9
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ echarrtaña
(Mr. 2.1-12; Lc. 5.17-26)
Allot̃ña Jesúspaʼ aʼterr noñt̃opaʼ pechaterra, c̈herr anetso all aʼpuena. Allñapaʼ huapatam̃p̃soñet echarrtaña, puechecnapeʼna. Jesúsñapaʼ eñotapanet ñetpaʼ atarr nanac yemteñet. Allempoña ñapaʼ otapan echarrtaña:
—C̈hochña neyochre p̃ocsherra t̃arroʼmar t̃eʼ ñeñt̃ p̃oʼchñarpaʼ ap̃retnaʼhuaret̃terra.
Puesheñaʼtetsña ñeñt̃ etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ñetñapaʼ att̃a otatseʼtyeset pueyoc̈hreto eʼñe ñagattseta, ñeñt̃paʼ atet̃ otet: “Añ acheñerpaʼ c̈ha achmenan Yompor.” Jesúsñapaʼ oʼ eñotanet ñeñt̃ atet̃ otyenet ñocop, ñañapaʼ atet̃ otanet:
—Sapaʼ esoʼmareʼtchaʼña atet̃ soct̃apeʼchatseʼtyesña seyoc̈hro. Sapaʼ c̈hat̃eʼ soten ñeñt̃ atet̃ oʼ notue echarrtaña poʼchñar oʼ ap̃retnaʼhuaret̃ta ñeñt̃paʼ ama t̃orrapahuoyaye. Sapaʼ añña atarr t̃orrapoʼ senten att̃och naʼcrrater c̈honchaʼña oteʼ: “Petantena pechopeʼchnen.” Ñehua, napaʼ oʼch neñotatas na Ñeñt̃en Acheñetosets, napaʼ ñeñt̃en aparet̃en llesens att̃och nach peretnerreʼ ochñarets añe patsro.
Ñeñt̃oʼmarña Jesúspaʼ atet̃ oterranerr echarrtaña:
—T̃eʼpaʼ oʼch petantena, pechtaʼnen pemueʼpaʼ pechopeʼchnen, ahuenep̃ pepacllo.
Eʼñe otueʼ atet̃paʼ echarrtañañapaʼ c̈ha tantetsa allorocma, ahuerr paʼpacllo. Acheñeneshaʼña all ñeñt̃ enteneʼ ñetñapaʼ c̈ha yorenet, elloñapaʼ alla cohuentaterrñañet Yompor. Atet̃ otyenet:
—Yomporcaʼyeña oʼ llesenserran ñeñt̃ amaʼt eʼñe acheña.
Allempo Jesúspaʼ huaʼñaʼnman Mateo att̃och pueyochreshaʼ per
(Mr. 2.13-17; Lc. 5.27-32)
Jesúsña meterrerr allot̃paʼ entnoman puesheñarr acheñ ñeñt̃ñapaʼ añ paʼsoʼcheñ Mateo.* All anen allecma cobraʼyenan acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otosan Mateo:
—T̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃aʼn att̃och neyochreshaʼ neperrep̃.
Mateoñapaʼ c̈ha tantnomtsapaʼ allent̃a cot̃an Jesús.
10 Allempoña c̈hap ñam̃a allempoch rrallmeʼchen Jesús pocollo. Allñapaʼ huac̈haʼta poʼpotantañ shonteʼ ñeñt̃ poʼtaruas peneʼ oʼch cobraʼyeñet acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop. Ñeñt̃paʼ atarr ashcañneshaʼ entyeñ allohuen acheñeneshaʼ. Ñam̃a epuet poʼpotantañ ochñat̃eneshac̈hno ñetñapaʼ all anorrc̈haʼtyesoset all anen Jesús epuet pueyochreshac̈hno. 11 Añña fariseoneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñetña allempo atet̃ eñchetpaʼ allent̃a otoñet pueyochreshaʼ:
—Esoʼmareʼtña ñeñt̃ semaestror sepenpaʼ rrallmeʼchapretenanña añ acheñeneshar ñeñt̃ pueshquëñot̃eʼna cobraʼyeneʼ acheñeneshaʼ ñam̃a epuet acheñeneshaʼ ñeñt̃ atarr ochñat̃eneshac̈hno.
