11
Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃paʼ mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho
(Lc. 7.18-35)
Yec̈hatuahuan Jesús pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña atet̃chaʼ p̃aʼyeset, allempoñapaʼ ahuoʼ ñam̃a Jesús allot̃ yec̈hatyesets; serrpareʼtatyesan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto.
Añña Juanpaʼ alloʼtsena all yottam̃peñet. Allñapaʼ oʼ eʼmareʼtan Cristo atet̃ p̃aʼyena, allent̃a mueñan pueyochreshaʼ Jesúsesho. Ñetña oʼ c̈hapuet allpaʼ atet̃ otoset:
—Ñatoʼ p̃at̃eʼña ñeñt̃ep̃ eʼñe poʼñoc̈h Cristotets ñeñt̃ atarr yecuen ahuat̃ot̃eñ oʼch huapa. Ñerraʼm amat̃eʼ ñeñt̃eyaypepaʼ oʼch eʼñe p̃otey allochñapaʼ añchaʼ yecuaʼ poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ huapatsa ñeñt̃ eʼñe Cristo.
Jesúsñapaʼ anapanetpaʼ atet̃ otapanet:
—T̃eʼpaʼ oʼch ahuerres seserrpareʼtatuerchaʼ Juan ora allpon ñeñt̃ atet̃ sentyesuennanaʼ arr ñam̃a ora allpon ñeñt̃ atet̃ seʼmyesuennanaʼ arr. Oʼch eʼñe seserrpareʼtatuer ora amaʼt att̃o aporoʼyet̃ec̈hnopaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe necuatyesuerranet ñam̃a ñeñt̃ checaʼrepayetspaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe chopeʼchyesuerret cohuen, ñam̃a ñeñt̃ aʼptsaresyen leprapaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe aʼcohuentataret̃etuerret ñamet, ñam̃a ñeñt̃ paquetneshac̈hnopaʼ amaʼt ñetpaʼ t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe eʼmyesuerret cohuen, amaʼt ñam̃a ñeñt̃ rromayets t̃eʼñapaʼ oʼ alla atantataret̃etuerret, ñam̃a amaʼt ñeñt̃ huocchañneshac̈hno t̃eʼñapaʼ oʼ eʼñe neserrpareʼtatuerranet añ cohuen ñoñets alloch queshperret ñamet.
Jesúsñapaʼ alla oterranerr Juan pueyochreshaʼ:
—Ñam̃a ellonet̃paʼ oʼch sotuer Juan ñeñt̃ atet̃ notenes, atarr cosheñtsoʼtsen amaʼt allohuen ñeñt̃ atarr neyemtenaya na, ñeñt̃ ama eʼnenaye poʼpsheñeñ ñeñt̃chaʼ coshaterrahuet.
Allempoña Juan pueyochreshaʼpaʼ oʼ ahuanerret. Jesúsñapaʼ alla serrpareʼtaterranerr acheñeneshaʼ ñeñt̃ atet̃ peʼt̃ ahuaña Juan, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Ahuaña allempo seteʼt̃ amayo all serrpareʼten Juan, sapaʼ amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch sentenaʼ amuesmaʼ atet̃ aʼymaʼtateñ m̃orr. Ñam̃a amacaʼ añecpayeʼ seteʼt̃eña all oʼch senteñaʼ ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam all, t̃arroʼmar yeñoteñ amayopaʼ amacaʼye eñalleña all ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼtetsa paʼshtam. Yapaʼ yeñoteñ arrña yentenña ñeñt̃ atarr coc̈hneshaʼ chorraʼyenaya shetamuets am̃chaʼtaret̃epahuo. Sapaʼ añecopcaʼyeña seteʼt̃ña amayo oʼch senteñaʼ all ñeñt̃ poʼñoc̈h aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ. Napaʼ oʼch notas: Juanpaʼ att̃o atarr sherbenan Yomporpaʼ ello metanaʼtuan allohuen ñeñt̃ att̃o aʼm̃tenet Yompor poʼñoñ. 10 T̃arroʼmar Juanpaʼ ñocop eñoseʼt̃ Yompor ahuat̃. Ñehua, allempopaʼ atet̃ otneʼt̃ na ñeñt̃ atet̃chaʼ p̃osa Juan nocop esempoch huapa, ñeñt̃paʼ atet̃ anaret̃ ñoñets ahuat̃ot̃eñ:
P̃apaʼ peñochepaʼch napaʼ oʼch nemñonap̃ puesheñarr ñeñt̃chaʼ ñanom otatsa ñeñt̃chaʼ p̃aʼcohuentatyeseʼ p̃ocop allchaʼ p̃oñmos.
