7
Eʼñe att̃ot̃apaʼ amach yotteñeʼchannaʼtatsto
(Lc. 6.37-38, 41-42)
Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sapaʼ eʼñe att̃ot̃apaʼ amach sotteñeʼchatsche poʼpsheñeñ allochñapaʼ amach otteñeʼcherrso sam̃a Yompor. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañ, Yomporpaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma otteñeʼcherres sam̃a. Ñerraʼm errponochchaʼ sotteñeʼchyeñ poʼpotantañpaʼ sapaʼc̈hoʼña eʼñech allponoch otteñeʼcherres sam̃a Yompor. 3-5 Amach atet̃ sentatsche poʼpotantañ ñerraʼm ñetpaʼ ama cohuenayeʼ es peneto, amaʼt sapaʼ ama sentenoña ñeñt̃ atet̃ sep̃aʼyena sa ñeñt̃paʼ ello sem̃taneñña poʼpotantañ ñeñt̃ atet̃ es p̃aʼyenet ñet. Ñerraʼm ama cohuenayeʼ es sepeno sam̃apaʼ amach sotatscheña poʼpotantañ: “Napaʼ oʼch noct̃apeʼchatuerres eʼñe cohuen.” T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ sepenapaʼ c̈ha sommoʼchena. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr ñeñt̃ ama cohuenayeʼ sepeno sa, allochñapaʼ att̃och señoch cot̃apeʼchateʼ samoʼts eʼñe cohuen. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena oʼch sentoñ poʼpsheñeñ paʼclloyoʼtsen puepachña amaʼt sa seclloyopaʼ alloʼtsen tsach; ñeñt̃ñapaʼ ama senteñe. Ñerraʼm atet̃paʼ amach errot̃enot̃ socheña poʼpsheñeñ napaʼ oʼch nechterrnap̃ peclloyot̃ pepachña t̃arroʼmar añ tsach ñeñt̃ seclloyoʼtsenpaʼ c̈ha aʼnpuennasña att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Ñanomchaʼña añ sehuaporeʼterr tsach seclloyot̃ allochñapaʼ att̃och eʼñe cohuen es sentyen. Att̃ochña eʼñe cohuen sechterrñañ poʼpsheñeñ puepachña paʼclloyot̃.
Jesúspaʼ atet̃ oterraneterr poʼpoñ:
—Ñeñt̃ ama quec̈hpuenaye pachm̃areñ ñam̃a pat̃pareñ amach alla seserrpareʼtaterraneteʼt̃e Parets poʼcohuenña. T̃arroʼmar ñetpaʼ att̃a penet ñerraʼmrrat̃eʼ ochec. Ñehua, ochec ñerraʼm esempo amaʼtchaʼ atarr cohuen yap̃paʼ yaʼnach rremaʼpes c̈hach ac̈hotaʼteypaʼ oʼch shetsay. Ñam̃a amaʼt atet̃ ñerraʼm chañcho ñerraʼm esempo es yenaʼ ñesho amaʼtchaʼ atarr cohuen yenten ya, yeser, chañchoñapaʼ att̃ach at̃mamaʼtam̃p̃sey t̃arroʼmar chañchopaʼ ama esoyeʼ entenano amaʼt ñeñt̃ atarr cohuen.
C̈hocmach es yenamueñ Yompor ñam̃a c̈hocmach yeʼneñ
(Lc. 11.9-13; 6.31)
Jesúspaʼ alla yec̈haterraneterr poʼpoñ, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
—Eʼñe senamueñot̃, Yomporñapaʼ apaschaʼ. Seʼnameʼteñot̃paʼ señchchaʼ; sec̈horeʼteñot̃, Yomporñapaʼ eʼñe pueʼm̃ñoteñot̃espaʼ eʼñech cohuen toram̃p̃sapas. T̃arroʼmar ñeñt̃ es enamareʼtetspaʼ ñetña es aguëtset; ñam̃a ñeñt̃ es eʼnameʼtets ñetñapaʼ c̈hocmach eñchet ñam̃a erraʼtsen ñeñt̃ c̈horeʼtyeneʼ ñetñapaʼ eʼñe eʼm̃ñotenanet Yompor.
