14
Jesúspaʼ ña t̃oñetets alloch yec̈herr Yomporesho
Jesúspaʼ alla oterraneterr:
—Seyoc̈hropaʼ amach c̈ha sellcatsto. Att̃o seyemteña Yompor napaʼc̈hoʼña c̈hoña seyemterrna. Nompor paʼnetsro all pueʼntaño allpaʼ shonteʼ pocoll allchaʼ seyc̈haʼhuerra. Ñerraʼm ama att̃eñepaʼ napaʼ amat̃eʼ notasñe. Ñeñt̃oʼmarña napaʼ oʼch ahuerren att̃och naññoʼtuerrnas allchaʼ seyc̈haʼhuerra. Ñerraʼm oʼch ahuerren napaʼ naññoʼtuerrnaschaʼ allchaʼ seyc̈haʼhuerra. Ellochña nohuerrerrpaʼ allempochña eʼñe nahuerrsaʼ nesho allochñapaʼ alloʼtseneychaʼ eʼñe parro. Sapaʼ eʼñe señoteñ allchaʼ neserr ñam̃a eʼñe señoteñ att̃och sec̈herr sam̃a all.
Tomásñapaʼ atet̃ och:
—Ayochreshat̃e yapaʼ amacaʼye yeñotenpe errachña peserr. Errot̃enot̃uachcaʼye yeñocht̃eʼ att̃och yec̈herr yam̃a.
Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Napaʼ na t̃oñetets ñeñt̃en alloch sec̈herr Yomporesho, napaʼ na ñeñt̃en soteneʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poʼñoñ, napaʼ na ñeñt̃en alloch eʼñe socrrena. Amach eseshaʼ c̈herrtso Yomporesho ñerraʼm ama nanom ameʼñerreto. Ñerraʼm oʼ señoterrnoñ na, Nomporeʼnat̃eʼña señoterreñ. T̃ayot̃eñña eʼñe poʼñoc̈hpaʼ oʼch señoter t̃arroʼmar t̃eʼpaʼ oʼ senter.
Felipeñapaʼ atet̃ och:
—Partseshachaʼ pegatey ñeñt̃ Apa, yapaʼ oʼ ñeñt̃am̃a yepallta oʼch yeñoch.
Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Felipe, ahuat̃ot̃eñ napaʼ alloʼtseney parro. P̃añapaʼ ¿amaʼt peñotenno? Ñeñt̃ puentaren napaʼ Apaʼnacaʼyeña oʼ enterret. Esoʼmareʼtña p̃otenen oʼch negatap̃ Apa. 10 P̃apaʼ amaʼtña p̃ameʼñenno napaʼ eʼñe neparrocmaten epan Apa, Apapaʼc̈hoʼña eʼñe parrocmatenna. Ñeñt̃ atet̃ notenespaʼ ama not̃ayeʼ atet̃ notenso. Apaña ñeñt̃ neparrocmaten, ñapaʼ eʼñe etsotatennan ñeñt̃ atet̃ nep̃aʼyen. 11 Sameʼñaʼna ñeñt̃ notenes, napaʼ eʼñe neparrocmaten epan Apa, Apapaʼc̈hoʼña eʼñe parrocmatenna. Amaʼt napaʼ ama ameʼñaʼpoyeʼ sentenno t̃arraña att̃o poʼñoc̈h norrtatyeññañ Nompor poʼpartsoña amaʼt ñeñt̃apaʼ sameʼñyañacaʼye. 12 Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notas, ñerraʼm eseshaʼ nameʼñerraya ñetpaʼc̈hoʼña elloch atarr cohuen orrtatyerret ñeñt̃ atet̃ norrtatyen t̃eʼ. T̃arroʼmar na t̃eʼpaʼ oʼch ahuerren Apuesho. 13 Ñerraʼm eschaʼ senamuen eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na, napaʼ eʼñech atet̃ nepennas. Att̃ochña na ñeñt̃en Yompor Puechemerenpaʼ necohuentateññañchaʼ Apa. 14 Ñerraʼm es senamuen eʼñe nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na, napaʼ eʼñech atet̃ nepennas.