11 Ñeñt̃oʼmarña na t̃eʼpaʼ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ notenes: Allohuen allpon acheñeneshaʼ ñeñt̃ eñalletetsa arr patsro amaʼt puesheñarra ama eñalleña ñeñt̃ atarr sherbets atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ Juan ñeñt̃ apatyesayeʼt̃ ahuaña acheñeneshaʼ Yomporecop. T̃arraña ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto amaʼt mamesha, t̃arraña ñerraʼm pueyochreshaʼ peñ Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen att̃o t̃eʼpaʼ ayochreshat̃tena ña, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrcaʼye sherben, ello metanenan att̃o atarr sherben Juan.
12-13 ’T̃arroʼmar añña ñoñets, Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñam̃a añ ñoñets ñeñt̃ quellcaʼyeseʼt̃ ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñ, ñetpaʼ ñeñt̃aña serrpareʼteteʼt̃ att̃och atarr ayochreshat̃terra Yompor t̃arrempohua allempo orrtosa Juan. Ñam̃a allempot̃eñ serrpareʼtatosanet Juan amaʼt t̃emeʼttsen eʼñe poʼhuamencocma serrpareʼtatyeset atet̃ penaña Yompor poʼcohuenña att̃och ayochreshat̃terra ña ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Amaʼt atsrreʼmñat̃neshaʼpaʼ eʼñe ñeñt̃a atarr muenet pueyoc̈hrocmañen. 14 Ñam̃a ñerraʼm poʼnoc̈h sameʼñyañchaʼ Juanpaʼ ñacaʼyeña Elíasoterrets ñeñt̃ atarr secuen ñeñt̃chaʼ sehuerroya. 15 Allohuenes ñeñt̃es neʼm̃ñoteneʼ neñoñ, c̈haponasepaʼchña seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ notenes.
16-19 Jesúsñapaʼ atet̃ oterranerr acheñeneshaʼ:
—Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas ñeñt̃ atet̃ pena patantarr acheñeneshaʼ ñeñt̃ yentyen t̃eʼ ñeñt̃ amaʼt errot̃ena ama acshatpoteneto. Ñeñt̃paʼ fariseoneshaʼ atet̃ petsa. T̃arroʼmar amaʼt allempo orrta Juan ñeñt̃ apatañtatseʼt̃ ñapaʼ ama rraneʼt̃e ñeñt̃ yocrram̃ yepen allohueney, ama orraneʼt̃e ñeñt̃ecma yorren allohueney. Ñeñt̃oʼmarña ñapaʼ c̈ha sotyeseʼt̃ c̈hoʼt̃eʼ chorreña oneñet̃; amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama pocteyeʼ señcheʼt̃e. T̃eʼñapaʼ oʼ norrterra nam̃a Ñeñt̃en Acheñetosets. Napaʼ paʼnamen nerraʼyen ñam̃a norryen. Saña t̃eʼpaʼ att̃a sesochatseʼtyenen nam̃a atarroʼ arratsñat̃en ñam̃a atarroʼ orrarñat̃en napaʼ añoʼchña eʼñe neyemuetyena ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshaʼ ñam̃a ashcarñat̃ec̈hno ñeñt̃ atarr cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ quelle. T̃arraña amaʼt atet̃ sepennoñpaʼ Nomporña eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets ñocop. Ñam̃a allohueney ñeñt̃ey eʼñe puechemereshaʼ p̃ohueney ñeñt̃ey cot̃eneʼ ña poct̃ap̃ña yapaʼc̈hoʼña eʼñe yeñotuenña ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets. Ñeñt̃oʼmarña yorrtatyeññañ ñeñt̃ cohuen enten ña. Sañapaʼ amaʼt eʼñe mameshapaʼ ama acshatpahuoyayso, eʼñe att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ cheshaneshaʼ ñeñt̃ c̈hocma poʼpoñ entannaʼtuenet amach mueno oʼch yemtana all yellsheñen poʼpotantañ pacmachoreshaʼ all plazo all shontena acheñeneshaʼ. Ñetñapaʼ amach mueneñeto oʼch coshaprechet pacmachoreshaʼ. Ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ att̃o yellsheñenetpaʼ atet̃ oteñet poʼpotantañ pacmachoreshaʼ: “Yapaʼ amaʼt oʼ yerequërcaʼhua allo yocshameʼtenapaʼ sañapaʼ amaña sesheʼraram̃penye; allot̃paʼ amaʼt oʼ yepoctorareʼtua ñeñt̃ yaʼchpeñtsorec̈h allo yellcanrrortenapaʼ sañapaʼ amaña sellcapretenyo.”
