2
Att̃o amach puesheñaʼttsa cohuen yentatsto
Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr poʼpoñ. Sa eʼñe sameʼñeñot̃ Yepartseshar Jesucristo ñeñt̃ eʼñe coc̈hneshareʼ orrtatetspaʼ amach puesheñaʼttsa eʼñe cohuen sentatsto. Sapaʼ eʼñech cohuen senteñ allohuen acheñeneshaʼ. 2-3 Ñatoʼ sa errot̃enopaʼ oʼch sapc̈hena allohuenes Yompor paʼpacllo. Allempoña sapc̈henapaʼ ñatoʼ oʼch huapa puesheñarr ñeñt̃ chorrenaya ñeñt̃ nanac cohuen, ñeñt̃ neneʼ anillo orotllellen. Ñatoʼ ñapaʼ eʼñech cohuen sagap̃ oʼchc̈hoʼ sotap̃: “P̃anorros arr allameʼtets eʼñe cohueno.” Ñatoʼ eʼñech allempocma oʼch huapa ñam̃a ñeñt̃ atarr huocchañ ñeñt̃ c̈ha shetsreʼsheʼmuen paʼshtam. Ñatoʼ ñeñt̃ñapaʼ c̈hach sotap̃: “P̃apaʼ alla p̃at̃omos t̃arronet̃, amapaʼ alla p̃anorros patso.” T̃arraña ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach allohuenacmayeʼ cohuen sentanneno. Ñam̃a c̈hach sottena ñerraʼmrrat̃eʼ sañeña eñoteneʼ ñeñt̃ acheñer nanac sherbets. T̃arraña ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ ñeñt̃paʼ amach cohuenayeʼ yoct̃apeʼcheno. Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ eʼñe nemorrenteñot̃es t̃eʼpaʼ nemneñ oʼch seʼm̃ñoten ñeñt̃chaʼ atet̃ notas. Elloña Yomporpaʼ añña nanac muenen oʼch acrerran allohuen ñeñt̃ nanac huocchañetets añ patsro, att̃och eʼñe pameʼñeñot̃et ñetpaʼ echerretchaʼ esocmañen Yomporeshot̃. Esempohuañenñapaʼ oʼch aguërret ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenanet Yompor all am̃chaʼtaret̃tena pueʼntaño. Ñam̃a ñeñt̃ oʼpatatenya allohueney ñeñt̃ey morrentenaya ña. T̃arraña sañapaʼ c̈haña semneñ oʼch sepencach ñeñt̃ huocchañetets. Sapaʼ amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña es aprratam̃p̃sañ, amapaʼ oʼch temantas am̃chaʼtaret̃esho. Ñam̃a amaʼt señoteñeña ñeñt̃ nanac ec̃llayoret̃paʼ ñeñt̃ña nanac achm̃areʼteneʼ Cristo paʼsoʼcheñ ñeñt̃ara ñeñt̃ nanac am̃chaʼnaʼtpoʼ yenten ya ñeñt̃ey Cristonaʼtarey.
