COHUEN ÑOÑETS ÑEÑT̃ QUELLCAʼ
SAN MARCOS
1
Allempo orrta Juan ñeñt̃ serrpareʼtosets all amayo
(Mt. 3.1-12; Lc. 3.1-9, 15-17; Jn. 1.19-28)
1-2 T̃eʼ arr napaʼ oʼch nequellconas ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets alloch yequeshperra eʼñe yameʼñeñot̃a Jesucristo ñeñt̃ Puechemer pen Yompor. Ñehua, ñeñt̃ ñanom orrtatsa ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ oʼ perra eʼñe atet̃ quellquëʼt̃ Isaías ñeñt̃ aʼm̃tayeʼt̃ ahuat̃ Yompor poʼñoñ. Isaíaspaʼ ñapaʼ añcaʼye quellquëʼt̃ ñeñt̃ atet̃ Yomporpaʼ otan Puechemer ñeñt̃ara Cristo, ñeñt̃paʼ atet̃ och:
T̃eʼpaʼ peñochepaʼch napaʼ nemñerrnap̃chaʼ puesheñarr ñeñt̃chaʼ p̃otam̃perraya. Eʼñe ña pueserrpareʼteñot̃paʼ aññoʼterrnap̃chaʼ allchaʼ p̃oñmos p̃am̃a esempo.
Ñapaʼ eʼmorrterrach poʼñoñ all amayo allchaʼña serrpareʼtaterranña acheñeneshaʼ. Puerranarot̃paʼ añchaʼ tomaʼntaterranet t̃oñ, ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ oterranet: “T̃eʼpaʼ oʼch saʼcohuenetyes t̃oñ allchaʼ oñmos Partseshaʼ, oʼch eʼñe saʼpac̈harretyesoñ paʼt̃ep̃.” Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ quellquëʼt̃ Isaías.
Eʼñe atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñpaʼ ñeñt̃ñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ perra allempo orrtosa Juan ñeñt̃ apatoseʼ acheñeneshaʼ Yomporecop. Ñapaʼ alla orrta amayo allña serrpareʼtatosanña acheñeneshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet:
—T̃eʼpa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop allochñapaʼ eʼñech cohuen sapataret̃terra eʼñe sameʼñeñot̃ Yompor. Att̃ochña Yomporpaʼ oʼch peretnaʼhuerrnas soʼchñar.
Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho oʼch eʼm̃ñoteñetaʼ. Allohuen ñeñt̃ judeoʼmarneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ jerusaléñoʼmarneshaʼ c̈hocma huac̈haʼtyenet ñesho. Allña ñetpaʼ aʼmet̃aʼyesoset poʼchñaret, Juanñapaʼ apatyesapanet Yomporecop. Ñeñt̃ña oñ all apatyesapanet añ paʼsoʼcheñ Jordanas.
Ñeñt̃ña Juanpaʼ camello pueʼch apomotaret̃ ñeñt̃ paʼshtam pen. Allo chanena ñeñt̃paʼ paʼrrom. Allñapaʼ rraʼyesaneʼt̃ ahuañchenclla* ñeñt̃a puerrar peʼt̃ epuet pets poʼmoñ. Juanñapaʼ atet̃ serrpareʼtatanet:
—Cristoña ñeñt̃chaʼ huapatsa chentaʼpaʼ ñapaʼ atarrcaʼye ahuamencat̃eshaʼ, nañapaʼ ama tama ahuamencat̃eyayno. Ñapaʼ ñeñt̃ña atarr sherbets, nañapaʼ ama es nesherbeno att̃och nemoʼca paʼrrp̃ot̃ amaʼt poʼsapatrec̈hapaʼ oʼch nepyoñ. Ñam̃a napaʼ amaʼt napatensoñ Yomporecoppaʼ eʼñecaʼye oñochaya napatyenes. T̃arraña Cristoñapaʼ añchaʼcaʼye chorratossa Parets Puecamquëñ.
