc, eʼñe pueyemteñot̃et Yompor atarr ahuamencat̃ p̃anet. Ñeñt̃ña huomencñatserpaʼ alloña quellarenet. Att̃o eʼñe aʼmchechuet ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. 35 Amaʼt poʼpotantañ coyaneshac̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor, oʼ alla atantataret̃terret pamoʼts ñeñt̃ rromuets.
Poʼpotantañ amaʼt atarr atserrp̃atseʼtaret̃tenet, ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ama mueneñeto oʼch quec̈hpuet Yompor att̃och aʼrroyaret̃etyerret. Eʼñe pocteʼ enteñet oʼch rromuet pueyemteñot̃et Yompor t̃arroʼmar ñetpaʼ eñoteñet allach tanterret ello ñeñt̃ atarr nanac cohuentetsa. 36 Poʼpotantañec̈hno ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe pueyemteñot̃et Yompor ahuantaʼyenet paʼnamen att̃o atarr atserrp̃atseʼtaret̃etyeseteʼt̃ — att̃oña atarr acheʼtatsetaret̃teteʼt̃, all ashtaret̃teteʼt̃, ehuancanataret̃teteʼt̃, ayottam̃p̃saret̃etyeseteʼt̃. 37 Poʼpotantañ amtsanataret̃teteʼt̃ att̃o arrollapecharet̃teteʼt̃. Poʼpotantañpaʼ ashesharet̃etyeseteʼt̃ eʼñe puerroc̈hreto att̃o amtsanataret̃etyeseteʼt̃, atarr huomenc huapaneteʼt̃ topateñets. Poʼpotantañ espado amtsanataret̃etyeseteʼt̃. Poʼpotantañ att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃, aña chorraʼyeseteʼt̃ carrnerorrom, ñam̃a cabrarrom. Atarr huocchañetyeseteʼt̃ att̃aña atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃ att̃o atserrp̃aʼyesaret̃teteʼt̃. 38 Att̃a chopeñeʼchyeseteʼt̃ amayoʼmar, aspent̃oʼmar. Eshoʼtyeseteʼt̃ arrorot̃oʼmar, mapuetponoʼmar añe patsro. Allohuenet ñet ñeñt̃ att̃o atarr amueroc̈htataret̃teteʼt̃, Yomporñapaʼ atarr cohuen entaneteʼt̃. Ello metanaʼtueñet ora allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. 39 Allohuenet ñeñt̃et atarr yemteteʼt̃ Yompor ahuat̃, Yomporñapaʼ eʼñe cohuen entaneteʼt̃, t̃arraña ñetpaʼ amaña enterretoña ora allpon ñeñt̃ atet̃ otaneteʼt̃ Yompor ahuat̃ ñeñt̃chaʼ atet̃ apuerranet. 40 T̃arroʼmar Yomporpaʼ amaʼt ahuat̃ot̃eñ añ cot̃apeʼchen ñeñt̃ ello nanac cohuen enten ña. Ñeñt̃paʼ yocpaʼna allohuenacpay. Ñapaʼ añ muenen allohueney parro oʼch etsotaterrnay ñeñt̃ oʼpatatenya ñeñt̃chaʼ eʼñe cohuen yaʼcohuentaterreʼ allohueney.