Ñerraʼm c̈hocma semorrentannenapaʼ allempopaʼ oʼch setsotua añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ Yompor poʼñoño ahuat̃ot̃eñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Oʼch atarr cohuen pemuerya p̃amoʼts eʼñe atet̃ atarr pemorrentena p̃añeña.” Añ ñoñet̃s ñeñt̃ña nanac sherbets, ello metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno. Ñerraʼm atet̃chaʼ sep̃apaʼ allempopaʼ amach es sepallteno Yomporecop. T̃arraña ñerraʼm sapaʼ eʼñe puesheñaʼttsa semorrentenapaʼ ñeñt̃paʼ allot̃ña c̈hocma yoʼchñaʼten. Ñam̃a ñerraʼm atet̃ yepenapaʼ nanacchaʼ yeyoren yoʼchñar, t̃arroʼmar ama atet̃ yepeno ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. 10 Ñam̃a amaʼt eʼñe yeyc̈hatset allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ñaʼ, ñerraʼm pat̃errñapaʼ ama att̃eyeʼ yepeñepaʼ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yepantaʼhuoñ. 11 Añ Yompor ñeñt̃ yoteneʼ “amach sechtapretatsto t̃aporets” ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yoteneʼ ñam̃a “amach semtsannaʼtatsto.” Ñeñt̃oʼmarña amaʼt ama yechtapretatsto t̃aporetsñaʼ ñerraʼm errot̃enopaʼ machayot̃a yemtse acheñ Yomporñapaʼ oʼch enteney ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ ora yat̃pareʼtuoñ poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃. 12 Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ c̈hocmach seyerpa att̃o esempohuañen Yomporpaʼ eñotatyesuerreychaʼ eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey. T̃arroʼmar ñatoʼ yepena amaʼt ñeñt̃ atet̃ oteney t̃eʼ Cristo poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ ama amueroc̈htatañeyaye. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ amaʼt errot̃ena señenpaʼ eʼñepaʼchña cohuenareʼ señosyen. Ñam̃a eʼñe señoteñot̃ atet̃paʼ eʼñepaʼch cohuenareʼ es sorrtatyen. 13 Ñam̃a sapaʼ señochepaʼch ñeñt̃ ama morrentenayo t̃eʼ pamoʼtspaʼ ñapaʼc̈hoʼña esempohuañen allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, ñapaʼc̈hoʼña allempopaʼ amach eseshayeʼ morrenterrayo. Añña ñeñt̃ morrentenaya t̃eʼ pamoʼtspaʼ esempohuañenña allempoch eñotatyesuerrey Yompor eʼñe errot̃enchaʼ entyesuerrey, allempoña ñapaʼ nanacchaʼ amueraret̃terra.
Ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñenapaʼ c̈hoch yorrtat ñam̃a ñeñt̃ cohuentetsa ñocop
14 Masheñneshachaʼ ñam̃a noc̈haneshachaʼ t̃eʼpaʼ oʼch notas. Poʼñoc̈h ama sherbenoña añ acheñer ñeñt̃ otets ñapaʼ ameʼñenoʼ, t̃arraña ñerraʼm ama orrtatenano ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñeñt̃ña acheñer atet̃paʼ amach poʼñoc̈hayeʼ ameʼñeno. Amachcaʼye aʼqueshp̃atereña ñeñt̃ att̃o oten eʼñe orrena ñapaʼ ameʼñenoʼ. 15 Ñehua, ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñerraʼm puesheñarr masheñ, amapaʼ yoc̈h palltenet ñeñt̃chaʼ chorret, amapaʼ ñeñt̃chaʼ rret allempo, 16 t̃arraña ñerraʼm sapaʼ att̃a sotyeñ: “Ahuaʼt̃a, Yomporepaʼchña p̃aʼnataya. Eñalletepaʼ ñeñt̃chaʼ pechorra, ñam̃a ñeñt̃chaʼ perraʼ.” T̃arraña ñerraʼm amaña es sape ñeñt̃ palltenapaʼ atet̃paʼ amacaʼye c̈hoyeʼ es sesherbeno. 17 Ñeñt̃paʼ atet̃ pena ñam̃a ñerraʼm esempo att̃a yoten, “napaʼ nameʼñena”, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ, ñeñt̃ña att̃o yoten, napaʼ nameʼñenapaʼ amach es sherbeno. C̈hach yottena ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ huañerr att̃o yameʼñena.
