22
Att̃o atmaʼntataret̃tena puesheñarr am̃chaʼtaret̃ puetareʼtatan shonteʼ rreñets ñeñt̃chaʼ rret allempoch senaʼta puechemer
Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterrpaʼ atet̃ oterraneterr:
—Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃ ñeñt̃paʼ oʼch netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃. Ñeñt̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ oʼ puetareʼtatan shonteʼ rreñets ñeñt̃chaʼ nanac rret allempoch senaʼta puechemer. Oʼña aʼpotatuan rreñetspaʼ oʼ mueñan paʼtaruasañreneshaʼ oʼch otyeñetaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ oʼch rrapretenetaʼ rreñets. Oʼña otyesuaret̃tetpaʼ ñetñapaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ sechatso oʼch ahuet all. Poʼpocheñopaʼ oʼ alla mueñerranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ. Ama senetaʼpaʼ atet̃ otapanet: “Sotoschaʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ahuaʼñaret̃: ‘Am̃chaʼtaret̃caʼye sagotateneʼ, atet̃caʼye oten: Rreñetspaʼ oʼ eʼñe naʼpotatue. Huacshec̈hno ñam̃a beserec̈hno ñeñt̃ neʼsoyaʼtatyen oʼ eʼñe nemtsatue ñam̃a oʼcaʼye eʼñe naʼpotatue. T̃eʼpaʼ sonac̈haʼtepaʼtoʼ ahuoʼch serrapreteñaʼ.’ ” Ahuaʼñaret̃neshaʼñapaʼ arepaʼtchaʼ aʼcuaʼpsenayeʼ eñchetoña ñeñt̃ huaʼñenahuet. Ñeñt̃apaʼ ahuanemyeset ñopaʼtets. Puesheñarrpaʼ ahuoʼ paʼmro, poʼpsheñeñpaʼ ahuoʼ pomatsreʼtatsa. Poʼpotantaññapaʼ ñeñt̃apaʼ oʼ rremapoñetña paʼtaruasañreneshaʼpaʼ errot̃uanen pet, att̃eñapaʼ oʼ muetsanatuet. Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Allempoñapaʼ oʼ mueñan ñam̃a poʼsolltar-reneshaʼ ñeñt̃chaʼ aʼcllatenayaʼ ñeñt̃ amtsañec̈hno, ñeñt̃chaʼ aʼpoyatatuenayaʼ ñam̃a paʼnetser. Allot̃ña am̃chaʼtaret̃paʼ atet̃ oterranerr poʼpotantañ paʼtaruasañreneshaʼ: “Rreñtsoc̈hnoña poʼñoc̈hpaʼ epayeʼcaʼye. T̃arraña ñeñt̃ña ahuaʼñaret̃paʼ ñetpaʼ amacaʼye cohuenayeʼ nentenaneto. T̃eʼpaʼ orras sam̃a alloʼtsen t̃oñec̈hno t̃arroʼmar allpaʼ shonteʼ chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allohuen errponchaʼ sentyes oʼch sotyesapanet onetepaʼ arr oʼch rrapretennetaʼ rreñets ñeñt̃ shonteʼ naʼpotaten.” 10 Allempoña alla ahuanerrerr paʼtaruasañreneshaʼ, ñetñapaʼ añ cot̃aʼyeset t̃oñ. Ñeñt̃ allpon poctaʼyeset t̃oñoʼmar eʼñe sechatyesuahuet, amaʼt atsrreʼmñat̃ec̈hno ñam̃a ñeñt̃ cohuen acheñ. Att̃eñapaʼ oʼ c̈ha shontosa ñeñt̃ huaʼñenet. Allña pocollo all senaʼtena puechemerpaʼ eʼñe quec̈hcosa ñeñt̃ ahuaʼñaret̃.
11 ’Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ allent̃a beʼt̃os oʼch entapan ñeñt̃ huaʼñatyen ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosets all. Allñapaʼ entan puesheñarr yacma. Ñañapaʼ ama añeyeʼ chorreno shetamuets emarr ñeñt̃ecma chorrenet all att̃o coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. 12 Am̃chaʼtaret̃ñapaʼ atet̃ och: “Esoʼmareʼtña masheñe pebeʼt̃enña arr amacaʼye añeyeʼ pechorreno shetamuets emarr att̃och p̃ocshaprecha ñeñt̃ senaʼtetsa.” Ñañapaʼ ama eñoro. 13 Allempoña am̃chaʼtaret̃paʼ otan paʼtaruasañreneshaʼ: “Sehuancoñ paʼtac ñam̃a potpaʼ c̈hosa huaporeʼterreʼ aʼyot̃ checmetot̃. Allñapaʼ allchaʼ yahuanrrorterret, panmueñot̃et atserrpaʼ rrasoʼtyerretchaʼ paʼs.” 14 T̃arroʼmar amaʼt shonteñña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃paʼ t̃arraña puesheñaʼttsaña ñeñt̃ eʼñe cohuen aʼcraret̃.
Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, pocteʼt̃eʼ oʼch tsaʼtet impuesto
(Mr. 12.13-17; Lc. 20.20-26)
15 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ahuanerra. Ñetñapaʼ c̈ha atarr cot̃apeʼchatannaʼtenetaʼ. Ñetpaʼ aña atarr eʼnenet att̃och eʼñe pueshquëñot̃etpaʼ amaʼt parrochapaʼ oʼch eñorachet Jesús ñeñt̃ ama pocteyaye. Allochñapaʼ att̃ot̃chaʼña otteñeʼchet. 16 Ñetñapaʼ eʼñe aʼnahua mueñet ñet pueyochreshaʼ epuet ñam̃a puesheñaʼtets Herodes pueyochreshaʼ. Ñetña c̈hapuet Jesúseshopaʼ eʼñe pueshquëñot̃et atet̃ otoset:
—Maestrochaʼ yapaʼ yeñotenep̃ p̃apaʼ ama peshquëno amaʼt mamesha ñam̃a ñeñt̃ att̃o peyc̈haten Yompor poct̃ap̃ña ñeñt̃paʼc̈hoʼña eʼñe cohuenacma, ama shequëñtsoyaye amaʼt mamesha. Ñam̃a p̃apaʼ ama aña ñapuet̃ pemorrenteno ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyen allohuen acheñeneshaʼ. Allohuen acheñ eʼñe cohuen pentueñ. 17 Ñeñt̃oʼmarña t̃eʼpaʼ yapaʼ yemneñ oʼch peñotatapuey erraʼtsent̃eʼña eʼñe poʼñoc̈h cohuentetsa. ¿Pocteʼt̃eʼ penteñña p̃a oʼch yetsaʼta impuestos añecop ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa all anetso Romo ñeñt̃ ama judioneshayaye? Ñatoʼ amat̃eʼ pocteyayeña yocop ñeñt̃ey judioneshay oʼch yetsaʼcha am̃chaʼtaret̃ romoʼmarneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye.
18 Jesúsñapaʼ eñotapanet ñeñt̃ atet̃ cot̃apeʼchyenetañ ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ atarr ashcarñat̃es, esoʼmareʼtña semneñña oʼch seshcareʼtenen. 19 Ñehua, amaʼt att̃eseñpaʼ segatencaʼye puetallarr quelle ñeñt̃ alloch setsaʼta impuestos.
Allempoñapaʼ gachet puetallarr quelle ñeñt̃ otenet denario. 20 Ñañapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñehua, sapaʼ oʼch soten, ¿eseshaʼt sentenña ñeñt̃ atmaʼntaret̃tetsa all? ¿Eseshaʼt paʼsoʼcheñ aquellcaret̃tetsa all?
21 Ñetñapaʼ atet ochet:
—Am̃chaʼtaret̃caʼye atmaʼntaret̃tetsaña all, ñam̃a ñocaʼyeña paʼsoʼcheñ ñeñt̃ aquellcaret̃tetsa all.
Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
—Ñeñt̃epñapaʼ añ poctetsa oʼch yap̃ am̃chaʼtaret̃ ñeñt̃ ño ñeñt̃ atet̃ poctetsa gobiernocop, t̃arraña ellonet̃ña ñeñt̃ Yomporo oʼch yap̃ ñam̃a ñeñt̃ atet̃ poctetsa ñocop.
22 Ñetña atet̃ eʼmueñet Jesús atet̃ anapuenanetpaʼ att̃a cohuanrrorteñet t̃arroʼmar Jesúspaʼ atarrcaʼye cohuen anapuenanet. Att̃eñapaʼ quec̈hpaʼhuaneretpaʼ ahuanerret.