Allempo apataret̃ta Jesús Yomporecop
(Mt. 3.13-17; Lc. 3.21-22)
Allempoña huapa Jesús Nazaretot̃ allara Galileo. C̈hap Juanesho allñapaʼ apatap̃ Juan oño Jordanaso. 10 Eʼñe apatueʼpaʼ oʼ c̈haʼnerrña Jesús oñot̃paʼ allent̃a entan enet atoraret̃. Allot̃ña eʼñe sohuaʼnmaña Parets Puecamquëñ eʼñe atet̃ entap̃ ñerraʼmrrat̃eʼ yep̃ oʼ sohuaʼnma entot̃. Eʼñe arr c̈hap Jesúsesho. 11 Allempoñapaʼ c̈ha eʼmorrtatsa ñam̃a ñoñets entot̃ atet̃ eñorena Yompor. Ñeñt̃ña ñoñetspaʼ atet̃ oten:
—P̃apaʼ ñeñt̃ep̃ Nechemerep̃ ñeñt̃ep̃ atarr nemorrentena, p̃a atarr nocshateneʼ.
Allempo oneñet̃paʼ topatenan Jesús, mueneñ oʼch atet̃ p̃atan Jesús ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor
(Mt. 4.1-11; Lc. 4.1-13)
12 Allempoña Parets Puecamquëñpaʼ allent̃a anman Jesús all amayo. 13 Paʼtatsoch c̈harramat alloʼtsena amayo; allñapaʼ alloʼtsaʼyen paʼnamen berroc̈hno. Att̃oña allpaʼ oʼ huapoña oneñet̃ mueneñ oʼch atet̃ p̃atyes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Pompor Parets. Oʼña topatuahueñaʼpaʼ allempoñapaʼ huac̈haʼtoña ñam̃a Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar; ñetña sherb̃osetña Jesús all.
Allempo eʼñe ñenmat̃ t̃orrena Jesús Partsocop all Galileo
(Mt. 4.12-17; Lc. 4.14-15)
14-15 Allempoña yottam̃p̃set Juan allchaʼ mueroc̈htachet, Jesúsñapaʼ allent̃a ahuerr Galileo. Oʼña c̈herr all ñañapaʼ serrpareʼtatuerranet ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets ñeñt̃ huetsa Yomporeshot̃ alloch yequeshperra. Ñeñt̃ñapaʼ atet̃ otuerranet:
—T̃eʼñapaʼ oʼ etsoterra yet̃ñats, oʼ c̈herrmoch allempoch atarr ayochreshat̃terra Yompor. Socoppaʼ añ poctetsa oʼch soct̃apeʼcherr ello cohuen Yomporecop ñam̃a oʼch sameʼñerra ñeñt̃ eʼñe cohuen ñoñets allochcaʼyeña sequeshperra.
Att̃o Jesúspaʼ c̈horeʼtosan paʼtatssheña ñeñt̃ eʼñe caca t̃orrenet rromuet
(Mt. 4.18-22; Lc. 5.1-11)
16 Allempo Jesúspaʼ chopeñeʼchyen all saʼpatop̃ñoʼmar; ñeñt̃ña saʼppaʼ añ paʼsoʼcheñ Galileas. Allñapaʼ entnoman Simón epuet paʼmoʼnasheñ Andrés. Ñetñapaʼ all terrayenet eʼñe all saʼpo t̃arroʼmar ñetpaʼ ñeñt̃ poʼtaruas penet. 17 Jesúsñapaʼ atet̃ otosanet:
—T̃eʼñapaʼ oʼch notas: Soct̃aʼn na att̃och neyochreshaʼ neperres. Ñeñt̃ atet̃ sepena ahuat̃ot̃eñ eʼneʼ cac t̃eʼñapaʼ oʼch neyc̈haterres att̃och seʼnerr ñam̃a acheñ ñeñt̃chaʼ sameʼñaterra.
18 Ñetñapaʼ allorocma naʼnmuet poʼterrayapaʼ oʼ cot̃et Jesús.
19 Oʼña meterrerr aʼyent̃eyeʼpaʼ allñapaʼ entuerranerr ñam̃a Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan; ñeñt̃paʼ Zebedeo puechemereshaʼ. Ñetñapaʼ poʼnoñt̃oʼtsaʼyenet all aʼcohuenetyenet poʼterraya. 20 Jesúsñapaʼ c̈horeʼtuerraneterrpaʼ atet̃ otuerraneterr ñamet:
—T̃eʼpaʼ oʼch soct̃aʼn sam̃a.
Ñetñapaʼ allent̃a saʼnmet pomporet Zebedeo all poʼnoñt̃o epuet ñam̃a paʼtaruasañret. Ñetpaʼc̈hoʼña cot̃et Jesús att̃och pueyochreshaʼ perranet ñamet.
