14
Att̃o atarr oʼpateñet Jesús oʼch muetsatateret
(Mt. 26.1-5; Lc. 22.1-2; Jn. 11.45-53)
Epomtameñ palltena oʼch alla c̈herrerr pascuapo allempoch rrerranerr judioneshaʼ pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ. Ñeñt̃ña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar epuet ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet att̃och shequët Jesús eʼñe aʼnahua eshecchaʼ rremuetpaʼ oʼch muetsatachet. Ñetñapaʼ otannaʼtyenet:
—T̃arraña t̃eʼ pascuapo allempo shontena acheñeshaʼpaʼ amachcaʼye yerrmatsche allañacaʼyeña c̈ha yaʼtsrreʼmoc̈htateñ acheñeneshaʼ.
Att̃o puesheñarr coyaneshaʼpaʼ shosan eñmosat̃ Jesús poño
(Mt. 26.6-13; Jn. 12.1-8)
Pamt̃arrña Jesúspaʼ Betanioʼtsen all Simón paʼpacllo, ñeñt̃ña Simónpaʼ ñeñt̃ oseʼt̃ puetsarñats. Jesúsñapaʼ all anen all rrallmeʼchen. Allñapaʼ huapoña puesheñarr coyaneshaʼ, huapatan eñmosat̃ ñeñt̃paʼ eʼñe ñeñt̃ocheʼ ñeñt̃ otenet nardo pueseʼ ñeñt̃ ama matsaʼto. Huapatam̃pes puetellm̃o ñeñt̃ña puetellem̃paʼ añ socheñet alabastro. Allempoña ñeñt̃ coyanesharpaʼ potam̃p̃sosan eñmosat̃; ñeñt̃ña eñmosat̃paʼ alla sheʼ Jesús poño all rrallmeʼchen. Puesheñaʼtetsñapaʼ ñeñt̃ña c̈ha atsrreʼmatanet, atet̃ otannaʼtyeset:
—Esoʼmareʼtña att̃a aʼpertatosanña eñmosat̃. Ñeñt̃ eñmosat̃erpaʼ amacaʼye matsaʼto. C̈hochñac̈hoʼ pomoseñpaʼ ganañchaʼ shonteʼ quelle c̈hachcaʼye metananeñña ñeñt̃ trescientos denario. Allempoñapaʼ apaʼyesaneñchaʼ ñam̃a allohuen huocchañneshac̈hno.
Ñeñt̃paʼ atet̃ sasareʼchet coyaneshaʼ.
Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otanet:
—Semnachñacaʼyeña coyaneshaʼ ñeñt̃ atet̃ penen. Esoʼmareʼtchaʼ c̈ha mueneʼ satsrreʼmoc̈htanaʼtap̃a. Ñapaʼ atarrcaʼye cohuen p̃osen. T̃arraña amaʼtchaʼ c̈ho pomosaneñ eñmosat̃ alloch es apaʼyesaneñ huocchañneshac̈hno, t̃arraña c̈hocmachcaʼye eñallña huocchañneshac̈hno arr patsro. Ñerraʼm esempo semneñ oʼch eʼñe cohuen sorrtatyesanet ñocpuet c̈hocmach atet̃ sep̃anet. T̃arraña nañapaʼ poʼñoc̈hpaʼ amachcaʼye alloʼna sentenno arr patsro. Añ coyanesharpaʼ añcaʼye apuenen ñeñt̃ allpon echyen. Ñeñt̃ att̃o shosnan t̃eʼ eñmosat̃ nechtso, ñeñt̃paʼ añecpaʼnacaʼye sherben t̃arrempohua allempoch aʼyanaʼterrnaneterr ñeñt̃chaʼ epuet pampaʼpesnet. Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Ora erracmañen añ patsro errach serrpareʼtatyenet añ cohuen ñoñets allempopaʼ serrpareʼchetchaʼ ñam̃a atet̃ penen t̃eʼ añ coyaneshaʼ, att̃ochña ñaʼnach yerpuenet.
Att̃o Judaspaʼ pomuerran Jesús
(Mt. 26.14-16; Lc. 22.3-6)
10 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harraʼ puechetsa epsheña, puesheñarrña ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Judas Iscariote, ñañapaʼ allent̃a ahuoʼ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ p̃aʼyen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Ñañapaʼ añecpa sen att̃och pomataterran Jesús. 11 Ñeñt̃ña atarr coshatenahuet. Ñetñapaʼ allempocma aʼpoctachet c̈hochcaʼye tsaʼchetña Judas allpon quelle. Allempoña ñapaʼ aña eʼñe cot̃apeʼchyen errot̃enot̃chaʼ pomuerranña Jesús.