Att̃o aʼp̃t̃oʼchet Jesús, ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃, taʼm, allempopaʼ errot̃enchaʼña yeperra
(Mr. 12.18-27; Lc. 20.27-40)
23 Ñeñt̃e yet̃rocma huac̈haʼtoña ñam̃a patantarr ñeñt̃ saduceoneshatets. Ñehua, ñeñt̃ saduceoneshatets ñetñapaʼ ellonet̃ echenet poct̃ap̃ña ñeñt̃oʼmarña ñetpaʼ atet̃ otenet amat̃eʼ errot̃enot̃ yetanterroña rromot̃ amaʼt errponaña. Ñetñapaʼ atet̃ otoset Jesús:
24 —Añ Maestrochaʼ ñeñt̃caʼyeña atet̃ otyeʼt̃ña Moisés ñeñt̃ poctetsa ñeñt̃chaʼ atet̃ yep̃a. Ñerraʼm esempo rroma yacma oʼch saʼnman puet̃apor t̃arraña ñerraʼm ama chemereʼtnomopaʼ, añ poctetsa paʼmoʼnasheñchaʼ alla yorerreʼña poʼnorrar allochñapaʼ att̃och eñalleterraña ñeñt̃chaʼ puechemer perr paʼmoʼnasheñeñ. Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye quellcaʼnmonayña ahuat̃ Moisés. 25 Ñehua, t̃eʼpaʼ eñall canc̈herrsheña yamoʼts ñeñt̃ eʼñe poctacma paʼmoʼnasheñecmuet. Ñeñt̃ puesheñarr popoʼnaretpaʼ oʼ yoran coyaneshaʼ ñeñt̃ puet̃apor p̃aʼ. Eʼñe allponmatatsapaʼ oʼ rroma, att̃a saʼnman puet̃apor ama chemereʼtnomo. Allempoña ñeñt̃ poʼrroc̈hoʼmerpaʼ oʼ yorerran paʼmoʼnasheñeñ puet̃apor. 26 Eʼñe allponmatatsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnomo. Allempoña poʼpsheñeñ paʼmoʼnasheñpaʼ oʼ alla yorerranerr ñam̃a poʼnorrar. Eʼñe allponmaterrtsapaʼ ñapaʼc̈hoʼña oʼ rromuerrerr ñam̃a, ñeñt̃paʼc̈hoʼña ama chemereʼtnerrerro oʼ att̃a rromuerrerr. Eʼñe att̃ecma p̃ohuet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñe pueyoruarochetña ñeñt̃ara puesheñarr coyaneshaʼ. Allohuenetpaʼ eʼñe att̃ecma pet rromayestset amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ amacaʼyeña chemereʼtnomueto. 27 Allempoñapaʼ c̈ho rromatsña ñam̃a coyaneshaʼ. 28 T̃eʼña ñerraʼm poʼñoc̈ht̃eʼ atanterrapoʼ rromot̃paʼ añña coyaneshaʼñapaʼ allempopaʼ ¿eseshaʼtchaʼña eʼñe ñapuet̃ puet̃apor perreʼ t̃arroʼmar allohuenet canc̈herrsheñoʼmaretpaʼ eʼñecaʼye pueyoruarochet?
29 Jesúsñapaʼ atet otapanet:
—C̈hacaʼye atarr sepanteñ t̃arroʼmar amacaʼye c̈hennasoña seyoc̈hro ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ yec̈hateney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anuaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñam̃a aña sepantateneʼ t̃arroʼmar sapaʼ ama sepocteññañe Yompor poʼhuamenc. 30 T̃arroʼmar esempohuañen allempoch tanterret poʼpocheño, allempopaʼ amaʼt puesheñarrot̃eta amach senaʼterreto, amaʼt coyaneshaʼpaʼc̈hoʼ amach eseshayeʼ apuerraye ñeñt̃chaʼ yorerrahuet. T̃arroʼmar allempopaʼ eʼñech att̃et ñerraʼm Yompor poʼm̃llañot̃eñnaneshar ñeñt̃ pueʼntañoʼtsaʼyen. 31 Sapaʼ amaʼtña selleyare ñeñt̃ atet̃ oteʼt̃ ahuat̃ Yompor eʼñe socop att̃och señoch poʼñoc̈hpaʼ amaʼt ñeñt̃ oʼ collaʼhuapaʼ ñetñapaʼ corretseta. 32 Ñehua, ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ na ñeñt̃en Poʼyomporer pen Abraham ñam̃a Isaac ñam̃a Jacob amaʼt ñetpaʼ oʼ rromhuet ahuat̃ot̃eñ.” Ñehua, yapaʼ yeñoteñ Yomporpaʼ ama añeyeʼ Poʼyomporer penaye ñeñt̃ rromuets eʼñe poctacma, ñapaʼ añcaʼyeña Poʼyomporer peneʼ acheñ ñeñt̃ corretsetach. Att̃oña Yomporpaʼ eʼñe allameʼttsa entenanet allohuen ñetñapaʼ eʼñe bet̃tetseta.
33 Allempoña allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼmueneʼ Jesús att̃o emmaʼhuan saduceoneshaʼ, ñetñapaʼ atet̃ otannaʼtyeset:
—¡Errot̃enot̃uañacaʼyeña atarr es eñoten, att̃o atarr cohuen yec̈hatyeney!