9-11 ’Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen c̈hocmach eʼñe cohuenareʼ es apaʼyeney ñerraʼm esempo es yenamueñ. Ñapaʼ amach aña apuenye ñeñt̃ ama cohuenayeʼ yenteno ya. Amaʼt sa ñeñt̃es arromñat̃es atet̃ sepeñ sam̃a sechemer, eʼñech cohuen es sapueñ ñerraʼm esempo es enamuenes. Atet̃ ñerraʼm allempo paʼchporrñot̃ es enamuenes, oʼch enamas mam* ñeñt̃chaʼ rraʼ, sapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer mapueʼ ñeñt̃ ama arrapahuoyaye. Amapaʼ ñerraʼm cac enamuenes sañapaʼ amaʼt puesheñarrot̃esapaʼ amach aña sapueñeña sechemer shechep̃ ñeñt̃ atarr amueroc̈htatañ. Ñeñt̃oʼmarña sa amaʼt arromñat̃es amaʼt ñam̃a atsrreʼmñat̃es sapaʼ eʼñe señoteñ apaʼyeseʼ sechemereshaʼ eʼñe cohuenareʼ. Añña ñeñt̃ Seyomporer sepen sam̃a ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen elloña ñapaʼ eʼñe eñoteñ att̃o eʼñe cohuenareʼ es apaʼyenes sam̃a ñeñt̃es es enamueneʼ.
12 ’Ñeñt̃oʼmarña atet̃ notenes: Ñerraʼm erraʼtsent̃eʼ eʼñe cohuen senten ñeñt̃ semnen sa ñeñt̃chaʼ atet̃ p̃onas poʼpsheñeñ, sapaʼc̈hoʼña eʼñech att̃ecma sep̃anet sam̃a. T̃arroʼmar ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor poʼñoñ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ, amaʼt Moisés poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ amaʼt ñam̃a ñeñt̃ aʼm̃taʼyesayeʼt̃ Yompor poʼñoñpaʼ eʼñe att̃ecma otyeseteʼt̃.
Att̃o Jesúspaʼ tomaʼntaterraneterr ñerraʼmrrat̃eʼ yetarrot̃ollo yebeʼt̃en eshecchaʼ yec̈hap Yomporesho
(Lc. 13.24)
13 Jesúsñapaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
—Sebeʼt̃os yetarro añet̃oll t̃arroʼmar ñeñt̃ atarr yetarr, atarr t̃oñ ñeñt̃paʼ alla sen chencaʼpuetso. Shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ eʼñe alla beʼt̃osc̈haʼtyenet. 14 Ñeñt̃ña añet̃oll yetarr, añet̃oll t̃oñ ñeñt̃ñapaʼ arr sen corraʼpuetso allña sapaʼ corretsasach. Eʼñe puesheñaʼttsa enteneʼña ñeñt̃ t̃oñer.
Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena att̃och yoct̃er Cristo, c̈hoch yesuanemña ñeñt̃ ama cohuenayeʼ entapretenye.
Allohuen acheñ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñer, ñetñapaʼ añchaʼ orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ
(Lc. 6.43-44)
15 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Sapaʼ señotaʼt̃ach t̃arroʼmar huaponasach ñeñt̃chaʼ ayc̈haʼnatatsa ñetpaʼ aʼm̃tenetoʼ Yompor poʼñoñ. Ñetpaʼ pueshquëñot̃etpaʼ ottenetañ atet̃ ñerraʼm atarr cohuen acheñret eʼñech att̃etañ ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama errot̃ ap̃añeyaye amaʼt mamesha. T̃arraña ñetpaʼ att̃a shequënet t̃arroʼmar eʼñe poʼñoc̈h ñetpaʼ eʼñe att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ maʼyarr ñeñt̃ añach eʼnyen ñeñt̃ eʼñe ñocpa. Att̃ot̃chaʼña eʼñe aʼchencatuerran acheñeneshaʼ. 16-20 T̃arraña sapaʼ att̃ot̃chaʼña eʼñe sechmeʼtyesanet. T̃arroʼmar allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h cohuen acheñeneshar, ñetpaʼ añchaʼña orrtatyenet ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ. T̃arraña poʼpotantañ acheñeneshaʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h ama cohuenayaye, ñetñapaʼ añach orrtatyenet ñeñt̃ ama cohuenayaye. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha. Ora allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsochec̈hnopaʼ pueʼmerpaʼc̈hoʼña eʼñech cohuenareʼ. Amaʼt parrochapaʼ amach meʼtoña ñeñt̃ ama cohuenayaye. Añña poʼpchañec̈hno narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayaye, pueʼmerpaʼc̈hoʼña amach cohuenayaye. Ñeñt̃paʼc̈hoʼña amaʼt parrochapaʼ amach meʼtenoña eʼñe cohuen. Ñam̃a yapaʼ eʼñe yeñoteñ amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña lloʼm ajchot̃. Ñam̃a amaʼt errot̃enapaʼ ama arrot̃eyeʼ yet̃oquënoña ap rrenagachot̃. Ñeñt̃oʼmarña att̃oña yeñoteñ erraʼtsent̃eʼ ñeñt̃ eʼñe cohuenareʼ narmetsoch, ñam̃a ñeñt̃ ama cohuenayaye; pueʼmerot̃ña yechmeʼteñ. Ñam̃a allohuen narmetsochec̈hno ñeñt̃ ama cohuenayeʼ meʼtyetsopaʼ aʼmataʼtueretchaʼ saprrotueretchaʼ tso.