12 Att̃o eʼmanet Jesús, ñañapaʼ atet̃ tomaʼntatanet:
—Ñeñt̃ eʼñe huomech entetsapaʼ ñetpaʼ ama eʼneñetoña apartañ. Añña ñeñt̃ atsnaʼtetspaʼ ñetñapaʼ c̈hocma eʼnenet ñeñt̃chaʼ aʼcrraterrahuet. 13 Napaʼ ama añecpayeʼ nohuapo att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ eʼñe atet̃ entetsañ ñetpaʼ eʼñoʼ cohuen es p̃aʼyenet. Napaʼ añecopña nohuapa att̃och nec̈horeʼtos ñeñt̃ atarr ochñat̃ entyetsa. Allochñapaʼ att̃och oʼch cot̃apeʼcherret ello eʼñe cohuen Yomporecop. Socoppaʼ añ poctetsa ñerraʼm oʼch ahuerrespaʼ señotuerrepaʼchña ñeñt̃ atet̃ yec̈hateney añ Yompor poʼñoñ ñeñt̃ atet̃ anaret̃ ahuat̃ot̃eñ. Ñeñt̃paʼ atet̃ oteney Yompor: “Napaʼ ama eʼñe aña cohuen nenteno oʼch sapuenen sayara ñeñt̃ semtsen nocop. Añeʼnaña atarr cohuen nenten oʼch semuereña allohuen samoʼtseshaʼ.”
Allempo Jesúspaʼ eñotatanet atet̃chaʼ t̃oreʼtet Yomporecop ñeñt̃ poʼñoc̈h sherbets
(Mr. 2.18-22; Lc. 5.33-39)
14 Allempoñapaʼ ñeñt̃ pueyochreshaʼ pen Juan ñeñt̃ apatayeʼt̃ acheñeneshaʼ ñetña huac̈haʼtoñet Jesúspaʼ atet̃ otoset:
—Yapaʼ t̃oreʼtetsay Yomporecop ñam̃a fariseoneshaʼpaʼc̈hoʼña t̃oreʼtetset. P̃añapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama t̃oreʼtenoña peyochreshaʼ?
15 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntatanet, atet̃ otanet:
—Ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hno all rrallmeʼchapreteñet ñeñt̃ errteʼ senaʼtetsa, ama pocteyaye oʼch yotanet amach es serraʼyesatsto. Amach yellcatatstaneto t̃arroʼmar atet̃ coshapreteñet ñeñt̃ senaʼtetsa. T̃arraña ñerraʼm esempo machayot̃a saʼnerranet ñeñt̃ senaʼtetsa, ñeñt̃ña parro yemuetyena allempoña ñetpaʼ eʼñe puellquëñot̃et quec̈hpaʼhuerretchaʼ puerrar, amach arrenayeʼ enterreto. Ñeñt̃paʼ att̃ochña t̃oreʼterret allempo Yomporecop eʼñe poʼñoc̈h. Arrpaʼ allohua huañ ñeñt̃ atet̃ Jesús tomaʼntata ña senaʼtostsa.
16 Elloñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ arr patsro, ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Yapaʼ ñerraʼm mellashañ yeshtampaʼ amach yelltatsche emarr lletamtso. T̃arroʼmar amaʼt atet̃ yep̃atseʼchpaʼ ñeñt̃paʼ eʼñech orrena yellteñ t̃arroʼmar ñeñt̃ emarr lletamuetspaʼ ñerraʼm esempo yatsamaʼtam̃pespaʼ c̈hach chellamaʼta c̈hach martseʼtatanña shetamtsosheʼm. Ñeñt̃ña yelltenpaʼ alloʼnach sen rrarrtseʼtats nanac.