Añmapaʼ ñeñt̃ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets, eʼñe metanaʼtuenan allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets
(Mr. 12.28-34)
34 Ñam̃a allempo fariseoneshaʼ eʼmareʼchet att̃o Jesús emmaʼhuan saduceoneshaʼ ñetñapaʼ apc̈hannaʼtet parro. 35 Allempoña puesheñarrot̃et ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñañapaʼ otenanaʼ Jesús. Ñeñt̃paʼ t̃arroʼmarña atet̃ aʼp̃t̃oʼtos ñetpaʼ c̈hocaʼye mueneñet oʼch topachet Jesús. 36 Ñeñt̃paʼ atet̃ otos:
—Maestrochaʼ ¿erraʼtsenaʼt ñoñtsor ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃ ello metanaʼtueneʼ ora allohuen poʼpoñec̈hno ñoñets ñeñt̃ eʼñe parro att̃ecma anaret̃?
37 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
—Añcaʼyeña ñeñt̃ ello atarr sherbets, ñeñt̃ ñoñetspaʼ atet̃ oten: “Atarrepaʼch yemorrenteña Yeyomporer ñeñt̃ Yepartseshar yepen eʼñe ora yeyoc̈hrocmañen. Ñam̃a eʼñe yecamquëñot̃ yemorreñchach, amaʼt ñam̃a ora yoct̃ap̃ñohuen.” 38 Ñeñt̃paʼ ñeñt̃caʼye ñoñets ñeñt̃ poʼñoc̈h atarr sherbets, ñeñt̃paʼ ellocaʼyeña metanaʼtuenan poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno. 39 Allot̃paʼ poʼpoñ ñoñets ñeñt̃ atarr sherbets ñeñt̃paʼ atet̃ oten: “Atarrchaʼ yemorrenteña yamoʼts eʼñe atet̃ atarr yemorrentena yañeña.” 40 Añ epoʼmar ñoñets ñeñt̃ña eʼñe etsotatueneʼ allohuen poʼpoñec̈hno ñoñtsoc̈hno ñeñt̃ atet̃ anaʼyesaret̃, ñam̃a allohuen Yompor poʼñoñ ñeñt̃ aʼm̃taʼyeseteʼt̃ ahuat̃.
Att̃o Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ David ahuat̃, elloñapaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per
(Mr. 12.35-37; Lc. 20.41-44)
41 Allempoña fariseoneshaʼpaʼ ñetñapaʼ alloʼtsenareta all apc̈henet eʼñe ñochayet, 42 Jesúsña allpaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ ¿errot̃enaʼt sotenña sa añecop ñeñt̃chaʼ Cristotosets? ¿Eseshaʼt soten ñeñt̃chaʼ poʼm̃reneñ perreʼña ñeñt̃chaʼ Cristotosets?
Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
—Davidchaʼcaʼye poʼm̃renñot̃ huapaña ñeñt̃chaʼ Cristotosets. 43 Ñañapaʼ alla oterraneterr:
—Ñerraʼm poʼñoc̈hchaʼ David poʼm̃reneñ perreʼpaʼ sapaʼ amaʼt señoteñeña Davidpaʼ allempo eñoracheʼt̃ Parets Puecamquëñ ñapaʼ atet̃caʼye oteʼt̃ poʼm̃renñecop ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets: “Napaʼ ñeñt̃caʼyeña Nepartseshar nepen.” David allempopaʼ atet̃caʼye eñoseʼt̃ña añecop ñeñt̃chaʼ Cristoterrets:
44 Yompor Paretspaʼ atet̃ otennan ñeñt̃ eʼñe Nepartseshar nepen na (ñeñt̃ara ñeñt̃chaʼ Cristoterrets): “T̃eʼpaʼ oʼch p̃anorruerr arr necohuenrot̃ allchaʼ pecohuentapreterrna. Att̃ochña amaʼt ñeñt̃ peʼmoñeʼteneʼ napaʼ oʼch eʼñe nameʼñatuerranet allochñapaʼ oʼch atet̃ perret ñeñt̃ pemnen p̃a.”
45 Ñeñt̃paʼ atet̃caʼye oteʼt̃ña David, ñeñt̃chaʼ Cristoterretspaʼ ñeñt̃caʼyeña Poʼpartseshar peʼt̃ña amaʼt allempot̃eñ. Ñehua, amaʼt señoteñeña Cristo ñeñt̃ Poʼpartseshar peʼt̃ Davidpaʼ ñeñt̃ña t̃eʼpaʼ oʼ alla poʼm̃reneñ per ñam̃a.
46 Ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye. Ñeñt̃oʼmarña allempot̃eñpaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enterraye.