18 Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Ñatoʼ puesheñarrpaʼ oʼch otan poʼpsheñeñ: “P̃apaʼ eʼñoʼ peyemteññaña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ, t̃arraña amaña p̃orrtatyenoña ñeñt̃ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ. T̃arraña napaʼ eʼñe nep̃ohuen ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. Ñehua, ¿erraʼtsenot̃eyt̃eʼña eʼñe pocteʼ enten Yompor?” Ñehua, t̃eʼpaʼ oʼch notap̃ ñeñt̃ep̃ atet̃ otets: Poʼñoc̈h ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amach errot̃enot̃ yeñotache poʼpsheñeñ ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ yeyemteññaña Yompor poʼñoñ. T̃arroʼmar ñerraʼm poʼñoc̈h yameʼñenapaʼ c̈hocmach yorrtat ñam̃a ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecop. 19 Ñam̃a p̃apaʼ peyemteñot̃paʼ peñoteñ Yomporpaʼ eʼñe pat̃rra. Ñehua, ñeñt̃paʼ eʼñe pocteʼ atet̃, t̃arraña oneñet̃paʼc̈hoʼña eñotenan ñam̃a atet̃. T̃arraña ñapaʼ amaʼt eñotenaneñña Yomporpaʼ amaʼt eʼñe pat̃rra, t̃arraña poʼyorñot̃ach eñoteñ, t̃arroʼmar ñapaʼ eñotena amach queshperro. 20 T̃eʼ p̃apaʼ amat̃eʼ peñoteñaʼ. C̈hot̃eʼ pemneñ oʼch neñotatap̃ att̃o ñerraʼm ama yepeno ñeñt̃ cohuentetsa Yomporecoppaʼ amaʼt yoteneñ yameʼñena eʼñech orrena atet̃ yoten. 21 Ñehua, Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ yatañ Abraham allempo mueneʼ muetsaneñ puechemer Isaac Yomporecop,* t̃arroʼmar ñapaʼ añ orrtaten ñeñt̃ cohuen enten Yompor. 22 Ñapaʼ eʼñe pocteʼ entan Abraham t̃arroʼmar eʼñe pueyemteñot̃paʼ orrtatuan ora ñeñt̃ atet̃ och Yompor. Ñeñt̃oʼmarña yeñoteñ Abrahampaʼ eʼñe poctacma ameʼñaneʼt̃ Yompor. 23 Allempo atet̃ peʼt̃paʼ att̃ot̃ña eʼñe etsotuan Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ Génesis, ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Abrahampaʼ nanac yemtana Yompor, ñeñt̃oʼmarña eʼñe pueyemteñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñcheʼt̃. Ñeñt̃oʼmar Abrahampaʼ atet̃ ocheteʼt̃, añmapaʼ ñeñt̃ eʼñe parro yemtena epuet Yompor.”
24 Ñeñt̃oʼmar yeñoteñ Yomporpaʼ eʼñech pocteʼ enteney ñerraʼm esempo yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuentetsa ñocop. Amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena t̃arraña ñerraʼm ama yep̃ohueno ñeñt̃ atet̃ muenen ñapaʼ amach errot̃enot̃ pocteʼ entyeña Yompor. 25 T̃arroʼmar amaʼt Yomporpaʼ eʼñe pocteʼ entan ahuat̃ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Rahab, amaʼt ñapaʼ allempo p̃a ñeñt̃ eʼñe pocteʼ ent Yompor ñocop. Amaʼt ñeñt̃ coyaneshaʼpaʼ nanac ecañoreshat̃, t̃arraña ñapaʼ eʼñe añot̃a pocteʼ eñch Yompor att̃o ñapaʼ agapan eʼñe cohuen paʼpacllo ñeñt̃ mueña ahuat̃ Josué ñeñt̃chaʼ entenayaʼ ñanom pats. Allot̃paʼ ñam̃a ahuoʼt gaterranet poʼpoñ t̃oñ allchaʼ oñerret att̃och ama rromuerraneto alloʼmarneshaʼ ñeñt̃ eʼmoñeʼtenahuet. Eʼñe atet̃ puepeñot̃a Yomporñapaʼ eʼñe pocteʼ eñch eʼñe att̃ecma ñerraʼm Abraham. 26 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yeñoteñ amaʼt errpon yotatset yapaʼ eʼñe cohuen yameʼñena, t̃arraña ñerraʼm ama yorrtateno ñeñt̃ poctetsa Yomporecoppaʼ amat̃eʼ eso yesherbeña Yompor. Ñatoʼ oʼch netmaʼntacha atet̃. Allohueneypaʼ eʼñe yeñotueñ ñerraʼm esempo yeñch yamoʼts oʼ rromapaʼ oʼch yeñoch ñeñt̃paʼ oʼ saʼnem̃ puecamquëñ t̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃oʼ oʼ yerromapaʼ añ yechetspaʼ amach es sherberreʼt̃e.
* 2:21 Ñehua, ahuat̃ Yomporpaʼ ahuoʼt otan Abraham muetsanepaʼtoʼ puechemer ñocop. T̃arraña ñapaʼ añecpa atet̃ och att̃och topach ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ ameʼñeña. Ñeñt̃oʼmarña Abrahampaʼ autsa muetsayeñ puechemer Yomporecop, t̃arraña ellopaʼ ama muenache Yompor.