Att̃o Jesúspaʼ eños epoʼmar anetsocop all ama ameʼñyeto
(Lc. 10.13-15)
20 Allempoña Jesúspaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyenan acheñeneshaʼ all paʼnetsreto all epayeʼ entatyenanet poʼpartsoña ahuañmoʼchot̃eñ. Amaʼt entatyenanetañ poʼpartsoña ñetñapaʼ ama es cot̃apeʼchenaye ello cohuen Yomporecop, ñeñt̃oʼmarña allpaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtyesanet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otyesanet:
21 —Nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes coraziñoʼmarneshachaʼ, nanacchaʼ llequëñtsoʼtsaʼyenes sam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatyennaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña soct̃apeʼcherroña ello cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼña norrtatañ nepartsoña tiroʼmarneshesho ñam̃a sidónoʼmarneshesho, ñetñapaʼ ahuat̃ot̃eñt̃eʼ cot̃apeʼcherretañ eʼñe cohuen Yomporecop. Ñetpaʼ att̃och eʼñe orrtetañ c̈ha llecatenanet poʼchñaret, cotnasheʼmach chorraʼyesetañ, tsapñach epachshemaʼtyenetañ all anorrc̈haʼtyenet puellquëñot̃et. 22 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ tiroʼmarneshaʼ ñam̃a sidónoʼmarneshaʼ ñetñapaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Coraziñoʼmarneshachaʼ ñam̃a betsaidoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es. 23 Ñam̃a sa capernaumoʼmarneshachaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ att̃o eʼñe cohuen sentyena sañeña, Yomporñapaʼ allent̃ach aʼtapaterres pueʼntaño. Ñeñt̃paʼ amachcaʼye att̃eyeʼ perrsoña Yompor, allachcaʼye huaporeʼterres oʼpono coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. T̃arroʼmar amaʼt atarr norrtatonaseñ nepartsoña sesho, sañapaʼ amaña semnoña oʼch soct̃apeʼcherr cohuen Yomporecop. Ñerraʼm arrchaʼ ñanom norrtatañ ahuat̃ot̃eñ nepartsoña sodomoʼmarneshesho ñetpaʼ allorocmat̃eʼ cot̃apeʼcherretañ cohuen Yomporecop. Allempopaʼ amat̃eʼ aʼpoyatataret̃terretañeña paʼnetser. Orat̃eʼ alloʼtsenaraña. 24 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ notenes: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ sodomoʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terretoña allempo. Capernaumoʼmarneshachaʼ saña allempopaʼ atarrchaʼ aʼcoñchataret̃es.
Jesúspaʼ atet̃ oten, eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen
(Lc. 10.21-22)
25 Allempoña Jesúspaʼ maʼyochenana Pompor, ñeñt̃paʼ atet̃ oten:
—Na Apachaʼ oʼch naʼyeʼchoc̈htatonap̃, p̃apaʼ p̃a ñeñt̃ep̃ atarr ayochreshat̃tetsa peʼntaño amaʼt ñam̃a arr patsro. Naʼyeʼchoc̈htatonap̃ t̃arroʼmar ora añec̈hno ñeñt̃ pecohuenña pepen, ñeñt̃paʼ ama arreyeʼ pec̈hapateñe pueyoc̈hro ñeñt̃ atarr eñotañ entyetsa. P̃apaʼ aña pec̈hapaten pueyoc̈hreto ñeñt̃ ama eñotañeyeʼ entyetso. 26 T̃arroʼmar Apa eʼñe pemuereñot̃ ñeñt̃paʼ atet̃ña eʼñe pocteʼ penten p̃a. Arrpaʼ allohua ñeñt̃ atet̃ maʼyochenana Pompor.
27 Jesúspaʼ alla oterranerr acheñeneshaʼ:
—Nompor allohuen poʼcohuenña eʼñe eñotatuenen. Na ñeñt̃en Puechemerenpaʼ ama poʼñoc̈h eseshayeʼ neñotenaye, ñapt̃aña Nompor eʼñe eñotenen. Nomporpaʼc̈hoʼña ama poʼñoc̈h eseshayeʼ eñotenaye napt̃aña na ñeñt̃en Puechemeren eʼñe neñoteñ Nompor, ñam̃a erraʼtsenchaʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ nenten na ñeñt̃en Puechemeren ñeñt̃ñapaʼ oʼch neñotater Nompor. 28-30 Sehuac̈haʼta nesho allohuenes ñeñt̃es neneʼ seyoc̈hro ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Eʼñe sameʼñeñot̃en na, napaʼ naʼhuañam̃perreschaʼ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ sentyen. Napaʼ añchaʼña nenerrnas ñeñt̃ amach c̈ha mueroc̈htaterrso; ñeñt̃ña sapaʼ eʼñech pocteʼ senteñ. Att̃ochña sapaʼ señotenen napaʼ atarr nemuerensa ama atsrreʼmoc̈hen entñeno amaʼt eʼñe puesheñarrocpa. Amaʼt eʼñe mamesha ama añeyeʼ neʼneno ñeñt̃ eʼñe nocpa. Att̃ochña eʼñe cohuen nocshaterres seyoc̈hro amaʼt eʼñe secamquëñohuen.