Att̃o amach allohuenacmayeʼ c̈hapueto all am̃chaʼtaret̃tena Yompor pueʼntaño
(Lc. 13.25-27)
21 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Ñeñt̃ notyenayeñ: “P̃apaʼ poʼñoc̈h naʼyochreshat̃er nepenep̃”, t̃arraña amach allohuenacmayeʼ c̈hapueto all am̃chaʼtaret̃tena Nompor Parets ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. Añach c̈hapyerrets all ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h atet̃ peneʼ ñeñt̃ atet̃ muenen Nompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen. 22 Allempopaʼ shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ notyerrayeñ: “Poʼñoc̈h Ayochreshat̃e eʼñe pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yaʼm̃tonapeʼt̃ña peñoñ. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ep̃ pesoʼchñopaʼ c̈hocmacaʼye yequec̈hpatacheʼt̃ña shonteʼ oneñet̃ec̈hno. Ñam̃a yec̈horeʼteñot̃ pesoʼchñopaʼ epayeʼcaʼye yorrtatyeseʼt̃ña partsoteñets.” 23 Naña allempopaʼ naʼmet̃aʼhuerranetchaʼ, notyerranetchaʼ: “Amaʼt ahuat̃apaʼ ama nentarso, ama neyochreshayayso. T̃eʼpaʼ orrerres, sapaʼ aña setsoten ñeñt̃ ama cohuenayeʼ nenteno.”
Att̃o Jesús tomaʼntatana acheñ ñeñt̃ eʼñe eñoteneʼ ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets ñam̃a ñeñt̃ ama eñotenaye ñeñt̃ sherbets
(Lc. 6.47-49; Mr. 1.22)
24 Jesúsñapaʼ atet̃ oterraneterr:
—Allohuen ñerraʼm erraʼtsenchaʼ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñeñt̃ atet̃ eʼñe cohuen neyc̈hatenanet, ñerraʼm ñetña eʼñech atet̃ penet, ñetñapaʼ eʼñech eñoteñet ñeñt̃ eʼñe poʼñoc̈h sherbets. Ñeñt̃ acheñer ñeñt̃ atet̃ petsapaʼ ñapaʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ atarr es eñotets. Ñañapaʼ t̃omatan paʼpaquëll, eʼñe echarr peʼ. 25 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃sa. Ama aʼmatam̃p̃se t̃arroʼmar quellpachpaʼ eʼñe echarr at̃omataret̃. 26 T̃arraña poʼpotantañña ñeñt̃ eʼm̃ñoteneʼ neñoñ ñetña ñerraʼm amach att̃eyeʼ peneto ñeñt̃ notenanet, ñetñapaʼ eʼñech att̃eta ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr yacma ñeñt̃ ama es eñoteno. Ñapaʼc̈hoʼña t̃omataneñchaʼña paʼpaquëll, t̃arraña amach echarroyeʼ pe. 27 Eʼñe t̃omatueʼpaʼ huata huomenc, apellchena oñ, orrnota, pocollñapaʼ orrnotam̃p̃satsapaʼ c̈hepaʼtchaʼ mataʼnerretspaʼ eʼñe muellotsetuerra.
28 Allempo serrpareʼtatuanet Jesús, acheñeneshaʼñapaʼ epayeʼ cohuanrrorteñet ñeñt̃ atet̃ yec̈hatenanet ña. 29 T̃arroʼmar ñapaʼ atarr cohuen yec̈hatenanet ñerraʼmrrat̃eʼ ñeñt̃ allsensaret̃tetsa Partseshot̃. Judioneshaʼ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, ñetñapaʼ ama eʼñeyeʼ att̃eyeʼ yec̈hateneto.
* 7:9-11 Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet pan ñeñt̃ puerrar penet all paʼnyo. 7:16-20 Ñehua, Jesús añ tomaʼntatanet uva ñam̃a higo ñeñt̃ puenarem̃ penet all paʼnyo.