Allempo Jesúspaʼ entap̃ puesheñarr yacma ñeñt̃ chorrena oneñet̃
(Lc. 4.31-37)
21 Att̃eñapaʼ ahuanmuet ñam̃a anetso Capernaumo. Oʼña c̈hap añ yet̃ñatsro allempocma amesen judioneshaʼ, allña Jesúspaʼ beʼt̃osos judioneshaʼ poʼprahuo, all yec̈hatyesosanet. 22 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayeneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto. 23 Puesheñarrña yacma ñeñt̃ alloʼtsen puerahuo, ñeñt̃ñapaʼ añ chorrenaya oneñet̃. Ñaña rranareʼtapaʼ atet̃ otapan Jesús:
24 —Esoʼmareʼtchaʼña errot̃ pep̃osey Jesúso, p̃a ñeñt̃ep̃ nazaretoʼmarneshap̃. ¿Añecopt̃eʼ pehuena oʼch p̃aʼchencaterrey? Napaʼ oʼ neñotapap̃. P̃apaʼ atarr Partsop̃ añ pellsenseneʼ P̃ompor ñeñt̃ atarr nanac Parets.
25 T̃arraña Jesúspaʼ ama muenache oʼch eñoranaʼcha. Ñañapaʼ atet̃ och:
—Pemma, t̃eʼpaʼ c̈hop̃aña quec̈hpaʼnerreʼña añ acheñer.
26 Oneñet̃ñapaʼ c̈ha atanman yacmapaʼ alla oʼshsheʼma. Oneñet̃ñapaʼ c̈ha rranareʼtnoma allempo quec̈hpaʼnerran acheñ. 27 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha atarr t̃orats p̃anet pueyoc̈hret. Ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—Taʼmcaʼye, errot̃ent̃eʼcaʼyeña Jesús poʼñoñ; poʼpoñont̃epaʼtcaʼye yec̈hatyen. Ñeñt̃paʼ errot̃ent̃eʼcaʼye. Eʼñe atet̃ pena poʼñoñ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Yomporeshot̃. ¡Amaʼt oneñet̃ errot̃ otenpaʼ atet̃c̈hoʼ p̃ateñ, eʼñech ameʼñateña!
28 Eʼñe mamecmapaʼ oʼ eʼñe serrpareʼtuahuet allampañoʼmar Galileo atet̃ p̃aʼyena Jesús.
Allempo aʼcrratosan Jesús Simón Pedro paʼsoʼmue
(Mt. 8.14-15; Lc. 4.38-39)
29 Allempoña c̈haʼnmac̈herret puerahuot̃paʼ arr ahuanmuet all yec̈hena Simón ñam̃a paʼmoʼnasheñ Andrés. Allñapaʼ añ cot̃aʼnmueʼ Jacobo ñam̃a Juan. 30 Allña Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten, c̈ha huoraten, alla p̃anena poʼmayo. Otapet Jesús:
—Simón paʼsoʼmuepaʼ c̈ha atsnaʼten.
31 Allempoña Jesúspaʼ ponmosana atsnañet̃paʼ rremotaʼtos potot̃paʼ c̈ha echantoseʼ c̈ha metuerretsña att̃o huoraten. Allempoña oʼ metua poʼurateñapaʼ allent̃a tanta oʼ agapapanet eʼñe cohuen oʼ yemaʼtapanet.
Allempo Jesúspaʼ aʼcrraterran shonteʼ paʼnamen atsnañet̃ec̈hno
(Mt. 8.16-17; Lc. 4.40-41)
32 Ñeñt̃e yet̃rocma allempo ellerren oʼ emuena atsrret̃paʼ acheñeneshaʼña huapatyesnenet Jesúsesho allohuen ñeñt̃ atsnaʼtyets ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃. 33 Huac̈haʼtyesoña allohuen anetsoʼmarneshaʼ, ñetñapaʼ alla shontoset allot̃ecma beʼt̃enet pocollo. 34 Jesúsña allempopaʼ eʼñe aʼcrratyesuapanet, amaʼt shonteʼ paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ osyenahuet. Amaʼt ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃ ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe quec̈hpatyesuapanet oneñet̃ ñeñt̃ chorraʼyenahuet. Jesúsñapaʼ ama muenatano oneñet̃ att̃och eñoranaʼtnomet, t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñe eñoteñet ñapaʼ ñeñt̃caʼye Cristotets.