Att̃o Jesúspaʼ rrallmeʼchatnenan pueyochreshaʼ att̃och c̈hocmach yerpueret ñeñt̃ yoten t̃eʼ Santa Cena
(Mt. 26.17-29; Lc. 22.7-23; Jn. 13.21-30; 1Co. 11.23-26)
12 Allempoña c̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃ñatsro allempoch rrerreterr pan ñeñt̃ ama anaret̃eyaye chaseʼ allempoch muetserreterr ñam̃a carrnero; ñeñt̃paʼ pascuapo. C̈hapaʼmuen ñeñt̃ yet̃erpaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃ otaʼmueñet Jesús:
—T̃eʼpaʼ ¿erraʼt pemneñ allchaʼ yetaʼmuena allchaʼ yaʼpotonap̃ ñeñt̃chaʼ perraʼ pascuapo?
13 Allempoña ñeñt̃ epsheña pueyochreshaʼ ñeñt̃chaʼ mueña, Jesúsñapaʼ atet̃ otapanet:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuaʼmuenes anetso allchaʼ sepocteʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ anmam̃peneʼ oñ porrt̃o. Ñeñt̃ña acheñerpaʼ oʼch soct̃aʼner. 14 Allchaʼ beʼt̃osuerr allchaʼña sebeʼt̃osos sam̃a. Allñapaʼ atet̃chaʼ sotos ñeñt̃ apacllat̃eshaʼ: “Yemaestrorpaʼ atet̃ oteney atet̃chaʼ yotosep̃: ‘¿Erroʼtsenaʼtña pecuarto allchaʼ nerrallmeʼchos pascuapo epan neyochreshaʼ?’ ” 15 Ñeñt̃ apacllat̃eshaʼpaʼ gatapaschaʼ eno poʼcuarto ñeñt̃ atarr aʼyohuen eʼñe cohuen ap̃aret̃. Allchaʼña saññoʼtosña ñeñt̃chaʼ yerraʼ pascuapo.
16 Allempo atet̃ otuanet Jesúspaʼ pueyochreshaʼñapaʼ atet̃c̈hoʼ pet, c̈ha ahuanmatset. Oʼña c̈hac̈haʼtet anetso, eʼñe atet̃ otapanetpaʼ ñetñapaʼ eʼñec̈hoʼ atet̃ entoset. Allña aññoʼtosñañetña rreñets allchaʼ rrallmeʼchet ñeñt̃e pascuapo.
17 Allempoña oʼ puenasoʼtenpaʼ oʼ c̈hap ñam̃a Jesús all epuet pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña puechena epsheña. 18 All anorrc̈henet all rrallmeʼchoset, Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Poʼñoc̈hcaʼ notenes: Puesheñarrot̃es sa ñeñt̃eschaʼcaʼye nepomuerreʼ. Eʼñe puesheñarr ñeñt̃ eʼñe parro nerren ñeñt̃chaʼcaʼyeña nepomuerreʼ.
19 Ñetñapaʼ c̈ha atarr llecaʼrrtet. Aʼp̃t̃oʼtyeset eʼñe puesheñaʼttset:
—Taʼm amat̃eʼ na nepomuerrmochape.
20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Eʼñe puesheñarrot̃es ñeñt̃es c̈harrasheñas sepchena epsheña ñeñt̃ña netsapechapreteneʼ nerrar, ñeñt̃chaʼcaʼye nepomataterreʼ. 21 Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ alloʼna sen etsotnomtsa ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ Yompor poʼñoñ nocop na Ñeñt̃en Acheñetosets; att̃ot̃chaʼ muetsaterrnet. T̃arraña nocoppaʼ eʼñe pocteʼ; añña poʼñoc̈h acheñer ñeñt̃chaʼ nepomuerreʼ ñocopñapaʼ atarr llequëñets. Añ acheñrecoppaʼ eʼñecaʼye pocteñ amachñac̈hoʼ eñalletatstañe.