Att̃o Jesúspaʼ otnerranet oʼch mueñuerranet Parets Puecamquëñ
15 ’Ñerraʼm sa poʼñoc̈h semorrentennat̃eʼpaʼ oʼch sameʼñerrnana neñoñ ñeñt̃ atet̃ notenes. 16 Napaʼ nenamonaschaʼ Apa ñapaʼ apaschaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ ñeñt̃chaʼña sechorrerraya errponañohuen. 17 Ñeñt̃ña Yompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h Yompor poct̃ap̃ña. Ñeñt̃ña ama ameʼñetso arr patsropaʼ ñetpaʼ amach errot̃enot̃ chorrerranetoña Yompor Puecamquëñ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama enteñeto ñam̃a amach eñoteñeto. T̃arraña sapaʼ oʼ señoter t̃arroʼmar ñapaʼ alloʼtsenes parro epas allchaʼ chorrerrsa. 18 Napaʼ amach c̈ha nehuocchapotatnerrso. Ellochña alla nohuerrerr sesho. 19 Oʼ mameshamerra palltenmeñ ñeñt̃ña ama ameʼñetso arr patsro ñetñapaʼ amach eseshayeʼ nenterraye, t̃arraña sapaʼ c̈hocmach senterren. T̃arroʼmar napaʼ corretsana, ñeñt̃oʼmarña sapaʼc̈hoʼña corretsasach. 20 Allempoch chorrerrsa Yompor Puecamquëñ allempochña señoter napaʼ eʼñe poʼñoc̈h neparrocmaten epan Apa, sañapaʼ separrocmaterrnach, nañapaʼ neparrocmatennasach. 21 Ñerraʼm eseshaʼ eʼm̃ñoterreʼ neñoñ ñam̃a eʼñech atet̃ perret ñeñt̃ atet̃ notenanet ñetñapaʼ ñeñt̃et eʼñe poʼñoc̈h nemorrentenaya. Ñeñt̃ña nemorrentenaya napaʼ ñetñapaʼ Apach atarr morrentenahuet. Napaʼc̈hoʼña atarr nemorrentenanet, nañapaʼ neñotaterranetchaʼ eʼñe poʼñoc̈h ñeñt̃ atet̃ nepena na.
22 Allempoña poʼpsheñeñ Judas ñeñt̃ ama añeyaye Iscariote, ñañapaʼ atet̃ och:
—Partseshachaʼ yapaʼ ¿esoʼmareʼtchaʼña t̃eʼpaʼ oʼch peñotatey ya ñeñt̃ atet̃ pepena amachña añeyeʼña peñotato ñeñt̃ ama ameʼñetso arr patsro?
23 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñerraʼm eseshaʼch nemorrentaya na eʼñechña atet̃ perret ñeñt̃ atet̃ notenanet. Apañapaʼ atarrchaʼ morrentenanet. Ñeshetoñapaʼ yec̈hapchaʼ att̃och yeyc̈herra ñet pueyoc̈hreto. 24 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm eseshaʼ ama nemorrentayo amach atet̃ perreto ñeñt̃ notenanet. Añ ñoñets ñeñt̃ atet̃ seʼmuennan ñeñt̃paʼ ama noyaye neñoñ, ñeñt̃paʼ Apoña poʼñoñ ñeñt̃ nellsenseneʼ.
25 ’Añmapaʼ t̃arroʼmar atet̃ notenes t̃ayepaʼtñapaʼ alloʼtsenmeñen na arr eʼñe sesho. 26 T̃arraña Parets Puecamquëñ ñeñt̃chaʼ soct̃apeʼchaterreʼ, Apapaʼ mueñerrnaschaʼ eʼñe na nesoʼchño eʼñe seyemteñot̃en na. Ñapaʼ ñeñt̃chaʼ señotaterreʼña seyoc̈hro ora allohuen ñeñt̃ c̈hocma neyc̈hatenes t̃eʼ. Ñam̃a ñeñt̃chaʼ seyerpaterraya allohuen ñeñt̃ atet̃ notyesaseʼt̃.
27 ’Nocshateña nenaʼnerrnaschaʼ alloch eʼñe socsherra seyoc̈hro, napaʼ c̈hochña atarr nocshaterres seyoc̈hro. Ñeñt̃ atet̃ nocshatenes na seyoc̈hro ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye ñerraʼmrrat̃eʼ añ patsoʼmar cosheñets. Ñeñt̃oʼmarña seyoc̈hropaʼ amach c̈ha sellcaʼpeno amaʼt mamesha, amach c̈ha es sem̃chaʼteno. 28 T̃eʼpaʼ oʼ seʼmhue atet̃ oʼ notuas, na oʼch ahuerren, ellochña alla nohuerrerr sesho. Ñerraʼm poʼñoc̈h semorrentennañ oʼt̃eʼ socshañ t̃arroʼmar napaʼ oʼch ahuerren Apuesho. T̃arroʼmar ñapaʼ nanac ahuamencat̃eshaʼ, ello metanenen na. 29 T̃eʼpaʼ amaʼt ama etsotenaʼ, napaʼ oʼ notuas, allochñapaʼ ñerraʼm esempoch etsoterra, sañapaʼ sameʼñerach.
30 ’T̃eʼ eʼñe parroʼtseneypaʼ oʼhuañchaʼ alloʼna neñosnen shonteʼ t̃arroʼmar oʼ huapmocha oneñet̃ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen acheñeneshaʼ arr patsro. T̃arraña amaʼt oʼ huapañpaʼ eʼñe ñot̃apaʼ amach errot̃ p̃osno. 31 Napaʼ añchaʼña atet̃ nep̃a ñeñt̃ atet̃ otenen Apa. Att̃ochña acheñeneshaʼ arr patsropaʼ eñochetchaʼ na poʼñoc̈hpaʼ eʼñe nemorrenteña Apa. T̃eʼpaʼ sat̃omc̈haʼt oʼch ahuey arrot̃.