17 Jesúsñapaʼ alla tomaʼntaterraneterr poʼpoñ ñeñt̃ atet̃ yec̈hen judioneshaʼ oʼch yec̈hcatenet paʼrrom orrot̃. Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otanet:
—Amaʼt puesheñarrot̃eyapaʼ amach yeshatstoña vinos emasa mellashaʼm̃añ orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. T̃arroʼmar ñerraʼm atet̃ yepeʼpaʼ oʼch chasaʼña vinospaʼ c̈hach aʼptsan orrot̃, vinosñapaʼ eʼñech shebhua, ñeñt̃ña orrot̃paʼ amaʼt mameshapaʼ amach es sherberro. Añña ñerraʼm emasa vinos, arrchaʼña yesheʼ emerra orrot̃o ñeñt̃ ayec̈hcataret̃ paʼrrom. Allochñapaʼ amaʼtchaʼ chasaʼ vinospaʼ amach c̈ha potsaʼpsoña vinos, ñeñt̃paʼ allach yechen epoʼmar.
Ñeñt̃paʼ att̃oña Jesúspaʼ eñotatanet ña poct̃ap̃ña eʼñe etserra.
Att̃o Jesúspaʼ tantaterran Jairo poʼseñ ñam̃a all aʼcrratnoman puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ aʼp̃llaʼnmueʼ paʼshtam
(Mr. 5.21-43; Lc. 8.40-56)
18 Allempo atet̃ eñorena Jesúspaʼ huapa ñam̃a puesheñarr ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa judioneshacop, concorposñañapaʼ atet̃ otos:
—Nesñeñpaʼ eʼñe errteʼ rromuets. T̃arraña amaʼt oʼ rromañpaʼ t̃eʼpaʼ oʼch p̃oct̃erren, amaʼt att̃apaʼ oʼch p̃aʼp̃lleñaʼ p̃otot̃ att̃och oʼch alla correrra.
19 Eʼñe otueʼpaʼ allempoñapaʼ allent̃a cot̃aʼner Jesús epuet pueyochreshaʼ. 20 Allñapaʼ cot̃aʼnmanet ñam̃a puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ atsnaʼtets. C̈harraʼ puechena epa char ñeñt̃ att̃o c̈hocma yellaʼyena. Ñañapaʼ allent̃a cot̃aʼnenan Jesús chentaʼ paʼcheʼñot̃, allñapaʼ aʼp̃llerrñañaʼ paʼshtam paʼrrpeʼmot̃. 21 T̃arroʼmar, ñapaʼ atet̃ oten pueyoc̈hro: “Amaʼt paʼshtama naʼp̃lloñpaʼ ñeñt̃ach naʼcrraterreʼ.” 22 Allempo att̃o aʼp̃llaʼhuoñ paʼshtampaʼ Jesúsña allent̃a puetallerra paʼcheʼñonet̃paʼ entan coyaneshaʼ, ñeñt̃paʼ atet̃ och:
—C̈hoña nesñeshachaʼ p̃ocsherra t̃arroʼmar att̃o atarr peyemtenna na, att̃oña t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe naʼcrratnomuep̃.
Coyaneshaʼñapaʼ allorocma correrra.
23 Jesúsña allempo c̈hap am̃chaʼtaret̃ paʼpacllo allñapaʼ entosan ñeñt̃ pencllaʼtam̃pesyeneʼ arromñat̃ llequëñtsorec̈ho, entosan ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ all puellquëñot̃et atarr anoʼtatseʼtyenet. 24 Jesúsñapaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ:
—Sahuanerra arrot̃, añ shopsheshaʼpaʼ amacaʼye c̈hoyeʼ rromueno, c̈hacaʼye muen.
Ñetñapaʼ pachm̃areʼteñot̃etpaʼ att̃a cheʼtatsetyesapet t̃arroʼmar ñetpaʼ eʼñecaʼye eñoteñet c̈hocaʼye rromuen. 25 Allempoña c̈haʼnmac̈haʼtatuosan ñeñt̃ shontetsa all, ñañapaʼ beʼt̃osos oʼpono. Allempoña Jesúspaʼ rromotaʼtosan shopsheshañ potot̃ ñañapaʼ c̈hepaʼtchaʼ tanterrtsa. 26 Allempoñapaʼ eʼmareʼtuet errap̃aren anetsoʼmar Jesúspaʼ oʼ tantaterran arromñat̃.