22 All rrallmeʼchenet, Jesúsñapaʼ chetan pan parasyosoʼtan Yompor. Parasyosoʼtuepaʼ shotaʼtan panpaʼ apaʼyesan pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Sagapyes, añmapaʼ ñeñt̃chaʼña nechets sepen.
23 Allot̃ñapaʼ chetan ñam̃a orramets parasyosoʼtuerrerrpaʼ apaʼyerraneterr. Ñetña allohuenetpaʼ eʼñe orryesuahuet. 24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Añpaʼ nerrascaʼye sepeñ ñeñt̃chaʼ ashataret̃tatsa shonteʼ acheñeneshacop. Añ nerraspaʼ alloch eʼñe etserra aʼpoctaterra acheñeneshaʼ Apuesho. 25 Na t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach alla norrerreʼt̃e añ narmetsos t̃ayot̃eñ t̃arrempohuach allempoch alla ello yorrerrerr parro allempoch am̃chaʼtaret̃etuerra Yompor.
Att̃o Jesúspaʼ eñotatan Pedro ñapaʼ c̈hocmach aʼnasocha
(Mt. 26.30-35; Lc. 22.31-34; Jn. 13.36-38)
26 Allempoña oʼ morrechuanmuet Yomporecoppaʼ ahuaneneterr Olivop̃no. 27 Allñapaʼ atet̃ otosanet Jesús:
—Añ tsaprocmach sa allohuenespaʼ saʼypoʼñaʼhuanmuenchaʼ t̃arroʼmar Yompor poʼñoñopaʼ atet̃caʼye anuaret̃, ñeñt̃paʼ atet̃ oteʼt̃ Yompor nocop: “Oʼch nemtsater ñeñt̃ cohuam̃peneʼ carrnero, poʼcarrnerorñapaʼ c̈hach matrraʼtyesa allemeñ.”
28 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—T̃arraña esempoch alla netanterra napaʼ nanomchaʼ oterrtsa Galileo.
29 Allempoña Pedropaʼ atet̃ och:
—Amaʼt allohuenet ñerraʼm aʼypoʼñaʼhuerrpetchaʼpaʼ naña amaʼt ahuat̃apaʼ amach naʼypoʼñerrpe.
30 Jesúsñapaʼ atet̃ otererr:
—Poʼñoc̈hcaʼye oʼch notap̃, añe tsaprocmach amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.
31 Pedroñapaʼ alla otererr:
—Amaʼtchaʼ yerromhuanen parropaʼ naña poʼñoc̈hpaʼ amaʼt parrocha amach naʼnasotap̃o.
Allohuen pueyochreshaʼpaʼ ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otyenetañ ñamet.
Att̃o Jesúspaʼ maʼyochuena all oteñet Getsemaní
(Mt. 26.36-46; Lc. 22.39-46)
32 Allot̃ñapaʼ c̈hap Jesús pueyochreshohuen all narmetsm̃o, ñeñt̃paʼ añ paʼsoʼcheñ Getsemaní. Allñapaʼ otosanet:
—T̃eʼ sapaʼ allach sanorrc̈haʼtos arrma, napaʼ oʼch nemaʼyochenaʼ.
33 Allñapaʼ aña anmos Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Jesúsñapaʼ amaʼt mameshapaʼ ama eñmateno pueyoc̈hro, c̈ha nanac allpatena. 34 Allempoñapaʼ atet̃ otosanet:
—Napaʼ c̈ha chepoc̈henen nellquëña neyoc̈hro, c̈ha mueneʼ nerromuen nellquëñot̃. Sapaʼ allasaʼt̃ach arr secuapretosnoʼt̃ach.
35-36 Ñañapaʼ ahuoʼ aʼyent̃eyeʼ all rremosa patso atet̃ maʼyochosa:
—Apa, p̃ocoppaʼ ama eñalle ñeñt̃ ama errot̃en apen penteno; ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ notenep̃ amach pemnatatsche oʼch c̈hapona ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ* nenten na. T̃arraña ñerraʼm p̃ach muenatspaʼ añepaʼchña atet̃ pep̃aton ñeñt̃ pemnen p̃a, amachña añeyaye ñeñt̃ nemnen na.