Allempo Jesúspaʼ serrpareʼtatyesnoman acheñeneshaʼ errap̃aren Galileoʼmar
(Lc. 4.42-44)
35 Tsapat̃ña eʼñe ahuat̃ecma tantaʼmuena Jesús, ama eʼñe orretuenaʼ c̈haʼnmaʼmuen ñeñt̃e anetsrot̃ ahuaʼmuen all ama acheñempañoyaye allchaʼ maʼyochaʼmuena. 36 Eʼñe oʼchtatsapaʼ ahuaʼmuen ñam̃a Simón ñam̃a poʼpsheññec̈hno ñeñt̃ epuet taʼmuena. Ñetpaʼ oʼch eʼneretaʼ Jesús. 37 Allempoña entosetpaʼ atet̃ otoset:
—P̃apaʼ allohuen acheñeneshaʼ c̈hocmacaʼye eʼnenpet.
38 Ñañapaʼ otapanet:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuey poʼpoñ anetso ñeñt̃ara allampañoʼmar allpaʼc̈hoʼña oʼch neserrpareʼtatyesnomanet t̃arroʼmar napaʼ ñeñt̃ecopcaʼyeña nohuapa.
39 Allempoñapaʼ chopeñeʼchyes Jesús errap̃aren Galileoʼmar, serrpareʼtatyesanet eʼñe ñet poʼprahueto. Ñam̃a ñeñt̃ chorraʼyena oneñet̃, ñañapaʼ eʼñe quec̈hpatyesuerranet.
Att̃o Jesús aʼcrraterran puesheñarr yacma ñeñt̃ aptsarñat̃
(Mt. 8.1-4; Lc. 5.12-16)
40 Allempoñapaʼ huapoña ñam̃a puesheñarr yacma ñeñt̃ osen puetsarñats ñeñt̃ otenet lepra. C̈hap Jesúseshopaʼ concorpanaʼtosana Jesúspaʼ atet̃ otos:
—Ñerraʼm p̃a muenatspaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ahuamencat̃eshap̃ p̃aʼcrratayeʼcherren allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerren acheñeneshaʼ.
41 Jesúsñapaʼ eʼñe cohuen muerapya ñeñt̃oʼmarña anretapaʼ allent̃a aʼp̃lleʼ, atet̃ och:
—Napaʼ nemneñcaʼye, metuerrepaʼña peptsarña allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
42 Yacmañapaʼ allorocmuepaʼtchaʼ metuerña pueptsarña c̈ha cohuenterrtsa. 43-44 Jesúsñapaʼ alla otererr:
—T̃eʼ att̃o oʼ naʼcrraterrep̃paʼ poʼñoc̈h amaʼt eʼñe puesheñarrapaʼ amach p̃otap̃saʼtatsche amaʼt mamesha. Corneshachña pegatenaʼ all peptsarseʼt̃. Atet̃ naneʼt̃ Moisés ñoñets añ acheñrecop ñeñt̃chaʼ aʼcrrataret̃terrtsapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼch es p̃anom ñeñt̃chaʼ p̃apos all ñeñt̃ Yomporecop. Allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen entuerrep̃ allohuen acheñeneshaʼ.
Att̃ot̃caʼyeña Jesúspaʼ mueñe oʼch ahuoʼ corneshesho.
45 Ñañapaʼ allempo ahuoʼpaʼ eʼñe serrpareʼtatyesuanman allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃oʼmarña eʼñe ña paʼmet̃areʼteñot̃paʼ oʼ erracmañen eñotuet ñeñt̃ atet̃ p̃aʼyena Jesús. Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ ama eshcayeʼ seno anetso all shontena acheñeneshaʼ. Ñapaʼ alla chopeñeʼchyen aʼyoʼmar all ama acheñempañoyaye. T̃arraña amaʼt atet̃ penañ acheñeneshaʼñapaʼ allem̃at̃eñ huac̈haʼteññañet ñeñt̃ shontenoya amaʼt all.
* 1:6 Ñeñt̃ ahuañchencllapaʼ arrapoʼ enteñ palestinoʼmarneshaʼ. 1:7 Ñeñt̃ atet̃ poʼtaruas peʼt̃ esclavos oʼch pueyam̃p̃san pamoʼmteʼ poʼsapatrec̈h. 1:19 Jacobopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Santiago.