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran epsheña aporoʼyet̃
27 Ahuerrerr Jesús allot̃paʼ cot̃aʼnem̃ ñam̃a epsheña aporoʼyet̃. Rranareʼtneñet chentaʼ atet̃ otneñet:
—Pemuerayeʼcherrya ñeñt̃ep̃ Davidnaʼtare.
28 C̈hap Jesús pocollopaʼ all beʼt̃osos allña rromueraʼña ñam̃a aporoʼyet̃. Jesúsñapaʼ aʼp̃t̃oʼtapanet:
—¿Seyemtennat̃eʼ napaʼ ahuamencat̃en att̃ot̃chaʼ necuaterres?
Ñetñapaʼ atet̃ otoset:
—Yeyemtenp̃acaʼye, Ayochreshat̃e.
29 Allempoñapaʼ allent̃a aʼp̃llaclleʼchanetpaʼ atet̃ otanet:
—Att̃o atarr seyemtennapaʼ att̃etepaʼch socop.
30 Allempocma eʼñe cohuen cohuerret. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
—Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto, amaʼt eʼñe puesheñarra.
31 Elloña ñetñapaʼ ahuanmuet aʼmet̃areʼtyeset Jesús. Errap̃aren allampañoʼmar eʼmareʼtuet Jesús atet̃ pena.
Att̃o Jesúspaʼ aʼcrraterran ñam̃a ñeñt̃ opanatets
32 Allempo ahuen epsheña aporoʼyet̃ allña Jesúseshopaʼ huapaterrñañeterr ñam̃a opan ñeñt̃ chorrena oneñet̃. 33 Jesúsñapaʼ allent̃a quec̈hpatan oneñet̃ ñeñt̃ att̃o opanatateñ, opanñapaʼ allent̃a eñorerra. Acheñeneshaʼñapaʼ cohuanrrorteñetpaʼ atet̃ otyenet:
—Israelneshaʼpaʼ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentarano ñeñt̃ atet̃ pena t̃eʼ Jesús.
34 Fariseoneshaʼñapaʼ puesasareʼteñot̃etpaʼ atet̃ otyeset:
—Oneñet̃t̃eʼ pompor ahuamencat̃ peneʼ att̃ot̃ quec̈hpatenan oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ.
Att̃o Jesúspaʼ atarr muerenana allohuen acheñeneshaʼ
35 Allot̃ñapaʼ asuahuanom Jesús allohuen anetso amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ. All yec̈hatyesosanet puerahuoʼmar. Serrpareʼtatosanet ñeñt̃ cohuen ñoñets att̃o ayochreshat̃tena Yompor. Aʼcrratyesosan ñeñt̃ osyen paʼnamen atsnañets ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet. 36 Allempo entosan shonteʼ acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ nanac muerenanet. T̃arroʼmar eʼñe atet̃ entenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero ñeñt̃ ama acuam̃p̃saret̃eyaye; ñeñt̃oʼmarña nanac allpatataret̃tenet t̃arroʼmar ama eñalle ñeñt̃chaʼ ahuamencat̃ penahuet. 37 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ otan pueyochreshaʼ:
—Shonteʼ narmets ñeñt̃ nanac ellom̃reʼtets ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈hetañ. T̃arraña ataruasañña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈heʼpaʼ ama atarr atonayayeto. 38 T̃eʼpaʼ añchaʼña sanamoñ pamoʼmteʼ mueñanepaʼña ñeñt̃chaʼ aʼyapac̈herrets paʼmro.
Ñeñt̃paʼ atet̃ tomaʼntatanet Jesús att̃o atarr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ ameʼñerrtsañ t̃arraña ñeñt̃chaʼ ameʼñaterrahuetpaʼ ama atarr atonayayeto. Añchaʼña yanam Yompor ñeñt̃ Yamoʼmteʼ yepen mueñanepaʼña paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ t̃orraʼyerrtsa ñocop allemeñ anetsoʼmar.
* 9:9 Mateopaʼ ñeñt̃ara ñeñt̃ sochenet Leví. 9:14 Añ t̃oreʼteñetspaʼ añecop oʼch yet̃orra Yomporecop. Amach añecpayaye atomat, ñeñt̃paʼ añecpa mameshacop oʼch yequec̈hpaʼ yerrar.