37 Oʼña atet̃ maʼyochuapaʼ oʼ ahuerr alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ maʼpsheña. Oʼ c̈herr allpaʼ alla entuerranet ñetñapaʼ c̈ha atarr manrrenet. Allempoñapaʼ otuerran Pedro:
—C̈haʼt Simóna atarr pemos. Amaʼt mamesha areʼtña acuenayeʼ penteno. 38 Eʼñe señoseʼrteñot̃paʼ c̈hoña semaʼyochosa allochñapaʼ att̃och amach sañeña aʼpuerrataterro topateñets ñeñt̃chaʼ sehuapoya atarr huomenc. Ñeñt̃paʼ amaʼt atarr semneñeñ t̃arraña sechetsñapaʼ amacaʼye ahuamencat̃eyeʼ penso, ñeñt̃oʼmarña notenes c̈hocmach semaʼyochena.
39 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr puepocheño oʼch maʼyocherrerr, ñeñt̃ara atet̃ otuerrerr. 40 Oʼña alla maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ huerrerr, alla entuerranerr pueyochreshaʼ ñetñapaʼ oʼ alla manrrerreterr, c̈ha nanac atserr moñeʼtenet. Ama eñoteñeto errot̃enchaʼña otapuereteʼt̃. 41 Jesúsñapaʼ alla ahuerrerr maʼyochatsa. Oʼña maʼyochuerraʼpaʼ allempoñapaʼ alla huerrerr pomaʼpocheñohua, atet̃ otuerranerr pueyochreshaʼ:
—Amaʼt t̃emeʼttsenpaʼ allaʼt semanrren; amaʼtpaʼ alla sames. T̃eʼpaʼ ñeñt̃epaʼt̃a, señochepaʼch oʼ c̈hap allempoch pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets att̃ot̃chaʼ errot̃uanen perren ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ. 42 T̃eʼñapaʼ setanterra oʼch ahuey oʼch yepocteʼ. Secueʼcaʼye ñeñt̃chaʼ nepomueʼ ñeñt̃paʼ allaʼtsena.
Allempo rromoset Jesús
(Mt. 26.47-56; Lc. 22.47-53; Jn. 18.2-11)
43 All atet̃ eñorena Jesúspaʼ c̈ha huapatsa puesheñarr ñeñt̃ pueyochreshaʼ peneñ ñeñt̃ aʼpchenahuet epsheña, ñeñt̃ñapaʼ añ Judas. Ñañapaʼ huac̈haʼtatan shonteʼ acheñeneshaʼ occhellet̃areret ñam̃a etsachperet̃areret. Ñehua, añ ñeñt̃ huac̈haʼttsapaʼ añ mueñenahuet ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ. Ñetcaʼyeña mueñeneʼña ñeñt̃chaʼ rromuenayaʼ Jesús. 44 Ñehua, Judas ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ Jesúspaʼ ñañapaʼ atet̃ otnoman acheñeneshaʼ ñeñt̃ anom att̃och chemeʼtoset Jesús. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet:
—Erraʼtsenchaʼ nehuom̃chaʼtos eʼñe netsoʼtstsapaʼteñot̃paʼ ñeñt̃caʼyeña Jesús. Sañapaʼ ñeñt̃chaʼña serrmospaʼ oʼch sanem̃ eʼñe sehuamencocma.
45 Allempoña huapapaʼ c̈ha ponmosaya Jesús huom̃chaʼtos eʼñe puetsoʼtstsapaʼteñeshaʼ, atet̃ otos:
—Tsapo, Maestrochaʼ.
46 Allempoña acheñeneshaʼpaʼ ponmosyet Jesúspaʼ rromoset eʼñe poʼhuamencocma.
47 Allempoña puesheñarr ñeñt̃ Jesús pueyochreshaʼ ñañapaʼ poʼcchella chetaʼpaʼ oʼch c̈hontoʼtapaneñ corneshaʼ pueñañra puetepaʼtchaʼ tsorroñ. Ñeñt̃paʼ año pueñañra ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. 48 Allempoña Jesúspaʼ atet̃ otan acheñeneshaʼ:
—Esoʼmareʼt sehuac̈haʼtennanaña eʼñe occhellet̃areroches ñam̃a etsachperet̃areroches att̃och serrmaʼn. Napaʼ ¿eʼñeʼt atet̃ sentenen ñerraʼmrrat̃eʼ eñet̃en? 49 Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen Parets paʼpacllo eʼñe parro sesho, esoʼmareʼtña amaña allempocmaña serrmaʼneʼt̃e. Amaʼtpaʼ att̃epaʼcaʼye perra allochñapaʼ att̃och eʼñe etsotuerra ñeñt̃ allpon quellcaʼyeseʼt̃ nocop ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ.
50 Allempoña allohuen pueyochreshaʼpaʼ allorocma aʼypoʼñaʼhuanmet, ñetñapaʼ yetrraʼtuet.
Att̃o aʼyetachet puesheñarr huepueshaʼ allempo mueneʼ rromuetañ ñam̃a
51 Ñehua, allempopaʼ alloʼtsen ñam̃a puesheñarr huepueshachor ñeñt̃ epuet ta Jesús. Ñañapaʼ c̈ha muelleʼmquën att̃a ep̃amcoʼtnoma. Ñapaʼc̈hoʼña ahuoʼch rremuetañpaʼ 52 aña aʼmeyam̃peretaʼ allo ep̃amcoʼtena, huepueshachorñapaʼ muelleʼmcot̃a aʼyetachet.
Allempo c̈hapataʼmueñet Jesús all apc̈haʼmuena allohuen judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ aʼpoctatyeneʼ ñoñets
(Mt. 26.57-68; Lc. 22.54-55, 63-71; Jn. 18.12-14, 19-24)
53 Acheñeneshaʼña ñeñt̃ rromoseʼ Jesúspaʼ ñetñapaʼ arr anmet alloʼtsen ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃er pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar. Allñapaʼ all apc̈ha ñam̃a amaʼt allohuen cornaneshac̈hno ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñetña allohuenet eʼñe all apc̈henet. 54 Pedropaʼ ñapaʼc̈hoʼña cot̃eʼ t̃arraña ñapaʼ chentaʼ en aʼyot̃. Corneshaʼ poʼpampopaʼ allñapaʼ anorros epuet ñeñt̃ guardianeshaʼ all aʼt̃orenet tsoʼ all shotoset parro.
55-56 Cornaneshaʼña paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñam̃a allohuen ñeñt̃ c̈hocma aʼpoctatyeneʼ allohuen ñoñets ñeñt̃ judioneshacop, ñetñapaʼ aña atarr eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼmet̃areʼtam̃p̃soseʼ Jesús allochñapaʼ att̃och muetsatachet. Amaʼt shonteʼ huapatsañ ñeñt̃chaʼ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ am̃chaʼtaret̃neshaʼña amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ entayeña att̃och muetsatateret t̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ tomaʼtam̃p̃sosayeñpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otosetoña Jesúsocop. 57 Allempoña t̃omc̈haʼtos ñam̃a poʼpotantañ; ñetpaʼc̈hoʼña tomaʼtam̃p̃soset Jesús; ñetñapaʼ atet̃ otoset:
58 —Ya ahuañapaʼ yeʼmeʼt̃caʼyeña Jesús atet̃caʼye oteʼt̃: “Napaʼ oʼchcaʼye naʼmaterrñañ añ Parets paʼpaquëll ñeñt̃paʼ acheñacaʼye pueyec̈hcatar; t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ napaʼ oʼchcaʼye alla nat̃omater poʼpoñ ñeñt̃paʼ amachcaʼye añeyaye ñeñt̃ yec̈hcaten acheñ.”
59 T̃arraña amaʼt atet̃ tomaʼtam̃pesyesosetañpaʼ ama eʼñe att̃ecmayeʼ otoseto.
60 Allempoña corneshaʼ ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ allent̃a t̃ompaʼ atet̃ otan Jesús:
—P̃añapaʼ ¿amaʼtchaʼña p̃anapaneto? ¿Errot̃enot̃eʼtña otteñeʼchenpet?
61 Jesúsñapaʼ ama eñoreno, ama anapuenaneto. Allempoña corneshaʼpaʼ alla otererr:
—T̃eʼpaʼ oʼch notap̃, nemneñ oʼch p̃oten p̃apaʼ ¿p̃aʼtña ñeñt̃ep̃t̃eʼ Cristotosets? ¿Ñeñt̃ep̃t̃eʼ Parets Puechemerep̃, ñeñt̃ Parets c̈hocma yaʼyeʼchoc̈htateññañ?
62 Jesúsñapaʼ atet̃ och:
—Napaʼ ñeñt̃encaʼye. Elloña napaʼ oʼchcaʼye notas, senterrenchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼchcaʼye alla nanorruerr Parets poʼcohuenrot̃. Ñam̃a poʼpocheño oʼch sentapuerren oʼch nesuam̃perra osot̃ Yompor pueʼntañot̃.
63 Corneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmpaʼ allent̃a rrarreʼtan paʼshtam eʼñe patsrreʼmueñot̃, ñeñt̃paʼ atet̃ ot:
—T̃eʼpaʼ amachcaʼye yeʼnatsche poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ aʼmet̃am̃p̃soseʼ. 64 T̃eʼ amaʼt sapaʼ oʼcaʼye seʼm̃ atet̃ achm̃areʼtenan Yompor. ¿Errot̃enaʼt senteñña sa?
Ñetña allohuenetpaʼ atet̃ otyeset:
—Ña poʼñoc̈hpaʼ atarrcaʼye nanac achm̃areʼtenan Yompor, pocteʼñac̈hoʼ t̃eʼpaʼ oʼch semtsatach.
65 Allempoñapaʼ aʼcoshareʼtyeset, huancaclleʼchet paʼclloyot̃paʼ c̈hotaʼtyeset. Pachm̃areʼteñot̃et atet̃ otyeñet:
—T̃eʼña eñoratenperrepaʼ Parets allochñapaʼ att̃och p̃otey eseshaʼt̃eʼña pec̈hotaʼtyeneʼ.
Amaʼt guardianeshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ c̈hotaʼchet.
Att̃o Pedropaʼ aʼnasotana Jesús
(Mt. 26.69-75; Lc. 22.56-62; Jn. 18.15-18, 25-29)
66 Pedroña allempopaʼ patsot̃eʼtsen pampat̃ollo. Allempoña allpaʼ huapa puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ sherbeneʼ corneshaʼ. 67 Ñañapaʼ entosan Pedro all shotenana tsoʼ. Cohuanaʼtospaʼ atet̃ och:
—P̃acaʼye eʼñe cot̃ayeʼt̃ña Jesús ñeñt̃ nazaretoʼmarneshaʼ.
68 Pedroña anapueʼpaʼ c̈ha aʼnasochapaʼ atet̃ och:
—Napaʼ amacaʼye nentareña, amaʼt napaʼ amacaʼye neñoteñeña ñeñt̃ atet̃ p̃otenen.
Allempoña Pedropaʼ ahuerr, c̈herr allot̃ecma beʼt̃enet oʼch c̈hapuet oʼpono pampo. Allempoña allent̃a eñen atollop. 69 Allñapaʼ entuererr coyaneshaʼ ñeñt̃ corneshaʼ pueñañra. Ñañapaʼ atet̃ oterranerr ñeñt̃ parro alloʼtsaʼyenet:
—Añ acheñerpaʼ ñeñt̃caʼye eʼñe parro yemtenet ahuaña.
70 Pedroñapaʼ alla aʼnasotererr. Oʼña oʼchterrerrpaʼ ñeñt̃ t̃omc̈haʼtyets all, ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otereterr:
—Poʼñoc̈hcaʼye p̃apaʼc̈hoʼña eʼñecaʼye parro seyemtena t̃arroʼmar p̃apaʼc̈hoʼña galileoʼmarneshap̃caʼye ñeñt̃oʼmar eʼñe atet̃ peñen ñerraʼm ña.
71 Allempoña Pedropaʼ eʼñe pueshquëñot̃anetpaʼ att̃a otatseʼtyerraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Napaʼ eʼñe Yompor paʼsoʼchño notenes, ñerraʼm amat̃eʼ poʼñoc̈hoyeʼ notensopaʼ t̃eʼpaʼ nerromuepaʼ. Napaʼ poʼñoc̈hcaʼye ama nentareña añ yacmar.
72 Oʼña atet̃ otuanetpaʼ eʼñepaʼtchaʼ allempocma puepocheño eñenña atollop. Allempoña Pedropaʼ alla yerpuerrana ñeñt̃ atet̃ oteñ Jesús: “Amaʼt eʼñe epocha amach eñenaʼ atollop p̃añapaʼ oʼch maʼpoch p̃aʼnasotenna.” Allempoña Pedropaʼ allent̃a atarr yahuena huomenc.
* 14:35-36 Ñeñt̃ amueroc̈htatañ ñeñt̃paʼ poʼñoc̈h ñeñt̃paʼ añ atmaʼntataret̃ ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ atarr pesherr yorren orram̃tsot̃.